Att suga på tummen
Jag sög på tummen ända till jag började skolan. Mamma försökte med olika trix att få mig att sluta. Det första jag minns var hon smorde in tummen med tjära!!!! Nu var det så att jag hade sett hur hon gjorde för att få bort tjärfläckar. Hon löste upp det med smör! Alltså satte jag mig i skafferiet, smorde tummen med smör och vips hade tjäran försvunnit. Jag kunde stolt visa upp en blank tumme. Då var jag tre år.
Jag minns också att mormor satte på mig yllevantar på natten. Det är nog därför jag får lite obehagsrysningar av att bita på en yllevante.
När jag blev lite större då skämdes jag för detta med tumsugningen. Så då fick jag göra det i smyg. Jag minns att jag satte mig bakom en upphängd kappa, när vi åkte tåg till mormor. Det blev ju sövande att åka tåg och man kunde hänga upp ytterkläderna på en krok vid sidan av fönstret. Där kunde jag gömma och suga på min tumme.
Har ni som sugit tumme eller använt napp lite för länge, blivit utsatt för diverse knep att bli av med detta?
Nix, jag fick sluta själv. Hade en "långöra" att snutta på också.
Jag slutade själv. När jag börjat skolan tyckte jag att nu var jag så stor att jag inte kunde fortsätta suga på tummen. Så jag satte på mig vantar på natten och det gick bra.
#2 Det där med vantar fungerade inte på mig 
Jag var nog inte mogen för någon avvänjning då, tydligen. Jag slutade av egen vilja också, strax innan jag började skolan.
Däremot har jag en bekant, hon fortsatte att suga på tummen även då hon börjat skolan. Hon gick undan och småsög på tummen vid behov.
Sonen sög på tutte alldeles för länge. Han skulle börja skolan och då var det verkligen dags att sluta. Jag sa att "du får en hamster om du slutar" "Ja, jag gör väl det då!" svarade han och slängde iväg tutten. Och det gick bra. Den tutten sögs väl inte på annars, utan hängde mer kvar i munnen, som vissa har en cigarett hängandes.
I Stockholm är en tutte ett slangord för bröst. Men jag gissar att du menar en annan sorts tutte 
#4 Ja, du har alldeles rätt. Det är inte tuttarna, han sög på, utan en anna sorts tutte (=istället för) 
#3 och 4 - Samma associationer här… ;-)
I synnerhet som min mormors farmor gav sina barn di högt upp i åldrarna. Så här skrev August Carlsson:
"I första giftet hade hon åtminstone en son som jag minns, han
hette Karl Magnusson och var kyrkvakt på sin tid. Det påstods att han hade diat sin mor tills han fyllt 8 år. Jag tror jag skrivit om när han kom kilande genom ängen ner mot gärdet där
modern tog upp mej ("band säd") gumman ställde sig vid gärdsgården pojken stod på andra sidan och sög ur bröstet på modern."
I mina trakter säger vi både napp och tutte, men säger också tuttarna om brösten, oftast i pluralform, inte gärna "hon visade tutten=bröstet". Där blir det nog tissen istället.
Jag känner till personer som diat ända till dom börjat skolan, det förkommer alltså även nuförtiden. Dessutom känner jag en kvinna som slutade suga på tummen när hon gifte dej vid 22 års ålder. Hon gifte sej i mitten på 1970-talet.
Jag använde napp. Tills jag var gammal nog att börja i skolan. Då försöktes med diverse tricks. Men det var grannens flicka(min lekkamrats syster) som kom på tricket. Jag gav min napp till en docka som kunde suga på den. Men som jag saknade den.
Fast jag vet inte vad det jag var jag saknade, sugandet eller kanske mer tryggheten jag kände.
Har även jag hört historier om folk som ammat länge. Men inget mer än rykten.
Vad ska man ha som signatur tro?
Det där problemet känner jag igen från en lilla syster, men det gick så illa att det blev svampinfektion i hela tummen. Läkarn satte en svart skinn "tut" över tummen, syster grät och grät… men en vacker dag var den svarta "tuten" borta, och även hennes "fula" ovana.
Har inga minnen av det överhuvudtsget.
Själv minns jag inte detta, men min mamma har berättat att när jag var ett år!! så fick jag en bror och dom tyckte att det var dags att jag slutade suga på tummen. Dom smorde in tummen med den starkaste senapen från apoteket.
Jag äter inte senap än i dag, har aldrig använt senap. Använder idag nästan ingen mat som innehåller ättika,; senap, ketchup, majonäs, bruna bönor, inlagd sill, inlagd gurka osv.
Så kan resultatet bli. 
Och jag suger inte på tummen!! 
Jaha, det kanske är däför som vissa andra människor inte äter senap. Ska fråga vid tillfälle. Barnbarnet gillar senapssill och mos, i alla fall vid 1½ års ålder. Hon gillar även panerade strömmingsflundror.
Glömde att kommentera rubriken! Det är ju bra om man slutar att suga på tummen innan de permanenta tänderna kommer. Tänderna sitter ju inte helt fast= stenhårt utan man kan likna det vid att de sitter i fina trådar och om man tex börjar suga på tummen senare tex vid 10 års ålder eller senare så kan man få öppet bett dvs att framtänderna börjar att stå ut och slutligen behöva tandreglering och det är jobbigt och kan vara kostsamt beroende på vid vilken ålder man gör tandregleringen dvs om man är vuxen.
Starta ny diskussion