Tillhörde han inget bruk? Hade han vanligt efternamn eller inte? var bodde han?

Var ligger Stoby, är det det i Skåne, fanns ju glasbruk i Henrikstorp där jag har anfäder som var glasblåsare

Jag tror inte att en glasmästare var knuten till ett glasbruk. Jag har sett i olika kyrkoräkenskaper under 1700-talet att de har satt in och reparerat fönster i kyrkor och i bouppteckningar för glasmästare fanns verktyg för att skära glas.

/Anneli

Nej, glasmästare var inte direkt knutna till något glasbruk. Ett skrå tillhörde man inte om man inte bodde i staden och var borgare. Är osäker om det ens fanns ett skrå för glasmästare i städerna.

Anna, vad heter din glasmästare? Jag har en hel del uppgifter om glasmästare. En sökning i min databas på glasmästare och Stoby ger träffarna Nils Larsson i Arkelstorp nr 2, Jost Hansson ett tag boende i Röinge, och Jon Kerstensson som bodde i Sörby men ett av hans barn dör 1790 i Stoby.

#3 Jag håller med. En glasmästare associerar jag med att skära glas - inte att blåsa.

#4. Svenska Akademiens Ordbok ansluter sig liksom jag till din uppfattning, men slänger in en brasklapp i en anmärkning:

"ANMÄRKNING: I vilken utsträckning bet. "tillvärkare av glas" förekommit, är omöjligt att avgöra, då språkproven knappast lämna ngn ledning; jfr dock ovan slutet samt ssgn -TVÅL. Ännu hos LINDFORS (1815) översättes glasmästare i första rummet med lat. vitriarius, först i andra med fenestrarius; CAVALLIN 2: 1344 (1873) återger lat. vitrarius bl. med "glasblåsare", "glasfabrikant", icke med "glasmästare"."

#4 Ser i SAOB att ett glasmästareskrå funnits i alla fall i vissa städer.

Min pappa hade glasmästeri då jag var liten!

Anders, Nils Larsson är min möjliga ana. Det är lite konstigt med hans fru för hon har flera namnvarianter. Marja/Maja/Maria Eliasdotter/Eskilsdotter. Har beställt hennes bouppteckning för att se om det finns fler ledtrådar.

#2 Stoby ligger utanför Hässleholm. Hässleholm blev inte stad förrän i slutet av 1800 början av 1900-talet. Innan dess var det en liten by.

Är det inte lite konstigt med en glasmästare långt ute på landet? Fast han kanske jobbade på de många adelsgårdarna som fanns/finns i det området. Man tycker att det inte kunde bli så mycket jobb bland bönderna eller i kyrkorna , att man kunde försörja sig.

Är det inte konstigt, också, att de inte tillhört ett skrå? De måste ju lärt sig yrket någonstans, varit lärlingar och gesäller? Fick man inte ett sorts "mästarbrev" när man var färdig?

Ibland används felaktigt glasmästare istället för glasförare, som for runt och sålde glas. Glasförare är i de flesta fall resande folk. Glasmästare var nog inte alltid ett krav på mästarbrev utan det var nog ett hantverk som också utövades av andra.  Jag vet inte om det finns någon titel som bara glasskärare. Övriga titlar används ju med eller utan mästartillägg.

Man kunde också tillhöra skråväsendet fast man bodde på landsbygden. Man betalade edsören till staden.

#9 Mina enda uppgifter om familjen Nils Laresson kommer från katekismilängden 1735-36. Andra kyrkböcker finns ju som sagt inte. De barn som då finns är Sissela, Elias och Elna. Hustrun kallas bara Maja, men om det är hon som är gårdskvinnan Maria Eliasdotter med bouppteckning 1745 så har du ju en enorm tur. Väldigt få bouppteckningar är så gamla i Skåne. Vilken av barnen härstammar du ifrån?

Av någon anledning finns det många glasmästare på landet i Skåne. Jag vet faktiskt inte varför. Som Bjornen är inne på så är det ett yrke som inte verkar ha krävt mästarprov, det heter ju alltid glasmästare så mästare ingår i yrkesnamnet. Glasskärare eller liknande har jag aldrig sett, så det är nog ovanligt om det använts. Jag pratar här om 1700-talet och inget annat.

Om jag forskat rätt, vilket jag inte kan garantera , så ska jag härstamma från Sissa. Hon ska möjligen varit gift med Erik Månsson boendes i Arkelstorp, deras dotter Pernilla gifter sig till Ignaberga.

nils Larssons dotter Anna gifter sig med en Sven Bolin. Var de andra tar vägen vet jag inte just nu. Tänkte beställa mantalslängderna och se om jag kunde luska lite mer i släkterna från Stoby.

Jag har hållit på något med en glasmästare, Johan Niclas Kimberg, som levde i mitten av 1700-talet, först i Vimmerby och sedan i Locknevi i Kalmar län. Socialt sett verkar han räknas som litet finare än vanligt bondfolk, hustrun kallas "madame" o.s.v.

Min fundering är om han kanske verkade som häradsglasmästare med fullmakt från länsstyrelsen, vilket jag sett någon gång om andra mer ovanliga yrken. Ska kollas någon gång framöver, för fullmakter kan man hitta i länsstyrelsens diarier. Och jag tror inte heller att han hade med något glasbruk att göra, utan antagligen fixade kyrkfönster och fönster på herrgårdar och sådana ställen.

Nu har jag fått bouppteckningen gör Maria (tror faktiskt att det står Maria även om det är en liten släng på i:et.) Elias är myndig, Eskil ska det nog stå att han är 24 år,  Anna, sissa och elna 18 år.

Erik Månsson, gift med Sissa fordrade pengar, för att han hämtade Maria när hon hade dött i Gräslunda(?). Har ingen aning om var Gräslunda (om det nu heter så) ligger. Får surfa lite och se om jag kan hitta något som heter så.

Gräsljunga i Visseltofta? Grevlunda (Greflunda)? Du kan lägga in en bild så kan vi hjälpa till!

Är det alltså fem barn?

Elias myndig

Eskil 24

Anna ? år

Sissa ? år gift med Erik Månsson

Elna 18 år

Ja, enligt bouppteckningen.

Ska försöka lägga in bou.

Det står Gräflunda tycker jag. Det ska tydligen vara sju mil mellan Gräflunda och Arkelstorp. Hur mycket var en mil 1745?

Sonen Eskil måste vara 14 år, annars hade han också varit myndig om han var 24.

En gammal svensk mil var lite längre än en nuvarande mil om jag minns rätt ungefär 10½ km. Jag har exakta uppgifter men jag orkar inte se efter nu.

En gammal svensk mil = 10688 m, enligt Albert W Carlsson, Med mått mätt.

7 gamla mil blir då 74,816 km ~7,5 moderna mil. Det förefaller inte osannolikt att det kan vara dagens Grevlunda i Vitaby socken. Det ser ut att vara lite kortare till Arkelstorp på en karta, men vägarna var väl allt annat än raka på den tiden så 7 mil kan stämma.

Så vad gjorde Maria Eliasdotter i Grevlunda?

Bingo!!

Hon är faktiskt införd i Vitabys dödbok.

Den 30 ejusdem [juni 1745] änkan Maria Esk__dotter som dödde i Gräflunda, men hade sitt hemwist i Arkelstorp i Hoby Sockn 56 åhr.

Prästen i Vitaby har hört fel på Hoby och Stoby. Maria verkar här kallas Eskilsdotter, men det är lite otydligt.

Wow! Tack så hemskt mycket. Ibland är det tur att de dör utsocknes. särskilt om kyrkböckerna hemma har brunnit!

Då kan jag lägga till lite mer info om Maria. Man får väl anta att hon dog det datumet eftersom Erik for ner och hämtade henne, så hon måste ha varit begraven i Stoby.

Men vad katten gjorde hon där nere? Hälsade på släkt? Kanske hon kom därifrån.

Lars verkar ha kommit från Rättelöv. Det är från Sven Dahl´s CD, pdf:n. Har ej kollat med orginalet.

Förresten #21. Jag hittade en glasmästare till i Djurröds socken. Ingen släkt med mig men är du intresserad av att få honom till din samling? Han levde nån gång i början av 1700-talet, kan ej säga om det var i f/v eller dödeboken jag hittade honom.

Jag har en glasmästare Hans Sörensson med två barn 1718 och 1720 i Öllestorp, Djurröd. Bägge döpta till Christensa. Annars inget i Djurröd.

I Gräflunda finns för övrigt också en glasmästare. Är det kanske denne som Maria besöker? Han heter Elias Jöransson och hans son Per föds 1738 24/3. Det är allt jag har om honom.

Elias låter intressant eftersom en av hennes söner heter Elias och att hon ibland står som Eliasdotter (varför kan de inte bestämma sig om det är Elias eller Eskil?). Jag får kolla upp det.

Sk iväg och jobba nu så jag kollar upp om det är HS ikväll.

Tyckte det stod Jöns S.

Onödigt vetande. Jag har vuxit upp nästgårds till Öllestorp. Men nu är det bara sätesgården kvar. Inga torp eller dylikt.

Biblioteket här ska skaffa Genline inom de närmsta veckorna, så då ska jag gå och titta lite närmre på Maria Eliasdotter/Eskilsdotter. Kanske Nils Larsson och Maria E gifte sig nere i Vitaby-trakten, om man nu kan ha en liten teori om att hon kom därifrån.