Soldater "bytte" väl knappast namn, de blev tilldelade ett namn av kompanichefen. Två soldater i samma kompani fick inte ha samma namn. Eftersom personnumren inte var uppfunna blev namnet det enda sättet att ge varje soldat ett unikt identifikationsbegrepp. Man valde ofta korta, gärna militäriskt klingande, namn, t ex Spjut och Svärd, men även Rääf, Varg och liknande. Ibland fick soldaterna öknamn, t ex Lång, Kruslock, Hurtig. På adertonhundratalet fick soldatrna ofta namn som anknöt till deras hembygd, namn där namnet på roten, gården eller byn ingick. Tidigare återtog soldaten ofta sitt ursprungsnamn då han avgick ur tjänst, men senare behöll han det som regel och hans barn fick samma namn. Soldatamnet "ärvdes" ofta av nästa soldat i samma rote. Därför kunde det i samma by finnas flera personer/familjer med samma soldatnamn, men utan något inbördes släktskap.

"Vanliga" människor bytte före 1901 namn som de tyckte, det var bara att gå till prästen och säga sitt nya namn så fördes det in i husförhörslängden. På landet bytte man inte så ofta namn, men då folk flyttade in till städerna bytte de ofta. I staden bodde man tätare och hade oftast inget gårdsnamn att anknyta till. Därför bytte man då ofta från sitt ptronymikon till något mera unikt. Man bytte antingen till något med hembygdsanknytning eller också till naturnamn - Bergström, Lindberg och liknande - eller något annat.

Tilläggas kan att det verkar ha varit mycket vanligt att hantverkare tog sig ett nytt namn då de blev gesäll. Min farmors far var smed och hans två bröder var snickare. De tog sig nya namn efterhand som de blev gesäller - Holmberg, Hultmark och Friberg.

#1 Det kan också tilläggas att soldater kunde tilldelas flera olika tjänstgöringsnamn genom tiden beroende på att de "bytte" rote.

Jag har dykt på en soldat som under sin soldattid tjänstgjorde i fyra olika rotar och därmed hade fyra olika soldatnamn, dock inte samtidigt givetvis..

#1 det förklarar varför min anfader bytte från Borgström till Lundstedt. Hans Far hette Borgström och hans bror hette Borgström.

I min släkt var det tre bröder som arbetade på samma järnvägsstation.  De hette Johansson. Dessutom var det ytterligare 4 andra som också hette Johansson på samma station. De blev ombedda att byta namn, och bytte till olika namn ungefär år 1900. Vet ej hur exakt det gick till. Just runt 1900-sekelskiftet var detta rätt vanligt. Det fanns helt enkelt för mångapatronymikon-namn.

Det var vanligt att man tog namn efter byn, gården eller något annat som man tyckte passade.

Man tackar för all matnyttig info.