En sorlig och fin berättelse om Oscar II:s bortgång och insvärande av den nye monarken. Tänk att det är bara 100 år sedan det hände. Vilken utvecklning det varit i sammhället på dessa år på gott och ont. Cavinka är denne Filip en släkting till dig som var med i Stockholm under dessa dagar?

Brevet är skrivet av Emil Andersson, bror till den Frithiof som jag har berättat om som var anställd hos Nobel i Ryssland. Filip som han skriver till är en annan bror och han är inte någon släkting till mej. Jag har endast tillgång till efterlämnade brev.

Det berättades att det inte fanns en enda svart tygbit att uppbringa i hela Stockholm några dagar efter konungens död.

Här är ett par bilder från Oscar II:s begravning:

Nr 1 

Har Ni reflekterat över att det är i dagarna alldeles strax precis etthundra år sedan dessa bilder togs…..

Nr 2

Svenne

Får  jag använda dessa bilder till ett arbete jag håller på med??

Svenne

Just det slog mej när jag skrev rent Emils brev, att det nästan är på dagen 100 år sedan han skrev till sin bror.

#6 Självklart, säg till om du vill ha dem i högre upplösning, de här två  scannade jag i endast  150dpi.

Tack, gärna i 300 dpi.

Vad är det för flaggor som vajjar på halv stång? De stämmer ju inte överrens med vår blå-gula flagga!?

Det är vanliga blå-gula svenska flaggor, fast på gamla kort får de det där utseendet.

Så de mörka fälten blir ljusa och tvärtom?

Yes, det är något fenomen jag har läst om men jag minns inte riktigt hur det var.

Cavinka, om du skickar ett IM med din e-postadress så kommer bilderna.

Det där med att de blå fälten är ljusa, har att göra med att de gamla filmerna inte var känsliga för blått. men varför blir de gula på korset så mörkt?

Sedan kom ju nya filmer och på det viset ska man ju också kunna datera korten, före och efter, alltså.

#15 Man skiljer på Ortokromatisk respektive Pankromatisk film. De första filmerna var Ortokromatiska och avbildade som sagt svenska flaggan "fel" Tror det var på 30-talet som den Pankromatiska filmen kom och därmed också den rätta bilden av svenska flaggan.

Bidrager med ett samtida vykort ur min mormors vykortsalbum

#17 Vad kul att se hur Oscar II såg ut vid olika åldrar! Man är ju mest van att se bilder från de sista åren av hans liv.

Jag tänker plåga er med ytterligare ett brev från Emil.

Avesta 3 juli 1912

Kära Ebba Mottag själv och framför till mannen mitt tack för senast. Jag är nu här lyckligt i Avesta. I Hällevadsholm råkade jag på Lyckou och Sven som kom med tåget från Rabbalshede, där de spisat middag. Där i Hällevadsholm steg även av tåget t.f. häradsskrivaren Larsson med sin stiliga fru och svägerska, för att ta en tur till Bullaren, hörde jag av kronofogde Ljunggren som även han var med tåget. I Munkedal såg jag svågern på Skärvhem som satt på tåget från Uddevalla men hann endast vifta åt honom. I Uddevalla var bedrövligt tråkigt då alla människor var på Gustafsberg. Lyckou ville ha haft mig med på söndag dit ut och spisa middag men jag ville ej resa så långt från bostaden, så jag spisade i stan ensam. På lördagen var jag i "Trädgården" samman med Wolde och lasarettsläkaren Forsell. På måndag råkade jag major Wockats på  hotellet vid frukosten och han berättade, att hans damer hade varit så rysligt belåtna  med sin vistelse på Tingvall och haft så roligt. På middagen träffade jag hela samlingen av känningar vid smörgåsbordet: borgmästaren, Bark, Rasmussen, Carl Lanner på Vågsäter och stadsfogde Pettersson. Ja, hade jag ej skolat resa  på eftermiddagen då, ville Neiglick att vi skulle fått tag på Rehnberg och då hade det nog blivit livligt. I Göteborg hade jag en timma på mig och intog på den timman en stadig supé med gott smörgåsbord och feta lammkotletter. Jag åkte ej i sovvagn men hade god plats ändå. Jag och en fru och ett litet barn hade en rökkupé för oss. Frun frågade om jag ville köra ut henne då det var en rökkupé, men jag svarade att tål hon vara vid att jag röker må hon gärna sitta (hon såg riktigt stilig ur, må du tro). Vi pratade nästan hela natten och ungen sov. I Stockholm hade jag två timmar på mig och gick direkt till Paul U. Bergström och fick mig en långrockskostym och därefter till  nya Fenix och tog mig en redig frukost och sen på tåget igen. I Stockholm var en massa utländska att höra och nästa alla människor hade en eller flera rosetter på bröstet, skam vet, vad de betydde. Somliga var nere vid tåget och mötte utlänningar. De hade små flaggor i händerna med respektive lands färger. Här i Avesta förefaller att bli bedrövligt tråkigt. Här luktar så bedrövligt uselt som den allra sämsta surströmming i hela samhället, tack vare en stor sulfatfabrik som dränker allt i rök. Här är ett fasligt oordnat hem. Idag har de rest, så nu har jag satt pigan i gång med att ordna lite här så att man kan få satt sig utan att bli dammig och lortig. Läkaren har fått sig en bedrövlig hustru, en gammal sjuksköterska, som kunde vara mor till honom. Det var tydligt att hon gifte sig med honom och ej han med henne. Jag sade till honom också att ingen kunde se att hustrun hans varit sköterska och van vid ordning. Han hade ej ett ord att säga i huset. Och en sådan bedrövlig mat stackaren fick. Jag gick ej halvmätt från bordet och skyndade mig att redan på kvällen ordna med mat för mig på hotellet.   Där tror jag blir bra och i dag flyttas även över en liter gammalt Rehnbergs brännvin för att stå där på is om middagarna. Hon var tydligen snål också, det märktes. På kvällen ville han ha en punsch, men han vågade tydligen inte direkt säga till henne detta, utan frågade mig högt i hennes närvaro om jag ville ha och detta fick han upprepa tre gånger, ty hon låtsades ej höra förrän jag på hans tredje fråga svarade att, jag hade sagt ja tack, tre gånger. Det är synd  om folk som blir gifta på det viset, men så går det oftast med snälla karlarna, så det är "jagu" bäst att akta sig. Nu har du fått en skildring av min färd. Kanhända jag kommer att vara i Fjällbacka under augusti och då får jag hämta er med motorbåt i Grebbestad som sist, så bröderna kan få sig ett ordentligt salt vad och ett redigt vitlingsfiske. Har det blivit bra i ålfjärdingarne ännu? Fårlåret är nog ej i spicke på länge, säg det till de andra. Fatta nu själv pennan och bed de andra två göra detsamma. Jag sköter nu ackorden även för läkaren i Krylbo som fått slaget för några dagar sedan. Hälsa bröderna så gott från mig och var själv hälsad. Hälsa även fröken. Din tillgivne vän Emil

Ser att Oscar ll:s död uppmärksammas i den lokala pressen idag. Bifogar bild från HD/NST

Ja, Oscar II var väl den ende kungen inom Bernadotte-ätten som aldrig var kronprins?