Man behøvde vara både man och kvinna på en gård. Änkor, som ärvt en gård, gifte ofta om sig med en lämplig yngre man. Även yngre söner som inte själva ärvt jord kunde gifta sig till det genom att välja en äldre kvinna. Giftermål var inte en kärleksaffär, det var en ekonomisk och praktisk uppgörelse i högre grad.

#1 Det verkar vara ett smart drag på landet. Tänkte inte på det.

Det tycks också vara fallet när en ung soldat gifte sig med en äldre kvinna som hade ett soldattorp efter en tidigare stupad soldat. Sådana fall har jag hittat ganska många.

Vilka motsvarande vinster gjorde man i en stad t ex Stockholm?

Man kunde "konservera änkan". Det var förväntat när det gällde präster, den gamla prästänkan fick stanna i huset om efterträdaren gifte sig med henne. Samma ska med hantverkare, änkan kunde ärva rörelsen efter en mästare och sedan gifta sig med en gesäll som drev den.

Ofta var det en dräng på gården som gifte sej med änkan. Jag har sett ett riktigt "skräckexempel" där en bondänka som var 47 år vid makens död gifter om sej med en dräng som var 19 år.

Dessutom får dom ett barn tillsammans ett år senare när hon var 48 år gammal.

Det som ofta hände sen var att den äldre partnen dog och då gifte den yngre om sig, ofta med en betydligt yngre part.

Så den "stackars" 19 åringen kunde gifta sig med en 19 åring när han blev änkling.

#3 Sedan jag läst på om den "konserverade änkan" klarnade åtskilligt om förhållanden i stadsmiljö. Tack för den exakta termen!
Nu inser jag att det inte var någon gammal ungmö jag hittade, utan bör söka damens tidigare make och kanske hittar några barn från tidigare äktenskap.
Vips kan det bli ytterligare några grenar på släktträdet .

#4 Ja nog får man se ganska överraskande fall. Några liknande har jag också hittat på landsbygden. Det kan bli spännande att "grotta" ner sig i händelseförloppet.

2025 Något helt annat apropå åldersskillnad: hans äldsta barn är 70 och det yngsta 5. 👵👦