Smör/äggasken!

#1 Tjusigt. Ser ut att passa precis i vår kyl!

Den där vispen ger mig nostalgikänslor. En sådan fanns hemmet när jag var så liten att jag möjligen fick vispa grädde i köket. Jag antar att den fortfarande finns hemma hos mor.

mvh/gurin

Tack! Jag tillhör ju den generationen (barn på 70-talet) som växte upp med en hel del köksprodukter i hårdplast. Allt från muggar till melittahållare (heter det så?)

Jag har för mig att dessa färgglada plastprodukter kan vara ganska så populära på auktion.

Själv så var jag på väg att slänga en slev och en gaffel (= trägaffel fast i plast) Dessa är i samma färg som äggasken i #1 och ca 30 cm långa. I sista stund tog jag tillbaks dem från skräplådan och nu sticker de uppstudsigt upp från en  Höganäs keramikkruka.

#4 Tur att dessa saker inte slängdes, utan att någon annan kunde ha nytta av det. Jag misstänker att mycket av dessa färgglada plastgrejer slängdes, då de blev omoderna.

#5 Ja, egentligen är jag inte mycket för plast men av nostalgiska skäl fick de följa med hem.

Tyvärr är mycket av plastföremålen självförstörande. Stora mängder av Nordiska museets samlingar har måst slängas för att de har vittrat sönder.

#7 Vittrar plasten sönder? Jag kan tänka mig att sådant, som utsätts för sol och vind och kyla förstörs, men hushållsprodukter?

#0 En sån där visp av fabrikat Nils-Johan hade morsan, minns jag.

Jag tror också att 50-60-tals-plast kan betinga lite värde då det finns samlare på det.

Tyvärr blir mjukplast mycket spröd och skör med tiden och det vill gärna gå bitar ur sakerna om de hanteras lite ovarsamt.

Jag minns att vi fick prova göra smör med en sådan visp när jag gick i skolan. De är superbra till att vispa grädde med.

Jo all plast bryts ner. Bättre plast tar bara längre tid på sig. Jag var på ett seminarium på Riksantikverieämbetet där en forskargrupp presenterade resultat och det var inga muntra nyheter. Precis som Björnen säger var mycket på Nordiska museet förstört.

Slutsatsen var att man nog inte ska investera i plastföremål trots att de för närvarande tycks stiga i värde.

mvh/gurin

Dessa vispar fungerar alldeles utmärkt. Bra att ha om strömmen försvinner eller att man bor ute i en stuga utan el.

#4 Just melittabehållare (om det är det jag kallar bryggtratt du menar) har jag letat efter på flera loppmarknader. För ett par veckor sedan fann jag en på Lions loppmarknad i Gnesta. Jag ville ha den till jobbet för att få riktigt kaffe även de dagar jag är ensam (eller åtminstone ensam kaffedrickare bland tedrickare) där. Lättare att hantera med filter och två mått kaffe till en mugg, än att försöka brygga en så liten portion i en elbryggare för 8 koppar! Och godare än snabbkaffe.

Ingegerd!

Jag använder en vattenkokare och en kaffepanna, som jag ställer en bryggtratt på hemma. Eftersom jag bara brygger kaffe åt mig själv, känns det som slöseri att brygga tre koppar, vilket är minimum som ryms i vattenkokaren. Då var det sonen, som tipsade om att när vattnet kokat upp hälla bort en kopp vatten och fylla två i bryggtratten. Det blir alldeles tillräckligt för mig och då slipper jag slänga bort en massa överblivet kaffe varje dag.

Nu kanske någon tycker att man kan väl hälla överskottet i en TV-kanna, men det blir inte lika gott, som nybryggt.

Så man kan inte köpa dessa bryggtrattar längre?

Något som tydligen man inte längre kan köpa också, är dessa plastlock att försluta mjölk, fil och grädde med. Varför?

När det gäller vispen, så ligger det väl i tiden, när man nu ska tänka på miljön, att det är ju då miljövänligare att vispa med den än med en el-visp.

Visst kan man fortfarande köpa melittafiltertrattar, som jag kallar dem. Köpte en för inte så länge sedan på ÖB. Den var i plast.

mvh/gurin

#13 Ja, med melittahållare menar jag hållaren man sätter melittafiltret i. Min farmor kunde brygga kaffe hon. Först lät hon vattnet koka upp, sen hällde hon på bara lite vatten så att kaffet i filtret bara fuktades. Så fick det stå så en stund. Därefter hällde hon på resten av vattnet. Går inte att jämföra med bryggkaffe från en kaffebryggare.

Min första melittahållare fick jag från min farmor och farfars bohag. Den var dock inte i plast utan i plåt.

#14 Visst är det miljövänligare med en "handdragare". Dessutom är det nyttigt för oss datanördar att röra lite på oss. För mig blev det också en riktig nostalgikick. Se mitt inlägg om en elvisp. Hos farmor i stan; elvisp, hos farmor på landet; handdragare!

Ett annat arv efter farmor som jag faktiskt monterade upp på väggen i mina första två egna kök. Nu måste jag erkänna att den inte sett dagens ljus på en 10-15 år. Tog bara fram den för att ta ett foto.

Antagligen Nils Johans konservöppnare? Vi renoverade köket för 3-4 år sedan och fram till dess, så fanns det en sådan i köket. Nu har jag en annan smart öppnare, som fungerar lika bra.

#14 Ja, vattenkokare använder jag också - nu till riktigt kaffe i stället för snabbkaffe, tack vare den begagnade tratten jag fann på Lions marknad.

#16 Jag gör på samma sätt som din farmor gjorde, Cheyenne,  lärde mig det på 70-talet.

Meliia bryggtrattar i plast finns väl fortfarande att köpa?

De allra första "bryggtrattarna" var dock tillverkade av glaserat porslin.
En sådan har jag sparat efter min farmor. 
Jag undrar hur gammal den kan vara, var det i början av 60-talet det blev modernat att brygga kaffe istället för att koka det?

Bryggproceduren var dock den som beskrivs i #16 och vilket gott kaffe det blev.

Hemma hade vi en s.k Don-Pedro-bryggare.

Precis en sådan i porslin fast ljusgrön har jag efter mamma, det fanns en kanna till, men den har skattat åt förgängelsen. Jag har försökt att kasta tratten men får inte för barnen.

Kasta tratten! Nej!

Jag har en gul tratt med samma text, även om texten nu nästan är helt borta och som jag använder varje dag. Den tog jag med mig när jag flyttade hemifrån.

mvh/gurin