Storlek från vänster till höger ca en meter. Trä till vänster och höger. Metall i mitten.

Kan det ha varit någon del som har suttit ihop med en hjulaxel på ett lokomotiv?

Trä? Nä, då är nog mitt förslag helt uppåt väggarna!

#2 Fel!

#3 Rätt!

Men guuuud vad rolig du var då!

#5 Jag har mina ljusa stunder! 

Någon del till en ledstång av något slag. Men är det trä till hö. ser mer ut som bly, plutten i mitten går den att ta bort??

#7 Två trästockar, förbundna med metall. Och det är mycket riktigt bly.

Allt går att ta bort, men detta är ihopfäst för att sitta ihop.

Att hålla ihop ett grovt järnstaket?

#9 Nej.

De två stockarna är utformade på liknande sätt och båda har varit längre då de användes för sitt ursprungliga syfte.

Det har använts i Köpenhamn och det är rätt längesedan.

1600-talet!

En tidig vinsch?

#11 Nej.

Titta på den högra stocken. Något särskilt med den?

Den är ihålig ;) och den har (tror jag) en stämpel.

#13 Stämpeln är nog betydelselös…

Hmm…..1600-talet,
Kan det vara en del till ett pinoredskap av något slag?

Någon form av fäste för en lyckta av något slag till ex på större vagn typ "diligans" förmodligen felstavat. Gissning

#15 och #16 Svar nej…

Båda stockarna - som alltså varit längre - är alltså ihåliga!

En del av ett gammalt vatten- eller avloppssystem?

Jag är inne på samma sak som Chrissan, men om det skulle vara ett avloppsrör, borde det räcka med att gräva ned det ihåliga röret, tycker jag.

Man har ju sett att slotten kunde ha "toalett" ganska högt upp, så istället för att det skulle skvala och plaska fritt i flera våningar, så hamnade allt i i ett rör från toaletten och nedåt.

Hm, nu ser jag att det står att båda stockarna är ihåliga. Då måste det ha med förflyttning av vätskor av något slag att göra.

Är metallstången i mitten också ihålig?

#18 Du blev först!

Man undrar ju hur sådant vatten smakade och om det var hälsosamt?

För jag utgår från att det var färskvatten som transporterades i sådana här ledningar?

Jag håller just på med min föreläsning om kolerans historia. Där finns sådana!

(Svar på fråga #23!)

Blyförgiftning fick man åxå!

Så här såg det ut i London. Cesspit är hålan under huset, endast täckt med ett en bräda tjockt golv till rummen och köket. Där kastades allt avfall, även toaletterna och pottorna. Lukten var bedävande i huset. Det var ett överfyllnadsskydd som innebar att det svämmade över i rännstenen utanför huset. I närheten eller ofta i själva gropen gick vattenledningen som såg ut som på AndersEs bild.

Inte helt nyttigt!

Kul!
Blyet kom väl inte direkt i konkakt med vattnet men så värst hygieniskt ser det inte ut att vara. 

Men man kanske tillsatte en massa klor i vattnet redan då för att eliminera bakterier?

De finaste ledningarna, oftade inne i huset, hade blybeläggning inuti! I skarvarna förekom det också, speciellt sedan man gått över till metallrör. Därför fick vi som små lära oss att man inte ska dricka varmvatten ur kran. Det blev mer blyutfällning idet.

#27 Kolla på bilden. Det är en sträcka bly att passera!

#28 Det lär jag ännu mina barn. Drick inte varmvatten ur kran! (Trodde det hade med kopparn att göra…)

Jo, till en del. Men det var blyförgiftning man var så rädd för. Händer fortfarande i slumområden i USA t ex, när barn bor i rum som målats med blyvitt.

#26 Nu lyckades jag öppna bilden! Det ser gräsligt ut. Vill inte föreställa mig doften…

Det dröjde nog länge i många städer innan rännstenarna ersattes av riktiga kloakrör.

Bilden kommer från samma museum som bilden i #0 - Helsingörs tekniska museum.

#29 Det har jag också lärt mig och förmedlar vidare till barnen.

Likaså "Ät inte gult snö".

Pipstockar har ju i Falun använts sedan medeltiden och skatter erlas i pipstockar.

#34 Jag trodde "pipstock" hade med orgel att göra…

#34 Här fanns lite mer att lära för mig!

Länk - www.hedby.se

Ur sidan:

"Bonden Bäck Per Nilsson gjorde på 1860-talet åt sig från en källa vid bäcken byns första vattenledning med rör av "pipstockar" till sitt omkring 100 meter nedströms därom belägna fäjs. Ledningsrören, vilka var av trä, kallades pipstockar därav, att man borrade ett hål eller "pipa" längs hela stockens kärna. Den borr, som användes till pipstockarna, var en sinnrik hemmagjord sådan, så. konstruerad, att den följde träets kärna, även om virkesträdet var krokigt. En i sanning finurlig uppfinning. Men pipstockar användes vid samma tid och långt senare till vägtrummor, ehuru för sådant ändamål utvaldes träd med utruttnad kärna, som ej behövde borras ur. Nar man under 1900-talet ville modernisera samma vattenledning genom att lägga ned järnrör, befanns de gamla pipstockarna frän 1860-talet så väl bibehållna, att man långa stycken kunde skjuta in järnrören i de något grövre trärören utan att behöva gräva upp marken."

Har varit på vatten museet i uppsala(gamla pumphuset vid fyris ån). Som visar utvecklingen från de gamla trästockarna fram till idag. Då vattnet inte pumpas ur Fyris längre. Men där sa de att de hittat gamla träpipor förvånatsvärt långt in på 1900-talet, när de skulle byta ut det gamla mot nytt. Kommer tyvärr inte ihåg vilket årtionde längre, bara att jag blev överrskad.

Kul grej och roligt att gissa på.

Har hört sedal långt tillbaks i tiden var avloppsrören i Höganäs tillverkade av saltglserat stengods. När kommunen fick för sig att dom skulle byta rören på 50 talet befans dom vara som nya vad som sades var att dom inte böt rören utan la igen hålen och lät det vara. Rören var lagda någon gång ude senare delen av 1800 talet. sant eller inte skall jag låta vara osagt. Att varmvatten kan ge kopparutfällning är vad jag förstår känt sedan länge. kokar inte te eller kaffe på varmt vatten.