I artikeln hänvisar jag till olika CD-skivor med databaser.

Jag har dessa hemma och hjälper gärna till med sökningar för den som vill börja leta efter egna utvandrare…

Den familj jag söker fakta om i artikeln finns här.

Idag kan man se Jan Troells "Utvandrarna" på SVT 1 kl 13.55. Filmen hade premiär för 35 år sedan! Helt säkert sevärd än idag.

När 1:a världskriget bröt ut och Amerika hade beslutat sig att ingripa befann sig fyra ynglingar från Naverstad socken i norra Bohuslän i situationen att bli uttagna till militärtjänst på Amerikas sida. De fyra var: Herman Botvid Olsson från Ellelien, Gustaf Lindahl, också Ellelien, Svante Borg från Rimseröd och Johan Anton Karlsson från Liveröd.

Svante Borg och Johan Anton Karlsson fick sin militära träning vid Camp Kearny i San Diego, Herman Olsson och förmodligen också Gustaf Lindahl vid Camp Grant i Rockford, Illinois.

Genom en artikel i tidningen Norra Bohuslän publicerad 22 okt 1966 berättar Svante Borg följande:

"Vi var 17 fartyg i sällskap, ubåtarna var inte farliga men minorna var en stor risk. Efter åtta dagar i England blev det sedan Frankrike och fronten där, som var målet och som även blev slutet för så många. Vi var för dåligt övade jämfört med tyskarna. Jag trodde aldrig jag skulle komma levande från detta."

Han var med om slaget om Verdun, där folk dog i högar, tyskarnas eld var förfärlig och manspillan kunde inte räknas. Men soldaten från Bullaren klarade sig.  En gång blev han skadad av gas, men annars kom han helskinnad från från krigshelvetet. Johan Anton Karlsson från Liveröd var på samma frontavdelning som Svante Borg och även han klarade sig levande från kriget.  Från de sista hårda dagarna av kriget tar han fram några minnen:

"Vi var i skyttegravarna, stod till långt upp på kroppen i vatten och gyttja och hade kommit så långt i leda och desperation att vi inte frågade efter något."   Utan att närmare reflektera beslöt de, att de skulle lägga av, sluta kriga med andra ord. De gick dock rätt på chefen, vilket gjorde att de strax var tillbaka i sina ställningar igen. Slutet var nära men vi visste inget och skottlossningen var lika våldsam när det helt plötsligt blev tyst och det ropades att kriget var slut. Vi sprang upp ur våra skydd och gick över till tyskarna. Vi var endast hundra meter från varandra, men befälet kom och körde oss därifrån. Vi fick inte tala med några motståndare, men vi fick ta hand om våra döda som låg runt om. Det var inte så trevligt och det visade sig att under den sista striden förlorade vi 65 man och tyskarna en. De bara sköt medan vi manades fram, men kriget tog slut och manskapet fick på nytt göra resan över det stora havet.

Herman Botvid Olsson som var bosatt i Chicago vid tiden för kriget fick sin militära träning vid Camp Grant. Vi vet inte med säkerhet att Gustaf Lindahl befann sig på samma camp men tror det eftersom även han var bosatt i Chicago. Herman befann sig i 11 månader på campen men när det blev tid att skeppa över soldaterna till Franrike visade det sig att Herman hade en hörselnedsättning och bedömdes som olämplig för krigstjänst. Hermans son, Reidar Olsson i Ellelien, berättade för oss att Herman hade sagt att soldaterna hade blivit feta och slöa under den långa vistelsen på campen och att konditionen inte var den bästa. Med glimten i ögat berättade Herman en episod för sin son: "Jag gick på vakt och hade blivit tillsagd att kräva lösen från alla som närmade sig. En natt när jag stod där kom det en man och jag skrek åt honom att stanna och lämna lösen. Mannen stannade mitt i en vattenpöl och lämnade korrekt lösen. Det visade sig sedan att det var befälhavaren som hade blivit stoppad i vattenpölen.

#4 Trevliga berättelser! Var har du fått dem ifrån?

På Ancestry hittar man värvningsprotokollen för WWI, men där framgår inte om de blev uttagna. Var hittar man uppgifter om det?

Vi är några stycken som under ca fyra års tid  sysslat med emigrantforskning. Av en händelse kom vi över en låda full med brev, foton och andra dokument. Dessa brev tillhörde en man som återkom till Sverige efter ungefär 30 år i USA. Han var mycket ordentlig och hade inte kastat bort något utan allt finns bevarat. Det första brevet är från 1874 och sen fortsätter det fram till hans död 1936. Breven låg sorterade  efter år, inslagna i amerikanska tidningar.  Varje brev har en notering med ankomstdag och den dag han besvarade breven.

En guldgruva!!!

Håller på att skapa en hemsida om emigrationen till USA från Naverstad och Mo socknar i Bullaren, norra Bohuslän. De första trevande försöken kan beskådas på www.bullaren-emigranterna.se

Jag har samlat vykort i 35 år om bland annat emigrationsfartyg och vykort som har med emigrationen att göra i allmänhet. När man börjar samla på någonting är det lätt att det så att säga "spårar ur" och blir för mycket. Mitt album med vykort med anknytkning till emigrationen håller på att sprängas så det är dags att sluta nu.

#8. Nej, Svenne, sluta inte! Tänk om man kan få enbild på fartyget som tog ens ana över vattnet.Sån´t ycker jag är väldigt intressant. För oftast på mina anors syskon står det bara "till USA" och sedan inget mer. Jag vill ju ha mer….om just dessa….

Jag har Johanna Paulina Larsdotter  f 1872-03-13  i Emitslöv,

Äktenskaplig börd utom äktenskapet .

Modern Elna Pehrsdotter,

Ålder/födelseår 29, Titel piga, Ort Emitslöf 5, 

Johanna Paulina flyttade från Hjärsås (L) 1889-06-28 (som sjuttonåring) till Amerika. Reste utan medåkande och hennes avresedag från Malmö var 1889-07-04. Hennes destination var Millers In. Har någon mer på henne eller en bild på fartyget hade jag blivit överlycklig. Hon är min mm mm syster. 

Sedan har jag en massa barn till Bengta Persdotter 1831-10-05--1883-12-07 som emigrerar:

Boende på Skräddaretorpet, Sporrakulla, Glimåkra (L)

 Gift den 3 februari 1859, Glimåkra (L), med Jöns Jönsson 1821-1859 i Sporrakulla. Får barnen Bengta f 1851-05-10 (som reste till Amerika) och *Jöns f.1855-09-27.

Gift andra gången den 12 mars 1861, Glimåkra (L), med Bengt Andersson 1834-1877
fick barnen med honom
1862-02-13 Karna till USA 1883

1864-09-23 Anders till USA 1886

1867-01-31 Per Bengtsson gifte sig med Anna Trulsdotter f.1866-02-10. Boende i Tykatorp, Glimåkra.
Har sonen Bernhard född 1890-10-09 i Glimåkra. Dog 1971-12-25 i Huskvarna.

1869-10-08 Nils till USA 1885

1873-04-20 Anna till USA 1885

1876-04-10 Bengta Bengtsdotter. När hon dör 1890-12-16 i Sporrakulla i en ålder av 14 år 8 månader och 6 dagar är hon föräldralös. Prästen har antecknat: "Värnlösa Bengta Bengtsdr".

 Jag misstänker att de reste väl till samma plats som storasystern. Det blev tre barn hemma, min morfars morfar, en halvbroder som får ett barn och en halvsyster som blir föräldralös vid7 års ålder och dör värnlös 14 år gammal. Jag har blivit lite gripen av denna familjs öden. så finns det en chans att få veta mer vill jag gärna detta, om någon har möjlighet att finna ut något.

Är tacksam för lilla minsta eftersom jag

inte vet så mycket om dessa!

Har hittat en del på min makes släkt som flyttar till Danmark. Är det någon som vet hur man forskar i Danmark?

#6&7 Intressant projekt - jag har varit och tittat på WEB-sidan och den ser mycket trevlig och intressant ut! Om du kollar min dagbok så har jag i dagens inlägg nämnt om ett litet emigrantprojekt jag pysslar med. Jag är lite avundsjuk på alla som har utvandrare i släkten. Jag har ännu inte hittat någon - åtminstone bland de äldre anorna.

En av hustruns kusiner, Solveig var gift med Kurt Mathiasson som grundade det Svenskamerikanska muséet i Andersonville/Chicago 1976.

Två av barnens kusiner återfinns i Chicago-området, men det är resultat av senare tiders utvandring.

#10 Det finns ett par länkar i Proveniens länksamling!

#7 Sidan ser verkligen fin ut. Synd man inte har anor där… Länken finns nu i Proveniens länksamling!

#8 Det är ett fint samlingsområde. Kan du inte lägga ut dem på en hemsida?

#9 På ellis-island finns en hel del bilder på fartyg. Jag började på min egen emigrantforskning när jag skrev dessa artiklar. Nu har det legat nere ett tag. Amerika är en stor höstack…