Var det någon som såg programmet?
En sån där brevpress i glas som visades i början av programmet, en exakt likadan har jag, tillverkad vid Eda glasbruk någon gång runt förra sekelskiftet. Den kommer från min farmors föräldrar.

Såg ni mackapären som man visade mikrofilm med?  Det är en s.k videolog, jag har för mej att vi diskuterade det för ett pr år sedan. Jag har en sån där och en massa mikrofilm i garderoben. Videologen var föregångaren till mikroficheläsarna och kom väl någon gång i början av 80-tlet. Lite omständigt att plocka ihop och rulla film på men skärpan och bildkvalitén var tack vare den fantastiska optiken helt oslagbar. Man brukade ställa den någon meter från en vägg med ljus tapet.
Fantastiska bilder blev det i alla fall.

Attans det missade jag. Satt och svor över kyrkböckerna i Karlskrona.

Tur man kan se den här;

Länk

Vilken vacker brevpress svenne!

Tack för tipset, Kenne. Den var jättebra.

När jag började släktforska i mitten på 80-talet så fanns det sådana mikrofilmer att leta sina anor i. Jag har för mig att de var bra skärpa i dem, men det var en dödssynd att inte veva tillbaks filmen när man var klar. Det fanns också läsapparater för microfiche, men de blev upptagna först, så då var det bara att boka en sådan apparat för mikrofilmer. Sedan fick man så ont i nacken, då man tvungen att titta snett uppåt. Nu projicerades inte filmen på någon duk, som visades i programmet, utan man läste av bilden på en skärm, större än den man använder till microfiche.

Så det här med duken kanske kom först, sedan läsapparater och slutligen läsapparater för microfiche.

Jag såg programmet och tyckte det var riktigt spännande. Hon bara ramlade över saker och ting och en massa släkt. Härligt. Kul också att så många hade så mycket olika saker att berätta om släkten. En visade vad torpen hade stått, en annan visade fotografier osv. Värmland måste ju vara en guldgruva med entusiastiska forskare av alla de slag. Helt suveränt.

Jag tycker det var så häftigt att man hade satt ut små skyltar lite här och var, där gamla torp funnits.

Nu hänger jag inte riktigt med. Jag har en läsapparet som inte står och samlar damm. Ett gammal trotjänare som jag byggde ihop en gång för länge sedan.

Det finns ju mängder av material på film som inte finns ute på nätet.

Domböcker, bouppteckningar, mantalslängder. Just nu är det Karlskrona Veckoblad 1846 som gäller. Problemet med att läsa gamla tidningar är att man fastnar för sådant man inte ska.

Det går faktiskt ganska bra att plåta av det som syns på vita duken.

Det finns torpinventeringar på en hel del ställen. Problemet är att det är så svårt att få veta var. Många är publicerade i lokala bygdetidskrifter och man vet inte i vilket nummer.

Det slog mig när jag såg programmet: Vilket behov finns inte av den portal vi tidigare diskuterat, där man kan samla kunskap från släktforskare och hembygdsföreningar. Gärna lägga in scannat material och pdf av t ex torpinventeringar. Fotografier, som visades i programmet, skulle också kunna finnas. Idag diskuteras avskrifter på AF, där får programmet bara köpas av släktforskarföreningar, fast det finns en mängd enskilda som gör avskrifter.

Tänk om..man kunda samla allt, referenser och on-linematerial, på ett sätt så det blir använt av flera.

#7. Ja precis. Här där jag bor, ett gammalt brukssamhälle, finns spår efter små torp och trädgårdar lite här och där. Skulle ju varit jättekul om det fanns såna där små skyltar uppsatta.

När man går i skogen med hundarna så ramlar man över gamla nedrasade skorstenar, ett äppelträd, blommor som blivit förvildade och bärbuskar. Man kan se murbruk och rester av jordkällare och allt möjligt.

Kollla på Riksantikvarieämbetets hemsida, där man kan söka på fornminnes-sök. Många av de glömda torpen härikring finns med där.

Intressant program - fantastiska bilder på natur, gôbber å gummer. Efter 25 år i Karlstad är man lite stolt över det fina landskap man bor i. Och visst är värmländskan härlig..

Det skall bli ett nöje att följa serien när dom laddat ôm!

PS Den går ju att se på i efterhand via nätet!

#9

Visst skulle behövas en portal men det måste nog ske utan hjälp av förbundet. Vi har väntat sex år utan att det har hänt något.

Jag har föreslagit redaktören att han kunde börja med att länka till de fria forskarforum som finns, men han har inte ens besvarat mitt mejl. Förbundet borde nog ompröva sin inställning.

Såvitt jag vet så kostar det "ingenting" för föreningarna att använda förbundets presentationsprogram när de producerar sina CD-skivor. Förutom pliktexemplar till förbundet. Vad man nu ska dem till när forskarcentrumet i Sumpan har klappat ihop. Jag tycker det är ett högt pris att betala, i synnerhet om man tänker på hur förbundet hanterar detta. Jag vill minnas att det var ett visst rabalder när datorerna i forskarsalen såldes ut. 

Jag själv har inget större intresse av att sälja CD-skivor. I samband med att förbundet tog fram presentationsprogrammet föreslog jag att man skulle göra en webb-version men det var inte intressant.

Om inte Proveniens har möjlighet att skapa en släktforskarportal värd namnet så har kanske Arkivguidens Forum det. Men då måste vi nog alla hjälpas åt. Vi på Ostkanten har inga ambitioner att bli rikstäckande.

Nej, revirpinkning har aldrig lett till något gott! Naturligtvis borde man länka till de resurser som finns idag. Bara som en början.

En del av oss föredrar CD, man blir inte beroende av nätuppkoppling då, Sverige är tyvärr inte täckt av snabba bredbandsmöjligheter. Själv har jag 4 abonnemang förutom det på jobbet, men kan inte alltid njuta av snabba uppkopplingar. De fungerar mest på Stureplan, inklusive mobilt bredband. Svenskar har i hög grad sommarstugor och där finns det tid att forska, men ofta långt till IT-världen. Idag är dessutom sökprogrammet bättre än vad som erbjuds på nätet. Det bästa vore dubbla möjligheter. Dessutom tycker jag att även enskilda borde få använda presentationsprogrammet, för att få en enhetlig uppläggning på avskrifterna. En nätversion är naturligtvis önskvärd.

Jag tycker att det är tråkigt att alla de stora resurser som finns ute i landet och som vi såg en glimt av i TV-programmet, inte ges möjlighet till en större publik. Det skulle vitalisera släkt/personforskningen och säkerligen också vitalisera föreningarna.

Förbundet borde vara den naturliga portalen men de klarar inte ens av att hålla sitt eget länkregister uppdaterat. Jag vet inte hur många av dessa - landskapsindelade länkar - jag klickat på och hamnet 10 000 mil ute i cyberrymden och fått meddelande på skärmen att domänen är fri för registrering. Ingen hänvisning till en ny sida, nada.

Länkar

Ett mycket intresant program. Skall bli kul att följa fortsättningen och se hur hon löser sina uppgifter.

Jag håller med Chrissan, om att det är synd att man inte i större utsträckning kan ta del av alla byaföreningars hembygdsforskning, plus alla fotografier, som också brukas samlas in. Kan detta ha att göra med att det är ofta den äldre generationen, som samlas och skriver om sin bygd och att dessa inte har samma datorvana, som de yngre?

Jag såg tyvärr bara första halvtimmen av programmet och jag blev lite besviken. Ja, jag som släktforskare tyckte det var intressant att se hur hon letade sina rötter, men kunde detta intressera andra noviser? Första halvtimmen, så var det vackra landskap och NN som var född då och var son till NN, som var född då. Sedan visades folk som kom fram med gamla handlingar o s v. Jag hade önskat att få veta mer om personerna, deras levnadsöden. Fick man det i den senare halvtimmen? För mig kändes detta, som ett instruktionsprogram för nybörjare i släktforskning och för redan engagerade.

OBS, nu kommer jag att bli emotsagd, men svara inte utifrån er själva, utan kunde detta program locka andra att börja leta sina anor? Sedan såg jag som sagt inte andra delen. Jag själv kommer ju att följa serien, för det är ju min hobby.

Först och främst vill jag bara säga att jag inte har någon erfarenhet av förbundets presentationsprogram, varken som registrerare eller som slutanvändare.

Register på nätet kräver inte mycket datakraft av användaren. Ta DDSS som exempel. Där handlar det om åtskilliga tusen poster. Det suger betydligt mer att läsa och skriva här på Proveniens.

Jag tycker inte att enbart register på CD/DVD har något egenvärde. Men gärna ihop med avfotograferingar av originalböcker. Jag vet inte ens om det ens går att ha med bilder och "presentationsprogramregister" på en och samma samma CD/DVD. Det borde givetvis vara möjligt att länka från registret direkt till originalhandlingarna. Det var också något jag föreslog för länge, länge sedan. Innan presentationsprogrammet var färdigt. "Programmet" borde också vara så flexibelt så det klarar av annat matererial än ministerialböcker.

De källhänvisningar som anges i DDSS skulle kunna användas som direktlänkar till AD Online. Förmodligen också till SVAR, jag vet inte eftersom jag inte har provat deras webb-tjänst.

En släktforskarportal är inte bara en samling länkar på en enda sida. Länkarna måste ju ligga där de går att hitta. Se  exempel: Arkivguiden > Arkivguidens Forum > Båhuslän (Bohuslän) > Konghäll (Kungälv). Register i all ära men det ska vara en väg in i källmaterialet. Inte ersätta källorna.

Att försöka pinka in revir är något som förbundsledningen har sysslat med länge och gör så fortfarande. Destruktivt arbete i stället för konstruktivt.

#17 Enkelhet brukar vara bästa moroten för att intressera nybörjare. Det får inte vara för komplicerat, då skrämmer man bara bort folk.

#8 Trevligt hemmabygge, xian!
Jag byggde också en liknande innan jag skaffade videologen.
Tog en enkel gammal diabildsprojektor och byggde in en vagga. Det funkade bra ända tills man skulle se de äldre filmade böckerna och då fick vrida alltihop ett kvarts varv i vaggan. Något jag inte hade tänkt på ar att den gamla lilla projektorn saknade kylfläkt så när apparaten blev vriden ett kvarts varv blev det för varmt i lamphuset och projekorlampan small ganska omgående.

Varför inte börja med att inventera och samla ihop: Rödeby socken. Det mesta som har kommit ut från trycket finns att hitta i Libris.

Jag tror att hembygdsföreningarna gärna vill använda sitt material för sina egna pulikationer: Östra Blekinge Hembygdsförening. Det är en hel del bearbetning innan bilderna kan publiceras. Jag vet att Östra Blekinge Hembygdsförening har en gedigen bildsamling, men mycket lämpar sig inte för publicering vare sig i bokform eller på nätet. Inte ännu i alla fall.

Jag tycker nog att släktforskarföreningarna borde söka ett aktivt samarbete med "sina" hembygdsföreningar. I mångt och mycket är det ju samma människor som är medlemmar i respektive föreningar.

Den ena bilddatabasen efter den andra blir ju sökbara på nätet. Det vore en uppgift att skapa länkar enbart till dem.

Genline är väl inne på den här linjen med sitt Bygdeband. Men den satsningen tilltalar inte mig.

Precis som i ditt exempel så förstår man att hembygdsföreningarna vill ha kredit för sitt material. Men grejen är att hitta en samlande plats där vi som inte finns i trakten kan hitta deras fina arbete. Det måste väl vara roligt om så många som möjligt kan glädjas åt allt detta arbete.

#20 Lampor  som är så dyra. Den går att vrida på filmhållaren på den här modellen. Men man måste vända filmen upp och ned om man ska fotografera.

När jag ledde studiecirklar för si så där trettio år sedan började vi med att bygga om diaprojektorer. De kostade 25:- styck att införskaffa. Trådrullarna fick min mor släppa till.

#17 Jag kan inte hålla med om att den äldre generationen saknar datorvana. Åtminstone inte de som är aktiva inom olika föreningar. Eller de som vill lära sig att släktforska genom att vara med i någon studiecirkel. I dag använder man ju inget annat än datorer när man producerar böcker och tidskrifter. Och släktforskar.

- - - - - 

Det där med släktforskarportal. En sådan bör nog vara kopplad till eller intergrerad med ett rikstäckande forum. En fördel med ett fristående forum är det inte behövs något förstasida/nyhetssida som behöver uppdateras allt som oftast. Forumet får inte heller vara avgiftsbelagt. Då har man inte förstått vad det handlar om. Ett avgiftsbelagt forum kan aldrig bli riksomfattande.

#22

Nu hänger jag inte med. Det är väl bara att införskaffa böckerna. De går ju till och med att beställa över nätet. Man behöver inte finnas i trakten. Det finns väl inget bättre än att hålla en riktig bok i handen?

Men man måste givetvis få reda på att hembygdsföreningen finns och vilka böcker de har att sälja. Det är där en "släktforskarportal" kan göra nytta.

Jag tror att vi i gemen är ganska enkelspåriga när det gäller datorer och internet. Det finns annat här i livet.

Vi fick många tankar av programmet här i huset. Sonen och jag släktforskar och fadern lyssnar när vi har något intressant att berätta. Hans morfar kom från Fryksände, och vi har talat om att åka ditåt för att se oss omkring. Ingen av oss vet något om trakten, jag var i Sunne 1960 på ungdomsledarkurs och sonen på Arvikafestival för 10 år sedan.

Nu blev vi lite sugna på att åka, i och för sig är det nog lättare att hitta rätt personer med ett TV-team till hjälp, men hembygdsföreningen verkade ju ha entusiastiska medlemmar. Vi får ta reda på vart vi ska vända oss.

Torpskyltarna fick vi också tankar omkring. I en annan tråd har jag skrivit om hur vi funnit torpruiner när vi var ute och orienterade. Om man skulle tala med orienteringsklubben och Kulturnämnden… mek. verkstaden skulle nog behöva lite jobb nu… Skulle man kunna tala med arbetsförmedlingen? Ja, det tål att tänka på!

#24

Du skriver att #Det är bara att införskaffa böckerna", men är det så? Inte är det lätt att finna alla dessa små häften, som finns om olika bygders historia. Är det inte så att de kan finnas i en ganska begränsad upplaga och kanske bara säljas lokalt i någon affär eller i närmaste museum? Det har man ju märkt, att vad mycket spännande lokal litteratur, man kan hitta om man kommer till något museum eller någon större ort i en socken. Hur ska man finna dem, när man inte besöker olika platser i Sverige?

Via Sveriges Hembygdsförbunds hemsida, www.hembygd.se, är det lätt att hitta fram till dom hembygdsföreningar som kan vara av intresse.

När det gäller litteratur så vet respektive hembygdsförening vad som finns och säljer ofta egna böcker och skrifter om trakten. Det är heller inte ovanligt att föreningarna har stora fotosamlingar, och det är säkert inga problem att få kopior på det man är intresserad av. Det förekommer också att föreningarna trycker nya upplagor av äldre hembygdsböcker.

www.antikvariat.net är också ett alldeles utmärkt ställe att leta på när det gäller hembygdslitteratur, särskilt sådan som kanske kan vara svår att få tag i på annat sätt.

Via datorn/internet är det lätt att hitta det man vill ha.

Jag tycker programmet var hyfsat intressant, men inte gav någon bild alls av hur Clary har forskat själv, för det lär hon ju ha gjort. Nu verkade det mer som att hon fick allt serverat av de lokala och kunniga personerna.

Dessa namngavs inte, inte ens i eftertexterna, vilket jag tycker var ganska dåligt, för utan dem hade det inte blivit mycket till program.

För att hitta lokal litteratur kan man ju alltid prova med att skriva in sockennamnet i Libris [http://www.kb.se/libris/ ]. Vidare finns det många lokala bibliografier, särskilt för Smålands kommuner, som säkert ens egan lokala bibliotek kan hjälpa till att få fram.

#24, #26

Ja, det är just det som är problemet. Själv älskar jag böcker till den milda grad att min relativt stora lägenhet alltmer börjar likna Carolina Rediviva, jag får inte plats själv. Men bygdeböcker och annan lokal litteratur är svår att hitta. Jag köper när jag kommer åt, men som jag tjatat om förr: Våra anor bodde ofta långt från sina nutida ättlingar. Det är svårt att hitta guldkornen. Innehållsförteckningar borde finnas på nätet. Sedan finns inte ens dessa böcker på de stora universitetsbiblioteken.

#25

Jo, det är just tillsammans med orienterarna som många torpinventeringar gjorts. Som gammal trim-orienterare uppskattade jag att hitta dessa tavlor i skogen. Jag tycker att programmet gav mersmak just om det som ligger utanför kyrkböckerna, hoppas många andra tyckte det.

För ett antal år sedan, på en av mina hästresor till Island, bodde vi i en hyrstuga i ödemarken. Den tillhörde en gammal gård som drev av ett äldre par. I stugan låg en liten hemmagjord bok som beskrev alla fenomen i trakten och relaterade dem till de gamla sagorna. Man hade märkt ut platserna och man kunde läsa massor om dem på kvällarna efter att på dagen ha ridit runt med den gamle bonden som pekade ut allt av intresse. En levande sagotradition som gick tillbaka till vikingatiden. Helt fantastiskt, de kunde allt om sin bygd.

Kanske finns det plats för den typen av turism även här, vandringar eller ridning till ganla torpplatser där man kan ta del av de familjer som en gång bodde där och deras liv.

Jag håller med om att personerna i programmet borde ha namngivits.

I övrigt tyckte jag mycket om programmet. Det visar ju så tydligt att släktforskning kan vara så mycket mer än ansamling. Man fick en väldigt tydlig bild av hennes anfäders liv och leverne. Tycker det var en bra blandning av glimtar ur kyrkoböckerna, hembygdsföreningens kunnande och människors personliga minnen och hur detta väver samman alltsammans.

#26 Tack för adressen till Sveriges hembygdfsförbund. nu fick jag se vart jag ska styra min kosa när/om jag kommer till Värmland. Tyvärr fanns inga böcker att köpa. Jag testade en annan förening som räknade upp en massa skrifter om bygden. De fanns att köpa på turistbyrån. så om jag inte kommer dit blir jag utan

Det ska bli spännande att se reprisen och fortsättningen (fast reprisen kanske redan har varit) . Behandlar alla programmen hennes anor eller är det nya varje gång?

#32

Clary Jansson följer sin egen släkt från bondetid till förortsliv enligt följande;

Sändningstider: Morfars farfars far - och jag
SVT 2 Lördag 27 december kl 19:00 Del 1: Torparna
SVT 2 Lördag 3 januari kl 19.00 Del 2: Bruket
SVT 2 Lördag 10 januari kl 19.00 Del 3: Bonden
SVT 2 Lördag 17 januari kl 19.00 Del 4: Soldaten
SVT 2 Lördag 24 januari kl 19.00 Del 5: Staden

Mer finns att läsa här;

Länk

Man kan se innehållet i programmen här

#31 Du behöver inte bli utan böcker bara för att du inte reser till Värmland. Ring eller skriv (snigelpost eller epost) till respektive hembygdsförening! Kontaktuppgifter finns ju antingen på föreningens egen hemsida (om dom har någon) eller via respektive förbund, i ditt fall Värmlands Hembygdsförbund. Jag är övertygad om att dom gärna hjälper till, och bara blir glada för att du är intresserad.

Det finns också den förträffliga Föreningen för Värmlandslitteratur, som kommer ut med ett nyhetsbrev "Wermlandiana" 4-5 ggr/år, där man kan läsa om nya värmlandsböcker och annat. De har också en nätbokhandel, däe man beställa allt möjligt i den vägen.

Deras hemsida är http://www.varmlandslitteratur.se/

Visst är Clary Jansson den gamla TV-hallåan eller blandar jag ihop det?

Visst kan det vara svårt att hitta rätt i den snåriga djungel som finns på internet. Det är ju därför det så väl behövs en släkt- och hembygdsforskarportal.

Men den kommer inte fram av sig själv. Där måste vi nog alla hjälpa till. Göra den del av jobbet som vi är duktiga på. Men det kanske vill till vissa riktlinjer och givetvis en samlande kraft. Finns det något intresse av att hjälpa till ute i släktforskarföreningarna? Kan de i förbundsledningen hjälpa till? Är de tillräckligt kunniga, objektiva och sakliga för att kunna för att kunna vara oss behjälpliga.

Det här är ett exempel på vad man skulle kunna åstadkomma inom eller i samband med hembygdsföreningarna: Fridlevstad församlingsbok 1900-1910. Alla sätt är bra utom de dåliga. Ge ut på CD-skiva eller lägga ut på nätet? Det ena utesluter väl inte det andra?

Sedan får vi inte glömma att det finns en riktig värld utanför datorer och internet. Och då menar jag inte de dammiga arkiven.

Intressant diskussion det blev här!

Det ni efterlyser om hembygdsföreningar är väl ändå det Genline försöker åstadkomma med Bygdeband? Tanken är att hembygdsföreningarna ska kunna lägga ut material där, eller information om material. Förhoppningen är ju också att detta ska ge föreningarna resurser att ta fram ännu mer. Genom att deras tillgångar - bilder, böcker och annat - blir lättare att finna för fler ska man också kunna sälja mer.

#37.Här har du lite bakgrund- och nutidsfakta om Clary Jansson. Det verkar som om hon är en samhällsreporter.

Genline är väl först och främst en kommersiell aktör som ser sig om efter nya inkomstbringande (?) projekt när deras ställning på deras huvudmarknad hotas. De gör väl inte det här för tack ska du ha?

Man erbjuder ett färdigt koncept (som iFokus gör). Men webb-utrymme kostar inte mycket i dessa dagar, det är i så fall kunskap och kompetens som behöver bättras på.

Kommer det kosta något att lägga upp bilder och dokument på Bygdeband? Kommer det att kosta något för gemene man att ta del av det som finns? Hur blir det med rättigheter? Överförs de på något sätt till Genline? Har den som har lagt upp materialet rätt att när som helat ta bort detsamma?

Om man har tänkt att det ska bli någon slags betaltjänst så tror jag man är fel ute.

Det finns säkert färdiga svar på de flesta av mina frågor. Jag ska villigt erkänna att jag är dåligt påläst men när det gäller Genline så anar jag ugglor i mossen.

Jag har rötter i Tjustbygden på min farmors spinnsida där det vimlar av födda anor i de olika fs samt inflyttade till fs. Tjustbygden har en bra hemsida där man både kan läsa historia runt bygden, se foton, lära sig dialektala ord och uttryck. Man får information om de olika bruken, kustångarna, se foton på, och läsa historiken om de olika folkskolorna runt om i Tjustbygden mm.

Klickar man på de olika församlingarna/orterna i menyn till vänster kommer det upp en meny till höger med bla foton från respektive församling, från bygden, människor förr och kyrkan. Man får tips på sevärdheter och det är inte de vanliga turiststråken. De olika hembygdsföreningarna i Tjustbygden presenteras också med kontaktuppgifter.

Tjustbygden

Bland länkarna hittar man även vägen till Tjust släktforskarförening

#41 I min värld innebär inte "kommersiellt" med automatik dåligt…

Fördelen med "färdigt koncept" är ju att det blir användarvänligt. Ett ställe att söka på och liknande utseende oavsett var i landet man letar.

Jag vet inte vad/om Bygdeband kostar för hembygdsföreningar. Någon som vet?

Vad jag förstått (av genomgången på släktforskardagarna i Malmö) så har Genline inte rätt till upplagt material. Jag har också förstått att det ska bli en betaltjänst på sikt.

#40 Tack för den länken! Då är hon den kvinna jag minns från TV, men hon var inte TV-hallåa, utan nyhetsankare.

I artikeln står några namn nämnda, sådana som hjälpt henne. Om det är någon av dem, som deltog i första programmet, det vet man ju inte.

Jag förstod som att xian menade att det inte är bra att EN aktör kanske kommer inneha rätten och dessutom mot betalning. Men är det som du säger, att de inte kommer ha rätten till upplagt material så kan det ju fungera.

#44. Ja, det är lite synd att personerna som var med inte står med namn (om det inte är dem det skrivs om). Hon säger ju att materialet blev så omfattande så det "vågar" hon inte ens berätta . Det kan jag tänka mig och det kan inte ha varit lätt att ha klippt ner allting till det vi nu får se. Det finns säkert många fler som deltagit i sökandet och informationen som inte är med på bild.

"I korthet" (enligt informationsblad) ingår följande i avtalet mellan Sveriges Hembygdsförbund och Genline när det gäller Bygdeband:

• Möjlighet att digitalt förvara sitt arkivmaterial i databasen Bygdeband.
Digital förvaring, backup liksom tillgänglighet genom en licens för hembygdsföreningen är kostnadsfri. Varje förening tecknar separat avtal med Genline.
• Det digitaliserade materialet tillgängliggörs, genom att Genline ges rätten att sälja prenumerationer till allmänheten, för att söka och hembygdsforska i databasen hemifrån.
• Medlemmar i hembygdsföreningarna kommer att kunna prenumerera till ett lågt pris. Det kan locka fler personer, inte minst yngre, att söka medlemskap i hembygdsföreningar.
• Hembygdsföreningen har samtliga rättigheter till det material man lagt in i databasen. Föreningen får lägga ut sitt material i andra, icke kommersiella databaser, t ex hos länsmuseer och kommuner. Föreningen får även använda det digitaliserade materialet för egna publikationer, eller publikationer som görs i samarbete med andra, t ex förlag.
• Genline förbinder sig att utbilda hembygdsföreningarna i konsten att digitalisera sina arkiv. Genline kommer att erbjuda en strukturerad kursverksamhet i samarbete med flera studieförbund. Teman blir t ex hur man hembygdsforskar, arkiverar och digitaliserar.
• För de hembygdsföreningar som lagrar sitt material i databasen Bygdeband kommer hembygdsrörelsen att få del av intäkterna.

#43 #45

För mig innebär "kommersiellt" att man säljer eller tillhandahåller en vara elller tjänst mot ersättning eller motprestation.

Jag tror inte man kan driva den här linjen hur långt som helst. Det finns en gräns för vad folk är villiga att betala.

Förbundet tillhör dem som har gått i bräschen med sin avgiftsbeläggning av Anbytarforum. Mig veterligen det enda forum där det kostar pengar att få deltaga. Många forum är givetvis reklamfinansierade. Som exempelvis Proveniens. Och så finns det några få reklamfria som är sponsrade på det ena eller andra sättet.

Förbundet planerar att göra likadant med Porträttfynd. Ska den som skänkt bilder behöva betala för att få titta på dem? Man kan inte ens begära att få dem bortplockade.

Jag tycker inte det är rimligt att den som har skänkt bilder och annat material till museum och hembygdsföreningar ska behöva betala för att få se sitt eget material.

Det material jag har bidragit med på det ena eller andra sättet inlemmas givetvis i samlingarna. Det har vanligtvis ett syfte, att användas i böcker, på CD-rom eller läggas ut på nätet där det kan ses av alla, inte på någon betalsajt utan min tillåtelse. I det senare fallet går det faktiskt att göra förbehåll. I varje fall har jag gjort det. 

Det går alldeles utmärkt att till exempel ge sitt museum ett par DVD-skivor fullmatade med båtsmansrullor. Att användas av personal och besökande inom museumets väggar. Det är dessutom en alldeles utmärkt backup. Men jag skulle inte alls bli glad om rullorna hamnade hos Genline.

Museum och hembygdsföreningar behöver givetvis vitaliseras. Att komma ut på nätet är en del av detta. Men för att ge en spinoff-effekt måste det ske på egna villkor och på egna sajter. Inte på Genlines betal-sajt. Det finns som sagt en gräns för vad folk är villiga att betala.

Det finns ju redan ett antal sajter där man kan titta på gamla bilder utan att det kostar någont. Hur finansieras dessa? Det kanske skulle kunna gå att söka ett samarbete den vägen?

En släktforskarportal värd namnet borde ha länkar till alla dessa sajter. Men knappast till Genlines avgiftsbelagda Bygdeband.

#46

Medlemmar i hembygdsföreningarna kommer att kunna prenumerera till ett lågt pris. Det kan locka fler personer, inte minst yngre, att söka medlemskap i hembygdsföreningar.

Jag kan inte för mitt liv begripa hur en betal-sajt kan locka yngre personer att söka medlemskap i hembygdsföreningar. Det vill nog till helt andra grepp. Det primära är dessutom inte att få fler medlemmar, det är att få fler aktiva medlemmar. Det är så man kan få en livaktig förening.

Resten är väl inte så mycket att orda om, förutom att Genline tar betalt för tjänsten. Om nu någon vill betala försås.

Jag har hört att föreningarna erbjuds att köpa en skanner på avbetalning. Jag vet inte om det är sant.

Jag tror kommersiella aktörer är såväl nödvändiga som positiva. Utan vinstintresse hade vi knappast kunna glädjas åt den tillgång till kyrkböcker på nätet som Genline gett oss under många år nu. Nästa steg i utvecklingen - Arkiv Digital - tror jag inte heller kommit fram utan ekonomiska vinstintressen.

Samtidigt är den stora massans ideella arbete otroligt viktigt och givande.

Det är intressanta frågor xian lyfter fram. Hur skall man förhindra att någon profiterar på andras ideella arbete? Hur kombinerar man företagens effektivitet med ideella insatser?

Jag tycker iFokus visar på en möjlighet. Här är företaget och det ideeella relativt väl uppdelat. Företaget står för den tekniska basen och tar betalt via reklamintäkter. Värdarna och medlemmarna utnyttjar detta gratis, men skapar samtidigt det värde som kan ge reklamintäkter. Det jag som värd skriver i t.ex. artiklar har jag inte rätt att ta med mig om jag slutar, men jag har rätt att publicera det på annat ställe.

Att i efterhand ta ut avgift för Porträttfynd tror jag blir fel, men jag kan lätt se en kommersiell aktör aom tar betalt för en tjänst där man erbjuds lagra bilder som blir sökbara. En kommersiell aktör tvingas ju hitta en balans mellan vad som erbjuds och vad som går att ta ut i avgift. Marknaden sätter alltid rätt pris.

#0

Ni missar väl inte det andra avsnittet ikväll kl. 19.00 på TV2?

#50

Ja just det; SVT 2, Lördag 3 januari kl 19.00 - Del 2: Bruket

Jag blir verkligen avundsjuk på Clary J. Vad mycket gammalt material hon verkar ha! Undras om hon ärvt allt själv eller om hon fått låna en del av släktingarna?

Jag såg bara sista delen av programmet, men ska försöka se om. Väldigt trevligt gjort!

(Blir så sugen på att göra en egen släktfilm…)

Känns som om det är dags för ett besök på Krigsarkivet snart med tanke på alla millitärer bland mina anor.

Och nu har jag ju även funnit att min farfars far, född 1884, i början på 1900-talet blev Volontär vid Artilleriet i Landskrona.

Morfars farfars far  - och jag.

Jag såg senaste programmet och jag måste säga att jag blev förvånad över hur det handskades med arkivalierna.

Det var inget gott fördöme och borde nog inte ha visats på TV.

Ibland är man lite orolig över vad som kommer att hända med den lokala kulturen. "Min" lokala hembygdsförening ska visst ha problem, interna bråk, medlemsflykt och en rejäl höjning av medlemsavgiften, avgiftsbeläggning vid samarbete med andra "föreningar" m.m. Man blir lite orolig hur det ska sluta och vad som kommer att hända då med allt material de har samlat.

Antagligen beror oroligheterna på att många gamla trotjänare har dragit sig tillbaka och nya förmågor kommit till och ändrat om. I och för sig är det teorier, som jag har.

#56 Det är ju alltid "problemet" med föreningar. En förening är sällan bättre än dess medlemmar. Ibland kan en förening lyckas skapa sådan kultur - stödd av bra stadgar - att det finns en stabilitet som klarar av att hantera mindre förnuftiga medlemmar.

Idag har jag äntligen tittat igenom programseriens tre första avsnitt. Väldigt bra och jag ser fram emot de två sista.

i Torsåker i Gästrikland har de något som även finns på internet FOTOHISTORISKA.NU    från snälla människor har jag fått 3 värdefulla bilder på mina släktingar .Har även skickat dit bilder om jag haft

bilden här har ni sett Ester Gyllström-Nilsson, Arne Gyllström

                          Ingrid Gyllström-Blomstrand  ocg Folkes dotter Greta , alla från Svärdsjö Dalarna

Just i Sunne har jag också släktforskat lite ty även där har varit.Gyllströmmare

På söndaf.m. gick vi till kyrkan kl. 11 den syntes fint därifrån vi bodde.  Efter    mässan letade jag upp kyrkoherden  ställde lite frågor till han   de var kyrkkaffe efter mässan  2 stora bussar m. folk skulle visas runt på kyrkogården   och där fick vi hänga med mycket intressant för mej,  en fantastisk berättare BENGTSSON var namnet

Så jag rekomderar gå in på pastorsexp. om ni kommer dit.

1807-02-13 föddes en man på Heinolas värshus i Varnum  Lars Gyllström.      1836-05-01 fick han tjänst hos Anders Fryksell i Sunne.

När Lars avled 1846 tog fam. Fryksell hand om Lars dotter  Laura Kristina f. 1841

Laura kalladse i Sunne m. omnejd för Frykdalsrosa för sin skönhet-

tyvärr de finns inga foton här.

#60

Du vet säkert att "Fryksdals-Rosa" i sinom tid blev farmor åt Zarah Leander? Jag har forskat något åt Zarahs bror Jonas, som dog förra våren, (nästan 105 år gammal) och då också tittat på Gyllströmmarna.