Och vad användes ett brygghus till egentligen? Bryggde alla öl hemma? Var det tvättstuga? Annat?

Jag tror att brygghuset var ett hus där man kunde blötlägga saker (tvätt, lutfisk eller linet) det kanske fanns mer ett avlopp där än inomhus  kanske var det närmare brunnen och var byggt för att tåla vätan och stänk.. I min morfars brygghus fanns det en jättestor golvbrunn men var den ledde någonstans vet jag inte.

#0 Mja..är inte spiskammare detsamma som skafferi?

#1 Brygghus var nog tvättstuga, bl.a

Brygghus är dagens tvättstuga

Kammare är dagens vardagsrum som man i regel ej värmde upp

Spiskammare var dagens kök och man hade även sina sovplatser där eftersom det var det rummet man var tvungen att värma upp på ett naturligt sätt med spisen för att få varm mat.

Förstuga motsvarar dagens hall

Stuga måste vara hela huset

Stuga = rum eller större rum, vilket även gäller nuvarande kök som var ett kombinerat kök, sovrum och arbrtsrum åtminstone på vintern.

Kammare = mindre rum ev. med enkel uppvärmning eller större rum utan uppvärmning. Många gånger är kammaren det andra rummet (första rummet är stugan = kök med utvidgad funktion) och särskilt vanligt i äldre beskrivningar. Kammaren kan då endera ha eldstad eller vara utan.  

Brygghus = särskild byggnad med bryggkar och/eller  pannmur som används vid bryggning av dricka, tvätt oh annan vattenkrävande verksamhet och oftast med jordgolv eller i modernare fall golv och avlopp. I vissa fall placerad i anslutning till ladugården och då användes också för värmning av vatten till sörpan. Ibland också användes brygghus till bakning beroende om det fanns bakugn eller inte. 

Förstuga = ouppvärmd farstu, eller rum mellan de de två rummen i parstugan.

Spiskammare = normalt mindre rum med spis. Lokala skillnader finns nog särskilt hur en spiskammare såg ut. Hos mig används uttrycket sällan och används mest som ett mindre rum med eldstad där dräng eller piga hade sin bostad och oftast då placerad i ladugårdsbyggnaden.

Spiskammare = rum med spis

Oj, många tankar och förslag. Tack!

Bifogad bild är från boken "Svenska hus" och ger mig bilden att stuga är ett större rum - allrum. Kammare är ett mindre rum och förstuga är hall.

I mitt fall handlar det om en beskrivning av en skånsk tre-längad gård 1908:

I norr låg ett hus som var 21 m långt och 6 m brett. Det var byggt i trä och hade halmtak. Huset hade två stugor och två förstugor. Dessutom fanns där kök, spiskammare, kammare m.m.

Här tolkar jag "stuga" som större rum - allrum - dvs boningshuset hade två större rum. Förstugor tolkar jag som "hall" och huset har två sådana, den ena är kanske ett "genomgångsrum"? Jag vet ännu inte riktigt hur jag ska tolka spiskammare - det finns ju också kök. Är spiskammare helt enkelt en kammare med spis som Bjornen skriver? Kammare tolkar jag som mindre rum, kanske sovrum.

och var det inte så att i kammaren sov man sommartid när man inte behövde spisvärmen.

Jag har ingen större kunskap om skånska hus i början av 1900-talet utan har väl mest läst hus- och gårdsbeskrivningar 1800-talet, 1700-talet och 1600-talet, och då Dalarna och ett antal landskap däromkring samt från Finland.

Eftersom det idetta fallet rör sej om en skånsk gård,tror jag att spiskammaren är skafferi. I mitt hem fanns vad vi kallade spiskammaren, ett litet rum mot norr med ett litet fönster, hyllor runt om, ja ett riktigt stort skafferi. Slog i dansk-svensk ordbok ,ordet där har just betydelsen, skafferi!

Kanske ordet har annan beydelse uppåt i landet

#8 o 9 Ja, säkert finns det geografiska och dialektala skillnader ocskå!

Jag tror att jag "köper" Ellos´s förklaring och tolkar ordet som skafferi i detta smmanhang.

Det är mycket riktigt så att spiskammare ska tolkas enligt Ellos förslag. Spis ska i detta sammanhank tolkas som mat - att spisa betyder att äta. Spiskammaren som oftast vette åt norr var ibland utrustad med ett smidesgaller i fönstret - detta galler kallades ofta för pigfrälsare. Gallrets uppgift vara att hindra kringstrykande från att stjäla maten. Spiskammaren var alltid utformad så att man kunde gå in i den.

Stuga eller som man sa "stua" var finrummet och i regel det enda rummet man värmde upp. Det var också i stuan som man sov och åt. Påminner idag mest om våra vardagsrum. Fortfarande kan man på gamla skånelängor se två tättsittande fönster i fasaden. Dessa fönster markerar stuans plats.

Förstuga "farstu" kan liknas vid en hall eller entré

Kammare fanns det ofta ett antal av, i regel inte uppvärmda. Ganska vanligt var det med en kistekammare, en kammare där man förvarade husets textiler och kläder i gamla kistor.

Vad som ovan skrivs, gäller för skånska gårdar men även till en viss del halländska.

Tyvärr har jag just nu inte tillgång till mitt bildarkiv, men ska försöka plocka fram några bilder och planritningar som åskådliggör det skrivna.

#11 Tack för sakkunnig kommentar Christer!

Jag bifogar en bild på den gård min fråga gäller. Nog ser man ett "dubbelfönster" allt?

Hela gården kan beskrivas så här:

"I norr låg ett hus som var 21 m långt och 6 m brett. Det var byggt i trä och hade halmtak. Huset hade två stugor och två förstugor. Dessutom fanns där kök, spiskammare, kammare m.m.

I öster fanns en byggnad som var 9,5 meter lång och 5,5 m bred. Det var också byggt i trä med halmtak. Det var inrett till brygghus, foderlada m.m.

I väster fanns en byggnad som var 10,5 m lång och 6 m bred. Även den var byggd av trä och med halmtak. Den var inredd till loga och i undervåningen fanns stall, fähus m.m."

Här i Kyrkefalla finns i stora älder hus ett stort rum som dom kallar "salen". Där värmdes bara upp vid stora kalas. Vid husförhören fick vi sitta där.

#13 Jo, jag har hört en man - född 1917 - berätta om när de besökte kusinerna. Då visades man in i finstugan, fast alla ville helst in i köket. Det var enda rummet som var varmt…

Bifogad bild visar ett av husen i Vombs by år 1930. Nu ska sägas att detta hus inte är en bondgård med egen mark och mycket kreatur. Däremot har det en gång i tiden varit en gård, men vid skiftet 1820 blev det kvar i byn och istället flyttade en husman in.

Texten nedan hämtad från folklivsarkivet och beskriver huset som det såg ut 1930. För er som släktforskar i Skåne, kan det vara intressant att gå in i deras databas och göra sökningar.

Beskrivning: Gården ligger i södra delen av byn, en bit från landsvägen och väster om denna. Den har två längor, liggande i vinkel med varandra. Uthuslängan är av ganska sent datum.; Boningslängan är uppförd i korsvirke med lerklining på stakar.

I stugan har de yttre väggarna ett extra lager med råsten invändigt. Inre väggar i boningslängan äro av råsten. I den västra delen, som nu finnes huggehus, fanns förr en skorsten och i undantagsstugan fanns en sättugn med rökgång in till denna skorsten. Dessa två rum tillsammans var så undantagsdelen på gården. Där som nu finnes sters var förut två rum avdelade mellan de två norra fönstern, det ena rummet med endast ett litet fönster åt söder och det andra med ett åt norr och ett åt söder. I båda dessa rum fanns inget innertak och båda hade endast jordgolv, enligt deras uppgift, som nu bebo gården. I stugan fanns förr i världen endast golv av stampad lera, men nu är det brädegolv.; "Kakelonsbänken" står där ännu på sin plats, liksom den gamla sättugnen. Bakugnen är av gråsten.

Uthuslängan är ursprungligen uppförd i korsvirke även den, men logdelen har nu endast brädeklädsel och väggarna i stalldelen äro dels av råsten dels av tegel.

En mindre länga eller skjul finnes som innerymmer bränneshus och vagnsport.

På gårdsplanen ligger brunnen.; Trädgården ligger söder om gården. I hörnet mellan längorna ligger en mindre blomsterhave. Längs med norra väggen stå fläder, plommonträ och syrén.;

Lund augusti 1930; Albert Nilsson

Intressant Christer, och tack för länken!