
Häpnadsväckande fynd
Vilket är det mest intressanta och/eller häpnandsväckande fynd du gjort i din släktforskning?

Kanske inte häpnadsväckande men ganska kul:
Min förfader i Hälsingland fick i början av 1700-talet en ödegård som belöning för att han som soldat (ngn form av underbefäl) så framgångsrikt bekämpat snapphanar i Skåne i slutet av 1600-talet. Antagligen dödade han en hel del för att få denna belöning. Denna gård har gått i släkten sedan dess ända tills jag, som den förste, sålde min andel för 10 år sedan. Min mamma, som alltså växt upp där, gifte sig med en skåning - en ättling i rakt nedstigande led till de snapphanar som hennes förfader så framgångsrikt tagit livet av!

Mina första stapplande steg i släktforskning innebar att jag på mammas sida kunde använda 1890-års folkräkning av Västernorrlands län som finns utlagd för gratis användning.
Jag hittade ganska lätt mina morföräldrar och deras familjer, men sedan var det ju stopp. Mamma var född 1914.
Så jag beslutade mig för att gå en grundkurs i släktforskning i Leksand och kunde där hitta mamma i födelseboken. Med "fel" föräldrar. Det visade sig att hon bortadopterades när mamman dog 1917.
Hemkommen och med hjälp av Genline kunde jag följa denna för mig nya linje bakåt. Ganska snart fick jag mitt troligen mest intressanta fynd när jag hittade min mormors mormor och mormors morfar och kommentaren vid deras namn.
GID 2087.4.45300 Se bifogad fil.
"Vildhussen" och andra kändisar i släkten får ursäkta, men detta är nog hittills det häftigaste jag råkat ut för.

Vad står det, Olle? Kan inte läsa det på din bild och har ej tillgång till Genline.
En av mina anmödrar hade kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika som dopfaddrar. Följaktligen döptes hon till Fredrika Lovisa. Inte så häpnadsväckande, men ändå en kul grej…..
#1 Spännande!
#2 Står det "zigenare"? Jag skulle också tycka det vore roligt med något "exotiskt" i trädet!
#3 Javisst låter det kul! Det kan ju inte ha varit "vem som helst" som får kungen som fadder?
#4 Det fynd jag glatt mig mest åt är nog farmors systers roman, som utgör grunden för min bok. Och roligaste där var nog "spökberättelserna" kring min farmors mormor. Något riktigt "häpnadsväckande" kan jag inte komma på…

Mitt mest intressanta var
1) som ny släktforskare hade jag inte en aning om hur STORT det skulle bli och då har jag än så länge i första hand koncentrerat mig på direkta anor med lite sidospår då och då, dvs noterat syskon till de direkta anorna. Det här har blivit ett evighetsprojekt.
2) att mina anor, beroende på om jag utgår från mormor, morfar, farmor eller farfar som proband, innefattar precis allt. Från fattiga torpare, bönder, stenhuggare, borgare, skeppsbroadeln, resandesläkter, judiska invandrare och högadeln. Det enda jag inte hittat ännu är en präst
Det mest häpnandsväckande var när jag upptäckte
1) att en ana till mig, Konteramiralen Per Lilliehorn vägrade lyda order under Gustaf III krig mot Ryssland, dömdes till döden men benådades och försattes under några år på landsflykt. Hans brorsson i sin tur var med i koncpirationen bakom mordet av nämnda kung. Även han dömdes till döden men benådades. Min ana och hans brorson verkar inte ha gillat "Gurra".
2) när jag upptäckte att min farmors far hade flertalet syskon. Det har alltid hetat att han var ensambarn. Tror inte ens farmor visste om att hennes pappa hade flertalet syskon. Jag undrar ju verkligen varför han aldrig nämnde dem.
Stora kontraster men definitivt tjusningen med släktforskning.
#5 Bra beskrivning av släktforskningens tjusning!
(Jag har en ana som var med vid "Gurras" statsvälvning. Jag var på slottet i helgen och när jag stod i rikssalen så kände jag den där "känslan" när jag tänkte på att en ana långt bak varit på samma plats…)

En annan tjusning med släktforskning är att det känns lite märkligt att kanske, kanske man får en ättling som om 200 år sitter med blödande ögon och försöker finna lilla jag i ett register. Fast då ser väl de sökbara registerna ut på ett helt annat sätt så ögonen kanske inte blöder så mycket.
Ett sidospår från rubriken…….!
#7 Kolla här - ett arkiv från en sajt som hette "Proveniens". Wow! Min farfars morfars mormor var tvåa på topplistan! ;-)

TACK! Nu fick du mig att skratta rakt ut och sambon tittade genast fundersamt på mig.
Och det regnar i Stockholm idag!!

#2 tillägg. Jomenvisst står det "Zigenare". Min mormors far föddes oä (okänd far) och det är troligen här det zigenska arvet börjar tunnas ut.
Om denne okände far var icke-zigenare så är med mig den zigenska genpolen nere i 12,5% om jag räknat rätt. Och det är - som framförts på Anbytarum - inte lätt att hitta dessa mina rötter eftersom de resande sällan var kyrkskrivna. Flera jag hittat står som torpare men även "valackare/hästbyten" finns som marginalanteckning.

På vår gård föddes 1806 en liten flicka, dotter till en av drängarna, hon dog på en annan gård 3 år senare. Prästen, den mest bildade mannen i socknen skrev denna dödsruna:
(1809)
23 september Barnet Anna Cajsa Andersdotter i L Lidbäck af oangifven sjukdom (3 år) begravd d 1 okt.
Detta barnet hade ingen öfverläpp, utan lik elephantsnabel i stället för det modren sett en elephant-målning i Skenninge då elephanten var där 1806.
Var det en elefant i Skänninge 1806? Jo, samma elefant som omnämns i Märta Helena Reenstiernas berömda dagbok från Årsta i Stockholm, detta är hämtat från en elefantsida på Internet:
**Elefantupproret
**(1806) Huvudmotståndare: Svensk lokalbefolkning mot myndigheter och en fransk elefantägare. Orsak: Främlingsfientlighet. Möjligen också pyrande allmänt missnöje riktat mot myndigheterna, något som inte hade med elefanten att göra. Att elefantskötaren kom från Napoleons mäktiga Frankrike, som Sverige hade ett spänt förhållande till, kan också ha spelat in. Segrare: Svårt att säga. Detta hände: Platsen var Skänninge marknad i Östergötland. En fransman kom för att förevisa sin elefant mot betalning. Men de lokala marknadsbesökarna blev ursinniga över att en utlänning skulle få chans att tjäna pengar på deras marknad. Vreden riktades nu mot myndigheterna. Rådhuset stormades, fönster slogs sönder, dörrar slogs in och flera personer skadades. Borgmästaren rånades. Följder: Upploppsmännen kom undan. Kanske var borgmästaren för skakad för att driva saken vidare, möjligen var det också svårt att identifiera upploppsledare. Ingen straffades för det inträffade. Vad som hände med fransmannen och hans elefant har inte gått att få fram.

Visst är det intressant hur man förr förknippade barn med medfödda handikapp och defekter med något modern gjort under graviditeten. Flickan föddes antagligen med Läpp-, kak/gomspalt.

Jo, jag använder detta exempel i min undervisning just för att peka på de underliga och ofta skuldbeläggande orsaker till sjukdomar och handikapp man kunde se förr. Observera att hon inte ens sett elefanten "live" utan bara en målning. Men det har alltid ansetts syndigt på Skenninge Marken - så enligt prästen syndade hon väl genom att åka dit när hon var gravid.
#11 Väldigt intressant.
Ni ska få se en annan människobeskrivning snart - i en dagbok på en sajt nära er… ;-)