Ja, Peter Sjölund har ju satt ihop en "expertgrupp" som kan rycka in vid behov.

För att kunna utreda grova brott bör polisen få tillgång till kommersiella dna-baserade släktforskningsdatabaser, föreslår en färsk utredning.

#2: Med tanke på att Ylva Johansson är beredd att slänga all vår personliga integritet på sophögen för att hitta pedofiler så borde väl även släktforskningen tillåtas för att hitta brottslingar. Den är inte ens i närheten av att vara lika integritetskränkande som Ylva Johanssons förslag.

Under förutsättning att den statliga biometriutredningen kommer fram till att släktdatabaser med början från januari 2025 ska få användas i utredningar av mycket grova brott som mord hoppas kalla fall-gruppen i polisregion norr kunna spåra personerna som mördade ett par i Härnösand för 19 år sedan. Det finns ett säkrat DNA-spår som man tror kommer från en av gärningsmännen.

Källa.

#4: Hoppas verkligen att man får ett namn på gärningspersonen.

Till sommaren väntas en ny lag träda i kraft som skulle kunna lösa flera av landets kalla fall, enligt SR Nyheter.

#6: Hoppas det blir så. Synd bara att tv-serien visas på Netflix, så jag kan inte se den.

#7 Lika illa här med Netflix. 🙄

Ett poddinslag med Janne och Peter.

Dubbelmordet på en liten pojke och en kvinna i Linköping 2004 var olöst i 16 år, tills polisen fick hjälp av släktforskaren Peter Sjölund, nu berättas historien i en ny tv-serie och till sommaren kan en lagändring ge hopp i kalla fall.

Lyssna här:

https://podcasts.apple.com/se/podcast/p3-krim/id1548486753?i=1000683115568

Det rör på sig i frågan om släktforskningsmetodens användande i brottmål, men det finns gradskillnad i Tidöpartiernas syn på saken, skriver Expressens Fredrik Sjöshult, som även varnar för alltför stora förhoppningar på forskningens användbarhet.

"Sverigedemokraterna vill gå längre än de tre andra Tidöpartierna och öppna för möjligheten att använda släktforskningsmetoden för att lösa fler brott. SD vill att metoden ska kunna användas vid fler sexualbrott där det är sannolikt att straffet kan bli två års fängelse.

Brottsoffermyndigheten har i en remiss till regeringens förslag varit inne på samma linje.

De tre regeringspartierna står fast vid begränsningen till utredningar om mord och grova våldtäkter även om det inte är hugget i sten."---

"Från personer som deltagit i förberedelserna får jag signaler om att det inte ska ställas för höga förväntningar på att en rad gamla mord kommer att klaras upp utan att metoden sannolikt kommer ha störst betydelse för att lösa grova våldtäkter."---

Från personer som deltagit i förberedelserna får jag signaler om att det inte ska ställas för höga förväntningar på att en rad gamla mord kommer att klaras upp utan att metoden sannolikt kommer ha störst betydelse för att lösa grova våldtäkter.

Mycket svårt att förstå ovanstående - vad baserar man detta på?

Om villkoret är att det ska vara allvarliga brott som mord och grova våldtäkter varför skulle man inte använda det på kalla fall då?

Kostnaden för att göra ett försök med släktforskningsmetoden har beräknats till en halv miljon kronor. Med tanke på det – och de begränsningar som satts upp – kommer inte polisen använda metoden i hundratals fall per år. Snarare handlar det 10-20 fall per år.

#11 Artikeln ger inte mer kött på benen än så, kanske måste man vara kriminalreporter, anslagsgivande beslutsfattare eller polis för att "tyda signalerna" som Sjöshult tycks ha uppsnappat… 🤷‍♂️

Aftonbladets kriminalreporter Linda Hjertén kom att genom sitt DNA-prov att spela en avgörande roll i lösningen av Linköpingsmordet, något hon förstås aldrig hade kunnat föreställa sig.

Länk (ej låst artikel i nuläget.)

#13 Dessvärre (men inte oväntat) är artikeln nu plusbelagd. Hjertén skriver i den att gärningsmannen visade sig vara "tremänning med hennes barn".

#14: Hann läsa den innan den betalspärrades. Det var hennes kusinbarn som var gärningsmannen, så det var lite närmare släkt än hon hade räknat med. Även om hon inte umgicks med kusinen så hade de träffats några gånger.

#13 ff På Expressens krimpodd (ej pluslåst ännu) berättar Hjertén om vad som hände.

Nu är det beslutat att polisen får använda DNA-baserad släktforskning vid vissa brott.

Källa.

Förväntningarna på det nya verktyget är stort, både hos utredare och anhöriga till offren.

Länk.

DNA-analyser kan inte bara vara användbart för att fälla brottslingar, de kan även fria oskyldiga.

#19: Ja, det är också en viktig sak som DNA-tester kan vara bra till.

Linda i Polisområde Syd har som enda polis i landet uppdraget att förena DNA-släktforskning med polisiärt arbete.

Källa.

#21: Såvitt jag vet är Linda inte polis, men hon jobbar på uppdrag av polisen i Syd. Hon har eget företag inriktat på DNA-forskning och var med i gruppen som Peter Sjölund satte samman för att just jobba med sådana här saker när det blev tillåtet. Om hon är kvar i den gruppen nu vet jag inte, men jag gissar att hon har så det räcker med företaget och jobbet hos polisen i Skåne.

#22 Formuleringen "enda släktforskaren inom polisen" förde mig nog vilse, det finns ju även civilanställda (och "associerade", som kanske i det här fallet).

#23: Inte så lätt att veta om man inte känner till Linda sedan innan, vilket jag gör. 😊

Är detta det äldsta mordfallet i Kanada, och kanske även i världen, som fått ett betydande genombrott med hjälp av dna-släktforskning?

Det var i juni 2006 som byggarbetare i Sutherland, Saskatoon, i en gammal brunn hittade en tunna som innehöll välbevarade mänskliga kvarlevor. Fyndet, som gjordes på platsen där ett hotell tidigare stått, visade sig vara kroppen efter en kvinna, delvis styckad och inlindad i säckväv. Kläder och smycken som hittades i tunnan kunde dateras till 1910–1920, men trots omfattande försök att identifiera offret förblev gåtan olöst under lång tid.

Men 2023, efter att man låtit det privata dna-labbet Othram analysera offret, kom ett genombrott i utredningen. Med hjälp av offrets fullständiga dna-profil lyckades man genom dna-släktforskning följa släktlinjerna fram till idag levande släktingar. Genom att sedan jämföra forskningen med de historiska källorna kunde kvinnans identitet slutligen fastställas. Det rapporterar bland andra den amerikanska nyhetskanalen CBS News.

https://www.rotter.se/senaste-nytt/4488-hundra-ar-gammalt-mordmysterium-lost-med-dna-slaktforskning

Är fortfarande fascinerad över hur mycket man kan få fram efter så ”lång” tid.

#26: Ja, det bevisar ju inte minst all information man får fram från DNA som tagits från skelett som är tusentals år gamla, och ibland ännu äldre.

DNA-spår från brottsplatsen för ett 21 år gammalt dubbelmord har lett till att en person på sannolika skäl anhållits för dådet. Han greps av polis på en plats i södra Sverige under onsdagen., enligt Expressen.

Genombrottet kom efter att NFC fått använda en dna-baserad släktforskningsdatabas i utredningsarbetet, enligt samma källa.

#28: Bra att de har börjat komma igång nu.

Utredare på Kalla fall-gruppen på polisregion Syd önskar att släktforskningsdata i DNA-form skulle kunna användas även i andra polisiära sammanhang, som vid identifiering av avlidna där inga andra efterforskningar hjälpt.

https://www.sverigesradio.se/artikel/sa-hade-mumifierade-mannen-kunnat-identifieras

#30: Förstår inte varför de inte skulle kunna använda DNA-forskning i de fallen. Tror att många hade uppskattat att få veta vad som hänt deras försvunna anhöriga.

#31 Är den avlidne deras försvunne son? Ett DNA-prov kommer att ge svar, i någon riktning.

https://www.sverigesradio.se/artikel/ny-familj-dna-testas-i-fallet-med-doda-mannen-i-odetorpet

#32 Svaret är ja- det var den personen.

Länk.

#33: Tråkigt besked, men skönt för de anhöriga att få veta.

#31: I den lag som finns undantogs brottsoffer och oidentifierade eftersom var brottsbekämpning som var viktigt. Emotionella sökningaraccepterades inte, och det är emotionellt att söka okändas identitet enligt nuvarande regering

Anledningen till att polisen inte per automatik får använda DNA-spårning för försvunna personer är att DNA avslöjar inte bara information om den person som testats utan kan även ge information om personens genetiska släktingar.

Det gör integritetsfrågan betydligt större än vid exempelvis en vanlig sökning i ett offentligt register.

Polisen måste därför ha rättsligt stöd för just den typen av personuppgiftsbehandling och för det aktuella ändamålet.

Det innebär inte att det är förbjudet men det måste till ett rättsligt beslut för att man ska få lov att använda tekniken.

#36: Det finns inget lagstöd för eftersökning så det går inte att få till det om det inte är en grov brottsling de söker

#37: Jag skulle vilja nyansera det hela.

Det finns inte ett generellt lagstöd som gör att polisen kan använda just DNA-baserad släktforskning i ett vanligt försvinnande på samma sätt som i de särskilt reglerade grova brottsutredningarna men sedan måste ju varje fall prövas för sig.

#38: Men det finns inget stöd att använda det för identifiering, oavsett vad polisen vill. Så nyansering faller på detta

#39: Det finns möjlighet att tillämpa om man tror att ett brott har begåtts men det måste prövas.

Hittas en person som är avliden men som inte kan identifieras men som man tror är naturligt avliden då är det svårt att göra något annat än den vanliga svängen men om man misstänker att brott har begåtts finns det en möjlighet till ”uppgradering” men det måste prövas.

Polisens egen släktforskare om det aktuella Brattåsfallet.