Nordiska Museets fotosekretariat ger ut ett kvartalsbrev "om svensk kulturhistorisk fotografi". Man kan prenumerera.

Det första brevet för 2010 kan du läsa här.

Jag har själv bara ögnat igenom brevet. Det är på 40 sidor och inte helt lättläst tycker jag utan ganska "intellektuellt/vetenskapligt" bitvis. Det tror jag man ska försöka bortse ifrån för det är intressant!

Själv föll jag för artikeln från sidan fem som handlar om en konferens. Referatet av det som Elisabeth Edwards talade om tycker jag är väldigt bra, om än rätt teoretiskt.

"Elizabeth Edwards menar att fotografier är multisensoriska, dvs. de upplevs med alla sinnen. Vi tar i fotografier, vi betraktar dem, vi minns dofter eller ljud, vi lyssnar på ord och ljud som andra människor yttrar när de betraktar bilderna, vi uttalar ord, gråter eller skrattar när vi betraktar bilder och vi känner på dem när vi håller i dem, eller känner tyngden av ett album. Det muntliga genomsyrar alla nivåer av historiska relationer med fotografier. Hon menar vidare att fotografier kan "spelas upp" om och om igen genom historieberättande kring och möten med fotografier. Betraktandet och ljudlandskapet som uppstår binds samman i fotografiet och i den mänskliga kroppen. På så vis bryter sig fotografiet ut ur sina ramar, från att vara endast ett motiv, till att vara ett socialt viktigt objekt som verkar multisensoriskt."

Fortsätt gärna läsa direkt i artikeln och fundera hur vi gör med våra foton. Jag tror att vi amatörforskare kan ha en stor roll att fylla här. Bilder som får leva vidare i ett sammanhang är något annat än bilder som hanteras i arkiv och på muséer.

Det finns också artiklar om att rädda skadade daguerreotyper. Och en artikel om en fotoateljé i Säffle. Och annat…