Som vanligt när det är begravning så kom tårarna. Jag är hopplös, spelar ingen roll om det är en nära anhöring eller vilt främmande människa. Men det var fantastiskt att få lyssna och ta del av hennes begravning.
Ja, jag kom i en väldigt fridsam stämmning när jag hörde kyrkklockorna i början. Det var intressant att höra Sven Jerrings referat innan begravningen, från Mårbacka där Selma stod på bår innan jordfästningen, rosen mellan händerna o.s.v.
Ja, Sven Jerring var bra. Men när han pratade om att "processionen borde vara här när som helst nu" och beskrev vinterlandskapet och den svarta bilen med den vita kistan, ja då snyftade i alla fall jag.
Tänk, hur många ord dessa händer hade skrivit ner innan den stora författarinnans död 1940.
Gjorde man en gipsavgjutning av hennes händer när hon var död?? 
Det kändes lite udda måste jag medge….!
Det finns mycket rart i SR:s arkiv, t.ex det här när fröken på Huseby, Florence Stevens berättar om den stora sångerskan Kristina Nilsson.
Länk till webradion
Starta ny diskussion