#0 Intressant. Jag kom direkt att tänka på följande ur ett amerikabrev:

"Der var jag i 6 månader. Det var den värste plats jag någon gång har haft. Hade det varit i Sverige hade jag ej blitt i en vecka."

Tänker också på min farfars mors farbror som i Minneapolis drev en klubb för skandinaver.

Sen tror jag det är lätt att generalisera för mycket. Dels skedde utvandringen under många år och förutsättningarna måste ha sett väldigt olika ut under perioden. USA är också ett stort land med olika förutsättningar i olika delar. Och slutligen var människorna som utvandrade olika, med olika förutsättningar.

Varifrån kommer myterna, och hur vanliga är de egentligen? Jag har väl ingen direkt detaljkunskap i ämnet, men kan gissa att de då nyinflyttade svenskarna i USA kanske mer ska liknas med vår egen arbetskraftsinvandring på 60-talet (finnar, italienare osv), än kanske "somalierna idag", som jag tror kommer hit av andra mer politiska orsaker?

Och "skitjobb" ska väl också ses i perspektivet att de kom ifrån platser där det kanske inte ens fanns jobb, liksom att USA också kunde erbjuda arbeten på landsbygden (de som skaffade sig en egen gård) och i storstäderna på ett helt annat sätt än hemma..?

Klipper in en engelsk länk också om den svenska invandringen till USA, där det finns lite intressanta siffror, bl.a. om deras ägande av land

"A survey carried out in 1890 revealled that one in four Swedes in the United States were engaged in farming. It was estimated that by the 20th century they owned over 12,000,000 acres in the United States. This was a much higher figure that most other immigrant groups" 

http://www.spartacus.schoolnet.co.uk/USAEsweden.htm

#2 Intressant.

Enligt mina uppgifter (artikel) hamnade mer än hälften i städerna. År 1900 arbetade 40% av svenskamerikanerna inom jordbruket och 32% inom industrin.

Det verkar som om de som hamnade i städerna lätt hamnade i problem. Bäst gick det väl där man kunde få hjälp av andra svenskar. Att komma till ett land utan att kunna språket och utan nätverk kan inte vara lätt.

Jag har sett vitt skilda uppgifter om det här med jordbrukare och städer. Det jag sett är att 20-40% arbetade med jordbruket, 30-50% inom industrin och 10-40% övrigt. Och uppgifterna om städerna varierer

Men 40+50+40 är 130%!  Det går inte.

Uppgifterna om stad och landsbygd skiljer sig mellan 25% och 75% i städerna.

Var kan man hitta riktiga uppgifter och riktig statistik tro? Svenska staten gjorde några utvandringsutredningar på 50-talet som kanske vet bättre.

#4 En orsak kan väl vara att man refererar till olika årtal/perioder?

Ju mer man lär sej, desto mer får man veta, och desto färre myter tror man på.  Jag tror att de flesta som sysslar med  just släktforskning har träffat på VÄLDIGT olika öden.  Svenskar/skandinaver  som emigrerade upplevde VÄLDIGT olika saker.

Dessutom kan ju variabeln "att lyckas"  bestämmas  inte bara av vad man uppnår på det nya stället,  utan också varifrån man kommit.

Om man emigrerade från fattiga förhållanden under nödåren på 1860-talet  så upplevde man att man lyckats när man kunde äta sej mätt regelbundet, och hade en stadig, bra inkomst och ett bra boende.   De som emigrerade på 1920-talet hade en helt annan bakgrund.

Förväntningarna var helt olika.

Det finns många exempel på både bra och dåliga  emigrantöden.   Svenskar emigrerade ju till många olika länder,  Argentina Brasilien Cuba Danmark England Frankrike. . . . . . .   .USA.

Just detta,  gör släktforkning ( och historia)  så intressant.

Man kan till och med betrakta nordmän i Normandie på  900-talet som en sorts emigranter på jakt efter bättre levnadsvillkor.

En bra bok om emigrationen är "Amerika-emigrationen" av Hans Norman och Harald Runblom, som kom ut 1980. Den innehåller mycket faktamaterial.

Om de kvinnliga utvandrarna kan man läsa i Ulf Beijboms "Utvandrarkvinnor. Svenska kvinnoöden i Amerika" (2006).

Ungefär 1907 kom den stora Emigrationsutredningen, som i bortåt 10 band innehåller samtidens fakta om utvandringen. Den finns också på internet (någonstans, minns inte adressen nu).

Finns emigrationsutredningen på nätet??

Den måste jag hitta…

*googlar*

Nu hittade jag den TACK!!!!!!!!!!!

Länk

Till viss del kan nog myter om att lyckas i Amerika förklaras av historier som man skickat hem för att till viss del rättfärdiga sitt beslut om att åka dit.. Skulle tro att i.a.f. vissa talat ganska mycket om den stundande emigrationen och hur bra det skulle bli där.. Så då tror jag nog att det är lätt att bre på lite i breven hem oavsett hur man lyckats.

#8 Rasande intressant läsnig under den där länken! Breven med berättelser från emigranterna var ju riktigt riktigt kul att läsa!

På en föreläsning här i Vänersborg för några år sedan berättade föredragsläsaren att när unga flickor kom till NY och fick jobb som hembiträden så ett av det första de gjorde var att skaffa sig en hatt och göra ett besök hos fotografen för att kunna skriva hem och berätta om hur bra det gick för dem och visa hur fina de var. Verkligheten kanske inte var det de skrev och visade upp.

-  och ändå kanske det ligger en sanning i det.  Många pigor, drängar och även andra som arbetade  -  fick många gånger arbeta för mat och husrum. Kanske en kostym per år var inskrivet i kontraktet när man städslade sig för ett nytt år vid Mickelsmäss.

Att då komma till Amerika  och få betalt så att man kunde köpa kläder själv, var en dröm för många.  Därför sparade man pengar och sände hem så att syskon eller andra anhöriga kunde köpa en biljett   och komma efter  till USA.

Att Sverige på många ställen blev avfolkat bekymrade naturligtvis myndigheterna som försökte att motarbeta detta på många sätt.  Det var inte enbart nödåren och missväxten som drev folk att flytta -  de sociala orättvisorna var i vissa fall extrema. Detta gynnade även den framväxande arbetarrörelsen, godtemplarrörelserna och de olika frikyrkorna.  Jag tror att de flesta av oss har träffat på sådant i vår släktforskning.  Jag brukar sitta och titta nödåren, för att se hur det gick för mina förfäder.

Grunden för frågan är, som jag tolkar det, att det påstås finnas en myt.

Myterna ska vara tre:

1. Svenskarna diskriminerades inte
2. Svenskarna assimilerades
3. Svenskarna var inte brottsliga

1. När det gäller ett tror jag det är svårt att varken bekräfta eller avfärda. Jag tror inte det finns någon enhetlig bild.

Jag tror inte vi har en bild av att det skulle funnits något särskilt negativt med att vara svensk eller skandinav i Amerika. Å andra sidan tror jag inte man kan säga att svenskar i allmänhet diskriminerades.

2. Jag tror inte den myten finns. Jag möter tvärtom bilden av att många svenskar var måna om sitt arv, sitt språk, sina traditioner och att de delvis lever kvar än i dag.

Finns det en myt så säger den väl snarare att man såväl assimilerades som behöll sitt ursprung. Men är det fel?

3. För mig är bilden av den svenska maffian ny. Frågan är om den räcker för att vi ska säga att svenska utvandrare i allmänhet var särskilt brottsliga. Jag tror maffian är ett intressant undantag, inte en allmän bild. Jag vill nog se mer "bevis" för att ta till mig att svenskar i allmänhet skulle betraktats som brottslingar.

En beskrivning av hur det kunde vara finns i tråden Karl Jansson, Titanicöverlevare, där det finns information om Nils, som omkom, som sa sig ha investerat i företag och ha en livförsäkring. Företaget var i konkurs och försäkringen var inte betald senaste året/åren, så det fanns inga pengar att få.

En bild, som jag ofta ser är att svenskarna ansågs lojala och arbetsvilliga, nästan lite "dumma" eftersom de inte resta en massa krav. Hur sant det är vet jag inte.

När det gäller assimilering, så kan vi ställa oss frågan till vad? Frånsett östkusten så var det ju knappast ett homogent samhälle som fanns, det var ju en blandning av många kulturer som kommit samtidigt. Det "amerikanska" kom senare, är skapat de senaste 100 åren

I de där breven från emigranterna som finns under länken i inlägg 8, där står ju personernas initialer och utreseort, oftast i breven omnämns ju även datumet för utresan, borde det inte gå att identifiera dessa personer med dessa uppgifter??

Vore ju en ohyggligt trevlig för ev. släktforskare som kan ha dessa personer i sina släktträd att få tillgång till dessa otroliga levnadsbeskrivningar! Jag kan inte sluta läsa breven trots att jag inte har någon relation till personerna i fråga, och skulle jag komma över liknande uppgifter om någon släkting så skulle det vara som att få 13 rätt på tipset!

Emigrationsutredningen (1907-1914) finns i orginal på Riksarkivet, det är en s.k. "yngre kommitté" med nr YK 102, och innehåller 6 volymer. Även sökbar på NAD.

Jag hittade den i min fars efterlämnade böcker!

Tror jag ska sätta mig i kväll och se om det är möjligt att identifiera några av personerna som skrivit breven. Borde vara möjligt med hjälp av Emigranten och kyrkoböcker..

Jag prövade med några i Emibas men ingen tur

Den här diskussionen handlar om myter.

Starta gärna egna diskussioner om enskilda livsöden!

Flyttade!

Angående texten under länken i inlägg #0.. Efter att ha läst ett ganska stort antal av de där breven i emigrantutredningen så tycker jag att det är extremt stor skillnad i vad som skrivs där i gentemot den beskrivning som ges i texten.

Visst i flera brev anges språket som ett hinder i början för att få bra betalt men i princip i alla breven så skrivs det att när man väl lärt sig språket hyffsat så fick man bättre betalt. Men i närapå samtliga brev så skrivs det ju att det är bättre betalt och billigare att leva i Amerika än i Sverige.

Visst, man kanske inte kan ta dessa brev som ett bevis eftersom att de som inte lyckades förmodligen inte stannade kvar utan åkte hem till Sverige igen. I något av breven skrev en herre att skandinaverna först inte togs emot helt utan reservationer men att inställningen mot dem ändrades till det bättre när sydeuroper också började flytta in i större utsträckning, detta då man då ansåg att skandinaverna var mera som "amerikaner" i sätt och tro än vad sydeuroperna var.