Liten såsslev med historia
Stämplarna - från vänster två kattfötter
Nästa stämpel tror jag är "upp-och-ner" på bilden - jag tror det står "I 5" vilket i så fall betyder 1863.
Därefter ett litet "slott" som jag (med hjälp av "silverbibeln") tror ska betyda Helsingborg (symboliserar "Kärnan").
Sedan kommer ett "Y" och en "3":a som jag inte alls vet vad de står för. En smed kanske, men silverbibeln hjälper mig inte…
Jag tittade vidare i "silverbibeln" - och tror nu att jag har fel… 
Det är nog inte "upp-och-ner" utan "G L" för Gustaf Lindegren, silversmed född i Borås som stämplade arbeten i Hälsningborg från 1826 - död 1845.
Och i så fall är "Y 3" årtalet som då blir 1829. Det komplicerar en del…
Skeden har ett monogram som jag läser som:
O P S
J P S
Min första teori var att skeden tillhört min farfars mormor och morfar Olof Persson och Johanna Andersdotter. De gifte sig 1863 - det var därför jag gärna ville "hitta" det årtalet… Att Johanna kallade sig Persson efter det tror jag låg "i tiden".
När nu årtalet 1829 dyker upp kan teorin fortfarande stämma - kan man ha tagit en gammal slev och graverat senare?
Eller är det Olofs storasyster Johanna Persson (Persdotter) som haft sleven från början - fått den i doppresent - och sedan skänkt den till brorsonen Olof? Men nog ser de båda monogrammen ut att vara samtida?
Vad tror ni - står det "V 3" eller "Y 3"?
För är det "V 3" så betyder det 1827. Olofs föräldrar gifte sig sommaren 1828. Kan de ha fått sleven i present då, och sedan låtit gravera den för att ge vidare till sonen då denne gifte sig?
Olof var den son som fortsatte familjetraditionen och blev riksdagsman liksom sin far, farfar och farfars morfar.

Finns det fler stämplar än de som syns. Kan du läsa namnet? Fridström?
Jag hittar en smed Daniel Lundström som stämplade i Stockholm 1751-1788.
Jag blir inte klok på stämpeln till vänster om namnet.

Stämpeln t.v. om namn är endera sliten eller snedstämplad. L finns ju som bokstav för 1699 vilket inte torde vara tillv. år med tanke på D. Lundström-stämpeln… Och Stockholmsårtalen är ju med siffra eller hur? Vi får suga på karamellen!
De "normala" årsstämplarna börjar 1759. Innan dess använde Stockholm enbart bokstav för årtal. "L" har använts tre gånger - 1699, 1723 och 1747. När de "allsvenska" stämplarna börjar är det bara bokstav innan det blir bokstav+siffra från 1783. Så "L" kan nog betyda 1769! Stämplar.
Jag har försökt få stämpeln till en sned St Erik - det är inte helt omöjligt…
Utgår man från det som en hypotes - skeden tillverkad i Stockholm 1769 av Daniel Lundström - så kan man ju börja plöja HFL för Timrå och leta efter pigan Johanna Olofsdotter.

Spännande. Låter väl troligt med Stockholm om det var kungligt….
Och så undrar vi var du fått skeden ifrån Alsterolle…?
Tidigaste Hfl hos Genline för Timrå börjar 1803 - dvs 34 år efter skedens tillverkning. Men det kan ju vara så att Johanna bodde kvar i byn - gift eller ogift.
Jag kikade snabbt på DisByt men hittade inte henne där.

Skeden är ett arvegods härstammande från min mors adoptivföräldrar "Tjernströms" som jag nämnt i annat sammanhang. Deras rötter i Torp, Sättna, Indal och Selånger. Dock inte Timrå vad jag hittills vet.
Så inga ledtrådar ytterligare.
Jag har också en del arvegods som jag vet funnits i släkten lång tid, men ändå inte kan knyta till någon person. Irriterande…
Men naturligtvis kan det vara en gåva, eller ett auktionsfynd från länge sedan…
Kikade på Medelpad cd,
kanske kan det vara någon av dessa? Endast den sista av dem föddes i Timrå, men även någon av de andra kan ju ha bott där senare?.
Olofsdotter Johanna (16..) Bäräng Tynderö (Y)
Olofsdotter Johanna 1624
Olofsdotter Johanna 1691 Selånger (Y)
Olofsdotter Johanna 1704 Bjärme Sättna (Y)
Olofsdotter Johanna 1711 Söråker Hässjö (Y)
Olofsdotter Johanna 1724 Mellby Tynderö (Y)
Olofsdotter Johanna 1724 Tynderö (Y)
Olofsdotter Johanna 1730 9/7
Olofsdotter Johanna 1735 Gårdtjärn Sättna (Y)
Olofsdotter Johanna 1736 Gårdtjärn Sättna (Y)
Olofsdotter Johanna 1746 Härsta Skön (Y)
Olofsdotter Johanna 1759 Lövsätt Sättna (Y)
Olofsdotter Johanna 1771 Duvid Hässjö (Y)
Olofsdotter Johanna 1783 Märlo Timrå (Y)

Ina!
Gårdtjärn (och Graftjern) i Sättna förekommer i denna släkt. Kanske Kommerskollegium har kvar anteckningar om denna utmärkelse.
Här kommer en sked till som jag lyckats bättre med (bara en olöst och en troligen löst):
JJS - Ej löst
BPD- Troligen Brita Cajsa Persdotter f. 1792 i Graftjern, Sättna.
OE - Olof Eliasson f. 1816 i Ytterkovland, Sättna
FATs - Fredrik Alfred Tjernström f. 1853 i Bjerme, Sättna
OKT - Olof Konrad Tjernström f. 1878 i Bjerme, Sättna
sedan kommer
LMA - Lilly Maria Andersson f. 1914 Sättna
OSOA - Olof SVen Oskar Andersson f. 1942 Vänersborg
TOA - Thomas Olof Andersson f. 1974 Göteborg
HOA - Hugo Olof Andersson f. 2002 Karlstad
Kommentar: I gammal patriarkalisk anda ärvs skeden normalt på manssidan utom där son saknas. Brita Cajsas bror dog vid 1 års ålder och min mor var enda barnet. Rätt så många generationer.
Glömde scanna in stämpeln, så får låna tillbaka skeden från sonen.

Glömde kommentera att Olof Eliasson var svärfar till FATs. FATs' fru var äldst och hade två yngre systrar.
Fantastiskt att ha en sådan sked - och att fullfölja traditionen!
Som släktforskare får man lite annorlunda tankar. Jag funderar redan på hur jag ska se till att barn (och barnbarn?) ska få saker med "proveniens" så att släktens historia förs vidare - inte bara i skrift utan med föremål.
Det gör också att jag gärna sparar saker som inte är så gamla. Man får annat perspektiv på tid. Sådant som "bara" är farfars golvlampa för mig blir ju morfars/farfars farsfars golvlampa för mina barnbarn.

Ja det gäller att göra sånt medans tid är. Hustrun har redan börjat skriva text för de många handarbeten som hon anser vara värde ett eftermäle. T.ex. folkdräkter med materiallistor, priser etc. Vi har även några äldre möbler - t.ex. en brandskadad byrå, ett av få föremål som klarade sig när frugans släktgård i Billesholm brann ner. Färgen är svedd och blåsig.
Vi har även konstaterat vissa skillnader i hur barnen ser på arvegods - det gäller nog att ändå vara "rättvis" för barnbarnen kan ju ha andra åsikter när dom blir äldre. Och jag försöker skapa digitala kopior av alla bilder samt laserutskrifter av äldre s/v fotoalbum för att våra bägge barn skall få var sitt exemplar av släkthistorien.
Jo, men räcker det med ett exemplar var? Jag har t.ex ett ex av den fantastiska släktbok (om min morfars föräldrar) som min mammas kusin gjort. Vilket av mina fyra barn ska få den. Och om jag nu fått fyra ex - vilka barnbarn skulle fått…? Svårt detta!

Ett per familj - i mitt fall 2 familjer. Sedan får dom kopiera vidare. Åtminstone är detta min idé hittills. En sak som jag lyckats bevara är båda mina föräldrars röster - överförda från kassettband till mp3.
Oj, vad vi glider från ämnet… 
Det där är ju en klassisk fråga. I vilket format sparar man?

Det är kanske läge för en egen rubrik - vad och hur spara för kommande generationer .. Nu natti. Skall på bussrundtur i Västergötland i morgon.
Ja, just det - i Arns fotspår?
Vi ser fram emot reseberättelsen!
Vill "backa" tillbaka till skeden i #5
Fick idag nyaste numret av MGF-Nytt (kanske fler som också fått den?). Där finns ett boktips "Idoga kvinnor, trofasta pigor" av Magnus Hedberg och Gunilla Cedermark Hedberg.
Där beskrivs en sked med samma text som den Alsterolle visar på bilden, men tilldelad en annan kvinna.
Från artikeln "Under perioden 1768-1771 tilldelades den kvinna i varje socken som spann det finast lingarnet, lämpat för tillverkning av premielärft, en fem lods silversked. 1768 belönades Annika Bertilsdotter i Tynderö. Skeden finns på bild i boken. Den är gjord av Daniel Lundström i Stockholm och gravyren lyder……"
#25 Ja, det bekräftar ju årtalet - och ger en bakgrundshistoria.
"Bara" att hitta flickan alltså!

Tusen tack Ina för den informationen. Vad trevligt att få skedens bakgrundshistoria. Då borde det finnas information även om "våran skeds" kvinna. Får kolla närmare i tidningen. Det kan ju finnas en rottråd att nysta i.

Hittade information om den "premielärft" som nämns #25 ovan .
I nummer 9/2007 av Antik & Auktion finns en artikel som bl.a handlar om just silverbelöningar.
Lennart Svensson är en man som tydligen arbetar i allra bästa "Proveniens-anda". Han köper gammalt silver med inskriptioner och försöker söka så mycket kunskap som möjligt runt detta.
Han har skrivit en bok om detta som heter "Ristat i silfwer: En samling skedar berättar".
I artikeln tipsades också om en bok i ämnet "Idoga kvinnor, trofasta pigor : Hedersbelöningar i silver och guld" av Magnus Hedberg och Gunilla Cedermark Hedberg.