Jag gör som du, t ex min mormor:

 Svensson f. Friberg

#0 Jag har använt flicknamn, men funderat på hur jag borde göra…

Jag gör som #0 och #1 (i modern tid när gifta kvinnor byter namn)

#3 Var drar du gränsen?

Min farfars mormor kallades Andersdotter i folkräkningen 1900, men Persson i dödsrunan 1915. Betyder det att hon faktiskt kallades så dessa årtal?

Jag har en såsslev som jag tror hon fick när hon gifte sig. På den står det OPS och JPS. Betyder det att hon kallades Persson redan 1863?

Och vad ska jag skriva in henne som?

Jag använder mig av kvinnans flicknamn.

Just i brytningstider, när man går från en sed till en annan är svårt att avgöra. Man försöker väl använda det efternamn man tror de använde själva. Men när seden förändras, då är det svårt att veta vilket.

Håller med. Min farmors mor var född Elliot och använde sitt flicknamn fram till dess hennes make avled 1924. Då började hon använda hans efternamn. Hon befann sig precis i brytningstiden, dvs var född 1877 då det fortfarande var vanligt att man behöll sitt flicknamn men levde till 1950-talet då man skulle ha sin makes efternamn.

Jag tor det mest korrekta att använda sig av i sin släktforskning är en kvinnas flicknamn.

Jag tror att svårigheten att avgöra gränsfallen är huvudskälet till att jag bara använder flicknamn. Jag tror det var under en lång period som övergången skedde.

Är det någon som vet mer om detta? Finns det formella regler som styrt?

Jag använder "flicknamn" när jag inte uttryckligen vet att hon själv använde makens namn. Så gränsdragningen är helt individuell, men i praktiken blir det väl att på 1900-talet skriver jag typ "Anita Johansson f. Persson".

Det kanske bara jag som använder excel för upplägg av släkten. Där skriver jag namnen som de kommer. Min farmors mor, Elisabeth Charlotta Andreasdotter / Tell / Sandberg. Född Andreasdr. gift m.soldaten Tell, blev änka o.omgift med soldaten Sandberg. Min farmors far Anders Kristiansson / Sandberg osv. Antar att detta inte skulle funka om man har många att söka efter iburken.

Klarar det genom att arkivera på papper i pärm med 4 - 6 generationer / upplägg.

#10 Ja, hur ska man skriva om det är flera giften?

Det är onekligen enklare att hålla sig till flicknamnen. Även om jag förstår att det känns konstigt att på en hemsida eller i en släktskrift se sig med ett efternamn mananvänt en kort del av sitt liv.

Fast å andra sidan har jag en bekant som efter två giftermål, beslöt sig för att återta sitt flicknamn. Dessutom är det det namnet man har från födseln. De andra har många fått för att de valt gifta sig(inte som idag när brudparet väljer tillsammans).

#12 Jo, jag har också en bekant som bytt - under tiden som gift och efteråt…

Tur hon inte är släkt med mig -  :-)

Jag har inte ens reflekterat över vad man ska skriva. Kanske för att det bara är farmor och mormor som haft makens namn för dom är födda tidigt 1900-tal. Och dom har fått behålla flicknamnet i mina papper.

När det gäller omgiften. Har bara mormor (av mina anor) som på den kvinnliga sidan varit omgift. Men där har jag bara gjort en notering att hon varit gift förut.

På andra (både män och kvinnor) både manliga anor och andra släktingar har jag gjort så att om dom fått barn så har jag gjort en ny och sen följt barnen, eftersom dom blir släktingar till mig,  men på den nye maken/an har jag bara letat fram föräldrarna bakåt men inte längre. Har dom inte fått nå barn så bara notering och föräldrar.