Kan jag ha hittat Bernhardinas farfar? Följande resonemang bygger på hypoteser - sammanträffanden och logiska gissningar:

 Wilhelm Henrik Kook/Kock, Berhardinas far, finns med sin mor B Kock hos en skomakarmästare Lebahn i Gamla Stan. I mantalsregistret står modern 1830-31 som piga, fd tamburmajorshustru. 1833 står hon som tamburmajorshustru. Någon make syns inte till. WH, sonen, är född i Amsterdam 1820.

Tamburmajorshustrur växer inte på trän, men 1839 dyker en tamburmajorsenka upp i Johannes, enligt mantalsregistret. Hon heter B Krijger, ett holländskt eller möjligen frisiskt namn. Kan WHs mor tagit tillbaka sitt flicknamn, enligt svensk sed? Och har hon i mellantiden blivit änka?

1837 dör i Hedvig Eleonora den avskedade artilleristen Christian Ludvig Kock, 53 år gammal.  8 mars 1830 flyttar han in i Hedvig Eleonora församling. Han anges då vara född i Holstein (nära Friesland) 1784, har klandrad frejd och hans äktenskapsfrihet är tvivelaktig.

Christian Ludvig återfinns i husförhör för Svea Artilleriförsamling 1826-29, GID 2721.28.52800. Där har han också tvivelaktiga data om äktenskap mm. Har tydligen kommit från Norge. Kan någon läsa bättre än jag?

 Kan Christian Ludvig Kock vara WHs far eller kanske styvfar? Hustrun har uppenbarligen flyttat från honom, vilket stämmer med angivelsen att hon fortfarande ska vara gift på 1830-talet, inte änka. Har hon efter hans död, då hon börjar kalla sig änka också tagit tillbaka sitt flicknamn? Hon tillhör Tyska församlingen där böckerna inte är fullständiga och registren inte heller.

 Vad tror ni?

Intressant hypotes.

 Jag kan tyvärr inte tyda så mycket mer än du. På GID 2737.62.35100 återfinns han dock då han den 28 november 1830 vigs med en Ulrica Charlotta Calde.

 Skulle vara intressant att hitta lysningsattesten.

Och just 1830 saknas på Genline! Ska visst finnas på stadsarkivet under beteckning EII:5. Man borde ju utrett hans äktenskapsfrihet. Eller kan det finnas en skilsmässa? Då borde det finnas handlingar hos domkapitlet. Tillhörde tyska församlingen Stockholms domkapitel?

*typiskt*

Men se vad jag hittade. Redan 1826 får CL Kock och Ulrica Charlotta Caldée en dotter i Svea Livregementes fs. Han tar på sig faderskapet.

GID 2721.6.21100

Intressanta vinklingar.

Har sökt i Centrala soldatregistret. Ca 100 träffar. Ingen Kock i Stockholm. Har talat med Björn Lippold på Garnisonmuseet i Skövde om vad en "tamburmajor" är. Det var vad jag trodde. En man som går i spetsen för en musikkår. Hade alla regementen i Stockholm musikkårer då? Björn rekommenderade att gå in på statsarkivet i Sthlm. och kolla bouppteckningarna. Men vem ska man kolla?

Hmm. Knepigt.

Bra uppslag! Om han efterlämnade något så borde det finns en bouppteckning. De finns också på mikrokort (över 200 st). Har ännu inte lyckats få en dag ledig att åka till Stockholm, men hoppas snart, innan Frihamnsmagasinet stänger för gott. Om man kollar på namnet Kook, Koch eller Kock i registret borde man se om det finns någon.

I stort sett alla regementen hade musikkårer.

Och Ulrika Charlotta Caldee-Kock artilleristänka dör 31/7 1842 på Fattigförsörjningssjukhuset, Hedvig Eleonora i lungsot

Enstaka bouppteckningar går att beställa från Stockholms stadsarkiv.

I registret för Göta Livgarde (se SSA's hemsida) finns en u.f Kock som är hautboist

(SAOB:
Oboist: musiker som (i en ensemble l. orkester) trakterar oboe, oboeblåsare, oboespelare; förr äv. (vanl. i formen hautboist) om vid regemente o. d. fast anställd oboeblåsare med viss militär tjänstegrad l. om militärmusiker i allm. (som trakterade blåsinstrument).

Se Hfl Göta Livgarde A1a:1, sid 12.

Någon som kan kika på denna Kock. är utan Genline just nu :(

Jag smiter genast från tentamensrättningen, försöker här lägga in en bild från hfl Göta livgarde. Det fanns en hel rad tyskar som var hautboister där. Kan ni läsa denna text, han verkar vara född 1787, vilket nästan stämmer med den andre.

Det är tyvärr för litet för att jag ska kunna tyda texten.

*hm*

Ovan nämnda Christian Ludwig Kock får ju en dotter i Svea Livgarde.

Så vem är denna Kock, fd Boktryckare och med samma förnamn?

Kock, Cock

Kristian Ludvig f.d.boktryckare AIa1:20, (Svea Livgarde) sid 71

född. 1797
Schleswig

Att han skulle vara född 1797 känns inte troligt då den aktuella hfl täcker åren 1811-1820. Skulle han ha hunnit med att bli boktryckare vid så pass ung ålder?

Hmm, den tidigare är 53 år när han dör 1837. Men hur rätt är det, han verkar sakna betyg ett långt tag. Kan det finnas 2 st med samma namn i Svea Livgarde? Knappast, då döpte man om dem.

Denne är född i Schleswig, den förste i Holstein. Men det var ju samma rike, ägt av danskarna vid denna tid. Boktryckaren kommer från Hedvig Eleonora 1821. Han kunde nog ha blivit boktryckare så tidigt - de började tidigt.

Sitter med det förb-nade mobila bredbandet ("surfa var som helst"- bara det är Stureplan!) så några längre utflykter i Genline blir det inte. Ska se om jag kan göra ett nytt försök på danska folkräkningen.

Men han finns inte bland utflyttade, Hed Eleonora 1819-26.

Men flyttar in den 13 mars 1820, från Kristiania. Inget födelsedatum eller ort. Kryptisk anteckning om att det lyst en söndag för honom och ??, men tydligen stoppades det. GID 2732.112.34900, kan inte få upp det i Photoshop.

Tack chrissan!

 Men han finnns som inflyttad i Hedvig Eleonora 1816-1823

Kock
Kristian Ludvig boktryckerikonstförvant

Bla:2, sid 64

Syns det här? Det verkar som någon protesterade mot lysningen.

Hua vad svårt. Har försökt förstora och förminska bilden men det enda jag kan utläsa är lysning, söndag och Kock…….!

Vem är den Lars Bernhard Kock, Musikkorporal som föds i Hedvig Eleonora fs den 10 jan 1825. Någon som kan kika på hans föräldrar?

Hittar ingen Lars Bernhard född 10 jan 1825 i Hedvig E! Var har du hittat den uppgiften? Kan datum blivit fel någonstans på vägen?

I de avskrivna hfl på SSA's hemsida, i det här fallet Svea Livgardes hfl, AIa1:52, sid 25

Han flyttar dit 1843 från Katarina förs. Sedan till Hedvig 1851.

Hm, undrar var hann föddes då? Svea Livgardet kanske?

För att återgå till Christian Ludvig Kock.Han vigs ju med Ulrika Charlotta Caldee i Jacobs fs i november 1830.

Men så här står de i de avskrivna lysnings/vigselböckerna för Hedvig E:

Christian Ludvig avsk.artillerist

Calde.UlricaCharlotta 1830 lysning annulerad
EII.5 185

Varför annulerade de lysningen i HE och gifte sig samma år i jakob istället?

Läser allt med stort intresse!

Jag kan inte hitta dem í EII:5 på Genline, har jag blivit snurrig? Finns det någon annan som kan försöka?

Kika i HV:57 (Lysningslängden)

och naturligtvist ska det vara HV:58

Den har jag gått igenom för hela 1830, den består av intyg mm. Ingen Kock-Caldée. Men en intressant annan historia precis i början.

NU gick det att hitta. Lysningen är bara överstruken och ofullständig. Det står att de bor i hus nr 4, QW…….29 oktpber 1830. Kan det bero på att hon inte är skriven i Hed Eleonora?

#30

ja, så är det nog.

Hm, när Christian Ludvig Kock med hustru UC Caldee flyttar från Johannes till Hedvig E fs så ser familjebilden ut så här:

Kock
Aurora Lovisa sid 6$T - 1821 8/12 Adolf Fredr.
Charlotta Vilhelmina 69r - 1823 1l/9 Klara
Carl Johan Ludvig 69r - 1828 18/2 Jakob
Christian Ludvig 69r avskedad artillerist
1?84 Holstein
fiobert Alfred 69r - 1830 28/3 Hedv. Eleon.
S. Eugenia Carolina - 69r - 1825 25/2 Artilleriförs.
Ulrica Charl. Calde 69r hustru - 1793 19/9 Karlskrona

S.Eugenia Carolina känner vi ju redan till men hennes födelsedata är fel (föddes 1826 i Svea Livgarde) Men vilka är de övriga barnen??

Å vad jag förbannar den sega anslutningen, men jag hittade dem i utflyttade:

"Barn aflade under ägtenskapslöfte enl egna uppgifter"

De du listat samt ett till: Robert Alfred f 23/3 1830 Hed. Eleon.

Jag har inte hittat de två första på de datumena, de kan ju finnas i en oäktabok och med okända föräldrar.

Robert finns i födelseboken, han är född 28/3 1830. "Föräldrarna uppges vara" och så paret Kock-Caldee.

Bra chrissan!

Så 5 barn innan föräldrarna kom till skott med att ingå äktenskap. Något lurt är det med tanke på att Kock vid minst två tillfällen uppges ha tvivelaktig äktenskapsfrihet.

kan han ha varit gift med någon annan och därmed inte kunnat gifta sig med Caldee??

Wilhelm Henriks mor tex?

Eller gift? Kan WHs mor ha bestridit lysning och hävdat att de var gifta eller trolovade? Inga papper så man fick vänta tills bevis kom.

Kan det vara den under #18?? Har inte lyckats tyda bilden. I vilken församlingen hör den hemma?

Fel av mig! Segrika Eugenia Carolina föddes i Svea Artillerifs men 1826 dock, inte 1825.

Dottern Eugenia heter Segerrika Eugenia Carolina. De flyttar in till Hed Eleon 6 maj 1835, en gata som börjar på K.

Barnen är omöjliga att hitta på de data som finns i flyttlängderna

Ovan nämnda Lars bernhard Kock kan vi räkna bort dock som en eventuell halvbror till Wilhem Henrik.

Fann hans födelse i Svea Artillerifs den 10 jan 1825, son till Hovslagarmästaren Lars Gust. Kock.

Aurora Louise Kock bor ihop med järnarbetaren Per Erik Björnström 1855

Sonen Robert Alfred finns med i Allmänna Barnhusets rulla 1842 (måste vara för att modern dör det året). Tyvärr är akten inte inskannad…!

(Paus för att se På Spåret)

Robert Alfred är arbetshjon i Katarina Norra 1855. Per Erik Björnström är stockmakare och gift med en annan kvinna 1880.

Charlotta Wilhelmina Kock utvandrar 3/11 1856 till Finland med maken järnarbetaren Sven Johan Andersson, hon står då som född 11/9 1828 i Stockholms stad, bor på Humlegårdsgatan i Hedvig eleonora.

Aurora Lovisa utvandrar 24/7 1856 från Hedvig Eleonora till Ryssland! Hon står som född 8/12 1821 i Klara.

Chrissan! har du kollat Allmänna Barnbördhuset eller Pro Patria?

Konstigt är också att modern UC Caldee inte finns inflyttad eller utflyttad till/från de förs. som de tre första barnen anges vara födda i.

Hon kan ju ha fött barnen hos någon barnmorska eller bekant. På den tiden skulle de då registreras i den församlingen, men det kanske missades.

Pro Patria 8 dec 1821: Aurora Lovisa moder pigan Charlotta Olivia (!) Kaldé, 26 år.

Chrissan!

Såg ditt svar under Svea Livgardet ang.  en tamburmajor Kruger. Han ska finnas under AIB:3, sid
271, inte 279. Har du kollat där?

Hur går man vidare tro?

271 finns inte heller men jag ska ändra i inlägget! Jag har försökt kolla döda etc men ingen tur. Men min teori ovan om änkan Kryger är nu motbevisad och det var ju bra.

Chrissan mfl.

Sitter med in- och urflyttningslängder för Jacob och Johannes fs i min jakt på Jane Kampf som just diskuteras på AF. Gissa om det vimlar av Kook och Koch i längderna. Ingen Carolina eller Wilhelm dock…..ännu…….!

Vart tog Bernhardinas syster Carolina vägen? Och är W. Cook från Amerikas census 1880 hennes bror?

Hittar du någon Kook? I så fall vilken?

Det kanske inte vore så dumt att ni, Chrissan och Cheyenne, samlar ihop era kunskaper om barnhusbarn (i Stockholm?) på en egen hemsida. Ni måste ju kommit fram till en massa uppgifter, som många skulle ha glädje av, kanske genom att leta på hemsidan med  t ex namnet Barnhusbarn i Stockholm. Tänk på saken!

Chrissan

Ibland dyker det upp någon Carolina men alltid med fel födelsedata eller andranamn. Tex en Carolina Alberina född 1841.

Annars hittar jag namn såsom Maria och Cecilia. manliga Kook, Kock med namn som Gustav och August.

ambi

En cd-skiva kommer ju att släppas med barnhusbarn från Stockholm. Och på www.stockholmskallan.se har man bla puplicerat ett antal levnadshistorier om barnhusbarn från 1757 års rulla.

Som denna flicka tex:

Länk 

Det är mycket varierande namn och födelsedata i olika källor på de jag bekräftat. Så jag är intresserad av alla misstänkta. Heter de dessutom Kook så är det extra intressant!

Visst vore det kul att leta ännu fler barnhusbarnsöden. Måste dock skriva ihop detta först.

Hittade något lite ovanligt inskannat på SSA's hemsida med akter över barnhusbarn.

Först pojkens akt. En Johan Eric Leijdström som 1854 intas i barnhuset 4 år gammal. Båda föräldrarna är avlidna.

Akt 

1872 skriver han till de "högädlade härrarna vid barnhusdirektionen" och efterfrågar sin härkomst.

Första delen

Andra delen

Hoppas verkligen att han fick svar! Vilket brev, kul att sådant är bevarat!

Ja,enligt rullarna hade han två systrar med samma föräldrar som intogs på barnhuset året efter, dvs 1855.

Johan Eric återfinns i Rotemansarkivet från dess start 1878, han är snickeriarbetare och bosatt på Kungsholmen. Sen kan man följa honom i rotemansarkivet. Han har sedemera en fästekvinna och de två får en dotter uä 1891 som får namnet Lilly Lovisa Wilhelmina.

En av hans systrar som också hamnade på barnhemmet hette Wilhelmina Lovisa och återfinns 1890 i Eling, Skaraborg med sin uä födde son Karl Alfred.

Men fy vad sorgligt.

Johan Erik Lejdeström/Lejdström och hans fästekvinna får ytterligaren en dotter redan året efter, Sofia Amalia, född mars 1892. Hon avlider dock 6 månader gammal i september 1892. Ingen dödsorsak uppgiven.

Fästekvinnan vilkens namn var Brita Kristina Jansson avlider 35 år gammal månaden efter. Dödsorsak Febrig tyfus om jag tolkar det rätt.

Lilly är då bara 1,5 år gammal och man kan följa henne och hennes far fram till 1895 då Johan Erik avlider, 45 år gammal i katarina fs. Dödsorsak Lunginflammation.

Lilly, då 4 år gammal verkar bli fosterbarn ute på Gräsö, Stockholms län men i oktober samma år som fadern dör inkommer det en dödsattest till Katarina fs. Lilly har då  avlidit på Gräsö av Hjärnhinneinflammation.

Stackars Johan Erik Lejdström som skrev så rörande om att han ville veta vilka hans föräldrar var och som hoppades att det skulle finnas släktingar i livet. Här förlorar han sin egen familj och avlider också själv.

Hm familjen verkar befinna sig på Gräsö också i perioder (säsongsarbete kanske). Även yngsta dottern har en notering om attest från Gräsö (vilket ska vara Upplands län) när hon avlider. Fann hennes dödsnotis i Gräsö dödbok och där uppges hon vara dotter till snickaren JE Lejdstöm och BK Jansson på Lönnholmen på Gräsö, en skärgårdsö.

Hm, nu förstår jag. Brita kristina var född 1857 på Gräsö. På Lönnholmen finns bara en familj noterad 1892-1894. En Erik Gustaf Jansson med hustru o barn. En bror till Brita kanske. Kanske var det de som tog hand om Lilly hennes sista månader efter faderns död.

Sorgligt och så levande genom att vi får lära känna Johan Erik personligen. Hans brev talar till oss från den tiden. Vi som är intresserade av barnhusbarnen får ytterligae inblick i hur det var för dem.

Ja, det jag fastnade mest för i brevet är att han skriver till de "hgädlade herrarna" att han tror att hans föräldrar var fattiga (ingen talade alltså om för honom att hans far var poliskonstapel) och att att hans föäldrar var avlidna.

Vidare skriver han dock att han tackar gud för att han fick komma till så goda fosterföräldrar varpå han nämner att fosterfadern lärt honom snickra och svarva (och han blev ju snickare i Stockholm).

Vidare från brevet: "att om gud ger mig hälsa och kraft som hittils så får jag nog dagligt bröd".

Stackarn, barnhusbarn pga av föräldrarnas bortgång och är glad att han lärt sig ett yrke och hoppas på fortsatt hälsa. Och allt han vill är att få veta vems hans föräldrar var och om han hade några släktingar. Föga visste han då att hans käraste och båda döttrar skulle komma att avlida pga sjukdom samt att han själv inte klarade den lunginflammation han fick.

Om man studerar hans akt från barnhuset samt hans två systrar så ser man att de alla tre blev fosterbarn i Skara stift. Undrar om han själv kände till det? Det verkar inte så.

Det står inte vart i Skara stift dom kom?

Wilhelmina Lovisa f 9 juli 1848 till torparen Johannes Andersson, Krokamåla, Hornberga, Bittene förs år 1855.

Christina, f 26/1 1846 till hemmansägare Johannes Jonsson, Björkås, Bittene år 1855

Har haft sonjsbo med fru på lite fika i dag. Vi scannade kort på pratade om vår Bernhardina. Ska lägga in lite foto senare, ska fixa lite med dom först.

Får man damma av en gammal trotjänare i vårkylan. 4 grader i Vänersborg just nu.

Var inne på digitalarkivet .no, Östfold och Hvaler i går. Där hittade jag Knut Randulf, f. 1914-01-14. Far: Jens Peter Svensson. Mor: Anna Lovisa f. Engdal.

JPS och Anna gifter sig på Hvaler 1902-03-14. Sonen Peter Renaldo föds samma år på Hvaler, dottern Gunborg Elivira 1905, men vet inte var. Gustaf Verner föds 1907 på Bohus-Malmön. 1914 är sedan familjen tillbaka på Hvaler. Har inte funnit några barn mellan 1907 och 1914. Saknar källmaterial.

Nu har vi funnit att tre av Bernhardinas barn med familj pendlar mellan stenbrotten i Bohuslän och Östfold. Karl, Oskar och Anna.

Det finns inte, vad jag kan se, ens på AD-online som annars har nyare kyrkböcker för en del församlingar i Bohuslän. Har Askum sammanslagits till någon större församling?

sonjsbo

Kan detta vara Gustaf Verner med väldigt felaktiga uppgifter? (från släktdata

Födelsedatum:

1907-10-01

Kön:

M

Förnamn:

Gustaf Sverre

Adress:

Malmön

Faderns titel:

Stenhuggare

Faderns förnamn:

Jöns Petter

Faderns efternamn:

Svensson

Moderns förnamn:

Anna Lovisa

Moderns efternamn:

Engdahl

#67 Tillhörde ett tag Tossene församling men blev egen församling 1909 om jag minns rätt. Stämmer - AD hann inte filma Malmöns böcker. Vi får vänta till Svar är klar.

#68 Ja det är troligen samma person. Gustaf / Sverre / Verner finns med på döskivan. Han dog 1989-02-24 i Södertälje.

F.ö. har jag misslyckats två gånger med att installera min döskiva i mitt nya Vista-program.

Alma Engdal var det av Bernhardinas barn som inte följde med till Norge. Hon stannade kvar på Malmön. Gifte sig med Fritz August Pehrsson. De fick fem barn under tiden 1899 - 1911.

I fredags gjorde vi en utflykt till just Malmön. En typisk ö i Bohuslän. Kollade på kyrkogården men fann inget namn där, som vi kände. Passade på att aätta upp en efterlysning av Alma och hennes familj i speceriaffären, f.ö. enda på ön samt på anslagstavlan i servicehuset. Kanske kan det finnas någon kvar på ön, som kan minnas någon i familjen. Förmodligen är jag försent ute - men det var ju i alla fall ett försök.

Försökte bifoga efterlysningen men fick upp en röd varningstext med att endast vissa typer av filer godtogs. Vad mitt world-dokument är för något vet jag inte. Därför ingen bifogad fil.

Kan du göra din word-fil till pdf borde det väl gå?

Eftersom jag fått efterlysningen av sonjsbo hoppas jag att det går bra att jag lägger ut den.

zachs håller på med att ta fram porträtt på familjen från tidigare publicerade gruppfoton. Almas bild är ett bra ex. på vad hon har retuscherat fram. Jättebra. Tackar för det.

Kors i taket. Efterlysningen fungerade. En äldre dam på Malmön såg efterlysningen. Hon kände igen namnet Alma Engdal. Kände också Almas barnbarn, som under alla år haft en stuga på ön. Skickar honom efterlysningen och idag ringde min nye tremänning från Göteborg. Trevligt. Vi hade ett långt samtal om släkten, som mynnade ut i att så småningom kunna bygga på vårt släktträd.

Man får väl lov att säja att du har lite flyt !!! Grattis!

Det vi redan har fått fram om familjen tycks stämma bra.

Almas man August Pehrsson, även kallad "Store Pelle", dog i början av 30-talet. Han ligger begravd på Malmön. Missade tydligen graven.

Alma flyttade till Lysekil och gifte sig med Fritz Blomqvist. Äktenskapet blev tydligen kortvarigt. Fritz dog och Alma hann gifta sig ytterligare en gång. Den gången med "Eskilstuna Kalle", filare på Skandia-verken i Lysekil.

Inga barn efter de redan kända. Alma dog i mitten på 40-talet. Alla uppgifter är obekräftade.

Påmind av Sonjsbo hittar jag äntligen en utflyttningslängd för den krångliga församlingen Hedemora. Syftet är förstås att kartlägga Wilhelm Kocks gesälltid, han som var far till Bernhardina.

Han flyttar i början av 1846 från s 131 i hfl (GID 2185.96.3700), där han varit gesäll i ett år hos skomakare Johan Hammarström. Wilhelm står som född i Avesta! Man kunde nog inte tänka längre bort än så, det ska ju vara Amsterdam. 1845 hade han först kommit till en annan skomakare på sid 15 i hfl (AI:21A) GID 2185.95.55900.

#1. Jag har inte alls följt denna diskussion och har inte heller nu gått igenom den i detalj. Men när jag råkade se det första inlägget här uppe (#1), fastnade jag för formuleringen:

"Tamburmajorshustrur växer inte på trän, men 1839 dyker en tamburmajorsenka upp i Johannes, enligt mantalsregistret. Hon heter B Krijger, ett holländskt eller möjligen frisiskt namn. Kan WHs mor tagit tillbaka sitt flicknamn, enligt svensk sed? Och har hon i mellantiden blivit änka?"

I de fall jag har sett från denna tid, är 'svensk sed' det omvända bland personer med 'borgerliga' namn (alltså, icke patronymikon). När kvinnan gifter sig behåller hon sitt 'flicknamn'. När hon blir änka kallas hon vid den avlidne makens efternamn.

I detta fall: : B. Kock gifter sig. Hon kallas Tamburmajorshustrun B. Kock. Den frånvarande tamburmajoren dör. och därefter blir hon tamburmajorsänkan Krijger, som alltså var makens namn.

Om hon har barn med efternamnet Kock kommer de i varje fall inte från detta äktenskap.

Nej, då tror jag att hon var änkan Kock. B Krijger kan ha varit någon annan. Vi vänder på varje sten här!

Nu finns mera på Stadsarkivets hemsida! Bernhardina var först fosterbarn mellan maj 1851 och 11 feb 1852 hos torparen Per Pettersson och hustru i Löflund, Ekerö.

Nyhet!!!!

Jag testar fn stadsarkivets nästa succé, mantalsregsitret med scannade akter, där hittar jag hos skomakare Lebahn 1845:

Städerskan, fd tamburmajor JH Kocks hustru BD Kock, född 9 augusti 1796. Innebär detta att tamburmajoren lever?

1835 står det:

Barbara Kock

fd tamburmajor Kocks vistelseort är obekant!

Han rymde alltså från dem.

Oj, vad kul det ska bli när detta register är färdigt.

Otroligt! Du är ett riktigt energiknippe! Sista stenen är tydligen inte vänd.

Synd bara att jag inte hinner med i svängarna i ditt letande. Ligger alltid en kabellängd efter dig.

Man kan väl anta att JH Kock betyder Johann Heinrich eller något sådant så nu har vi ett fönamn.

Såg någonstans att AndersE lagt upp Barnhus 3. Men den hittar jag inte. Fortsätter här tills vidare.

Om jag lyckas så skall det komma in en bild här.

Oskars bröllop i Hunnebostrand 1901.

Tänk så allvarliga man såg ut på ett bröllop! Endast mannen längst till höger som har lite svårt att hålla smilet borta.

Var hos Britta igår och hon fixade en närbild som kommer här.

Nu kommer en bild på Olaus. Hans bröllopsbild från 1891.

Visst är han mycket lik den skymde mannen.

#85 Visst är det ett begravningsfölje på bröllopskortet. Men jag misstänker att pga lång slutartid måste alla stå stilla rätt länge. Därav de allvarliga minerna. Mannen till höger är min farfar Karl.

Bilden har varit med tidigare men då pekade jag ut en annan man som Olaus, Karls far. Vad tror ni själva?

Barnhusbarnet Bernhardina är fjärde personen från vänster.

Jag tror säkert att det är Olaus på båda bliderna.

(Det gick ju bra att lägga in foto )

#85 Jag skulle också se allvarlig ut om jag gifte mig.

Men det var ett jättefint foto sonjsbo.

#90 Varför det?

Ni lade så mycker arbete på "gamlingarna" så där finns nog inte så mycket att hämta längre. Letar numera efter barn och barnbarn.

Ett litet försöka redovisa vart Bernhardinas barn tog vägen.

Först Alma. Efterlysningen på Konsum på Malmön gjorde att jag kunde nysta upp ättlingarna.

Alma var gift tre gånger. Först med August Pehrsson. Född 1867-10-15 i Asarum. En i raden med blekingar , som släkten gifte sig med. Hans mamma hette Karin Andreasdotter. Hon var piga,någon pappa fanns inte.

Alma och August fick fem barn.

Hulda oä, 1899. Hon flyttade till Stockholm och fick Rune med en sjöman, Felin. Alma lär ha sagt nej till giftet och Rune blev oä. Hulda gifte sig senare med Ragnar Olsson. En östgöte som var redare och kapten i handelsflottan. Misstänker att han var skutskeppare på ostkusten. Hulda dog 1981 i Stockholm. Rune hittade jag på försommareni fjol. Hann att prata med honom innan han gick bort i oktober.

Albert, 1902 som emigrerade till Amerika 1923 tlllsammns med ca. 30 stenhuggare från Malmön. Alla fick arbete på ett stenhuggeri som drevs av en svensk där. Albert tog för sig och gifte sig med ägarens dotter - Anna.

Oskar, 1905 - en kraftkarl som det finns mycket att berätta om. Han började som stenhuggare men blev polis på Malmön. Gjorde Torborg med barn och hade planer på att bli profsboxare i USA. Men Alma sa nej och Oskar fick stanna på Malmön. De fick tre barn. Två av dem lever och dem har jag haft kontakt med. Äktenskapet tog slut 1948 och Oskar hann med ytterligare två giften. Andra hustrun kan ha hetat Anna-Britta, var troligen från Jämtland och född 1922. Hon omkom i en singelolycka på väg hem till föräldrarna som hon skulle hälsa på en jul. Tredje hustrun Astrid, 1915, var barn till missionärer och kom från Afrika. Hon var lärare i Dalsland. De gifte sig 1973. Oskar dog 1979 i Åmål. Astrid lever än på ett hem på Tjörn.

Ett barnbarn till Oskar kan ni se i kväll på Tv4+ kl. 20. Programmet heter "Det okända"och hon heter Lena.

Bror, 1909. Han dog efter en dag.

Gurli, 1911 gifter sig med Konsumföreståndare Karl Högström från Lysekil. De fick två barn. De bodde en tid i Krokstrand och Karl drev Konsum butiken där. Den yngre av bröderna har jag pratat med i telefonen vid flera tillfällen. Karl dog 1976 i Tyresö och Gurli tjugo år senare i Kalmar.

1935 dör August i cancer på Malmön. Alma hittar då en ny man. Änkemannen och stenhuggaren Fritz Blomqvist. Född 1876 i Svarteborg. De gifte sig 1937 i Lysekil och Alma flyttade dit. Men Fritz dog bara tre-fyra år senare.

Nu dyker Almas stora kärlek upp. Det var "Eskilstuna Kalle". Änkeman och filare på Skandiaverken. Hans far var smältare på Häffla Bruk i Skedevi. Karl föddes där 1880, blir smidesarbetare i Eskilstuna innan han flyttar till Lysekil. Enligt släkten var Kalle "lika snäll som han var stor". Och han var mycket stor. 1955 dör Kalle i Lysekil. Han är begravd på Malmö.

Alma dör 1946 i Lysekil. Även hon är begravd på Malmön.

Hade min far levt idag kunde jag presentera fem nya kusiner för honom. Kusiner han troligen inte kände till. Själv har jag fått sex, tidigare okända, tremänningar till min släkt.

Bravo pappa!  :-)

Nu har jag fått en suport på strängen!

Jag som trodde sonjsbo var kvinna och Evert en kille. Så var det tvärtom!

Så är det!

Har försökt flera gånger att få in några "nya" bilder på Alma - men det vill sig inte. Har hämtat dem från Mina Bilder. Men nej. Verkar vara skit i röret.

#97 Det kan ha med bildformat eller storlek att göra. Bäst är om bilden är i jpg och max 800 pixlar.

Goddag yxskaft! jpg - vad är det? Du förstår jag är en gammal man. Och kan ingenting om datorer. Man kanske skulle behöva lära sig något om dem - men jag vill inte.

Du kan prova att skicka bilden per mail till mig så kan jag se om den är i rätt format och storlek.

anders "at" ellerstrand "punkt" se

Om det är för stora bildfiler så går det inte. jpg är det som står efter punkten i filnamnet, anger typen av fil. Det ska alltså stå jpg där. Man kan använda ett bildprógram och spara ned bildfiler i rätt format och kanske minska precisionen så att filen blir mindre (färre punkter, dvs pxlar i bilden). Storleken anges om du högerklickar på "egenskaper"

Får se om det går bättre denna gång. Ska plocka fram Alma och beskära kortet.

Det blev inget vidare. Får experimentera vidare.

Fader: Stenhuggare Alfred Nilsson f.1864 i Sverige

Moder:Anne Marie Hansdotter f. 1867 i Sverige

Son: Rudolf f. 1888 Tune Sm

Son: Hans Alfred f. 1890 Tune Sm

Dotter: Hanna Antonie Otilie f. 1892-02-09 Torsnes i Borge

Son: Yorleif f. 1898 Tune Sm

Vad har dessa personer med Bernhardina att göra?

Jo - IGP:s första hustru Tonny har gäckat mig länge men här har vi henne och hela hennes familj före 1900. Två av IGP:s och Tonnys söner har vi med sen tidigare. Hoppas nu bara att jag skall hitta de tre döttrarna i familjen så småningom.

IGP = Ivan Gustav Paul. Bernhardinas yngste son.

Beträffande mina bilder. Tack för hjälp och erbjudande till hjälp. Igår ringde min äldsta dotter (sig. Evert) och gav mig en snabb genomgång i "Hur man minskar ner antalet punkter" när jag skall bifoga en bild. Tror mig klara det nästa gång. Det blir nog några till.

Ska försöka få in ytterlligare en bild på Alma och då tillsammans med sin andra man. Han hette  Fritz.

Bernhardina och Olaus hade sex barn som uppnådde fertil ålder. Alma har jag nu lagt bakom mig för en tid. Men när jag intervjuade hennes ättlingar så visade det sig att Alma och hennes barn under åren haft kontakt med lillasyster Anna Lovisa (f.1884) och hennes familj. Lovisa var gift med stenhuggaren Jöns Peter Svensson från Åryd. Åter en bleking i släkten. Mellan åren 1902 och 1914 fick de sju barn. Flera än vi hittat tidigare.

Peter Rinaldo f.1902-06-18 Hvaler

Gudrun Renaldine f.1903-12-09 Hvaler

Gunborg Elivira f. 1905-12-24 Malmön?

Gustaf Sverre f. ?

Sten f. ?

Hildur Bernhardina f.1911-08-25 Hvaler

Knut Randolf 1914-01-15 Hvaler

Den Gustaf Sverre som tidigare döptes om till Gustaf Verner kan vi avfärda från släkter. Han hade andra föräldrar.

Här är en bild som jag inte visat tidigare. En bild på Lovisa och Peter. Den är troligen tagen i Krokstrand.

Det var ingen höjdare den bilden heller. Jag har fotograferat av en inglasad tavla och fått reflexer på vänstra sidan.

Beträffande Lovisas och Peters barn har vi tidigare berättat om Rinaldo. Gift med Berta. De hamnade så småningom i Borås där han arbetade med textil. Sista tiden bodde de i Mölnlycke. De fick inga barn.

Nästa i barnaskaran var Gudrun. Född på Malmön men vuxit upp på Hvaler. Följde med sina föräldrar när de flyttade till Krokstrand. Hon träffade där smeden Oskar Verner från Skee och de gifter sig 1924-01-06. De fick fyra barn och sju barnbarn. Gudrun och Verner dog i Krokstrand.

Redan när jag letade bland Almas ättlingar fick jag historien om Lovisas Verner, som fått Carnegie medalj. Försökte få fram fakta från Carnegie Stiftelsen. De har inte lagt in något på data och fick leta i arkivet i gamla pärmar men hittade inget. Genom gamla tidningsartiklar fick jag historien.

Så här var det. På annandag jul 1943  hade en 13-årig gosse åkt skridskor på Idefjorden och gått igenom isen. På stranden promenerade Gudrun och Verner. De uppfattade att grabben var illa ute och Verner försökte komma till undsättning. Isen bar honom inte utan han hamnade i vattnet och fick slå sig fram genom isen. Så småningom kom Verner fram till pojken och lyckades bogsera honom till stranden och fick upp honom. När Verner skulle ta av grabben sina skridskor märkte han att armen var bruten. Han hade slagit sönder armen när han agerade isbrytare.

Verner fick en guldklocka av Carnegie Stiftelsen för sin  bragd. Jag vet var klockan finns och jag har sett den och tummat på den.

Om ni orkar så kommer det ett nytt namn. Lillasyster till Gudrun. Det är Gunborg Elvira Svensson f. 1906-12-23 på Malmön, Askum. Gift 1932-02-24 med smeden Anders Vilhelm Hansson f. 1896-08-03 Skee. När Gunborg kom till Krokstrands hade hon med sig oä dottern Liv Reidun f. 1929-02-24 i Norge. Liv började som växeltelefonist på televerket och när man automatiserade telefonnätet fortsatte liv som växeltelefonist på större företag. Hon dog 2000 i Limmared och hade inga barn. Gudrun och Anders fick två pojkar men så vitt jag vet har de inga barn.

Lite mer om Lovisas och Peter Svenssons barn. Tre söner.

Gustav Sverre. Här har jag slarvat med källan. Vet att jag sett honom i en födelsebok. Troligen Hvaler. Vet bara att han emigrerade till Amerika och bodde i Brooklyn.

Sten. En nykomling i syskonskaran. Har inte hunnit leta efter honom än. Troligen född på Hvaler. Han var sjöman och hoppade av i Amerika. Gifte sig med en portugisiska. Inga kända barn utom ett som hans hustru hade tidigare. De lär ha flyttat till Portugal efter kriget. En släkting hade för avsikt att hälsa på i Portugal, men då visade det sig att Sten bodde ensam i Malmö. Vi är nu inne på 60-talet. Sedan vet vi inget mer om honom.

Knut Randolf, sist i barnaskaran. Född 1914-01-14 på Hvaler. Han emigrerade till Amerika på 30-talet också han slog sig ner i Brooklyn .

En systersson, som var sjöman, var flera gånger  i New York och hälsade på sina morbröder några gång på 60- och 70-talet.

Oj, vad du jobbar på!

Nu kommer jag till sista flickan till Lovisa och Peter.

Hildur Bernhardina. Hon var näst sist i syskonskaran. F. 1911-08-25 på Hvaler. D. 1982-09-03 i Göteborg.

Här berättar släkten att hon gifte sig på 30-talet med tyske kartografen Günter och de fick dottern Solveig. Hela familjen flyttade före kriget till Tyskland. Under kriget dog Günter, inte i krig utan av annan orsak. Hildur och Solveig satt i en bunker i Berlin medan amerikanarna bombade staden. De överlevde och flyttade tillbaka till Sverige så fort kriget var slut. Troligen till Borås. Där bodde Hildurs bror Rinaldo.

Senare dyker Hildur upp i Göteborg. Hittar en ny man, norrmannen Hafskjold och de får en son. De skilde sig 1953-09-03.

Dottern Solveig lär vara död. Jag har försökt spåra henne men misslyckats. Hade en trolig Solveig, som jag hittade en dotter till. Henne talade jag så sent som i dag med, men det visade sig att hennes mamma Solveig var från nordnorge. Man går på nitar ibland.

Bara en gissning men kan det vara denna kvinna?

19390124-4826

Axelsson, Solveig Margareta

Räntmästareg 25g
416 58  Göteborg
(Boendeadress 1 nov 1970)

Död 20/6 1972.

Kyrkobokförd i Askim, Askims kn (Göteborgs och Bohus län, Västergötland). Mantalsskriven i Göteborgs Sankt Pauli, Göteborgs kn (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).

Född 24/1 1939 i Tyskland.

Gift kvinna (20/6 1961).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2007:
Askim, Göteborgs kn (Västra Götalands län, Västergötland)

Motsvarande mantalsskrivningsförsamling(ar) 1/1 2007:
Göteborgs Sankt Pauli, Göteborgs kn (Västra Götalands län, Västergötland)

Födelseförsamling i källan:
TY

Källor:
MTL 71 / RTBd 72

Du är en pärla!

Nu har jag fått mycket data att söka på. Tackar.

Bingo!

Det var rätt Solveig. Har i dag talat med den man hon var gift med. Hon dog i cancer. De hade två söner.

Två frågor: var hittar man MTL och vad är RTBd?

Mantalet 1971 (uppgifterna hämtade därifrån)

RTB= Register över Totalbefolkningen, uppdateras varje vecka och utgör vårt befolkningsregister.

Är det öppna register som jag kan komma åt?

Mantalet är väl offentligt, även RTB (endast datorbaserat på SCB) men det står inte mer än vad du ser i dödboken. Däremot bör det finnas uppgifter på personen och familj på skatteverket om du går in på ett kontor. Nu dog hon ganska tidigt så eventuellt måste du få uppgifter från pastorsexpeditionen, vet inte vilka böcker etc man lämnat till landsarkivet. Flicknamnet saknas ju i dödboken, det bör finnas i vigselnotisen

#113 Lite kompletteringar Günter hette Krakaou i efternamn. Han dog under kriget i lunginflammation Solveig har chrissan berättat om i #114.

Barnhusbarn startade 2007-04-27 av zachs. Förlängdes sju månader senare. Över 370 inläggs har gjorts. 4.350 besök. Lite av ett rekord kan man tänka.

Vår centralgestalt Bernhardina fick se sex barn växa upp. Hon fick, om vi har hittat alla, 34 barnbarn. En av dem lever idag. Jag har sökt honom i över ett år. I dag har vi talats vid i telefon. Övertygat om att Barnhusbarn kommer att leva vidare ett bra tag till.

Otroligt!!!!!!!!

#121 Visst är det häftigt!

Bernhardina hade många barnbarn. Över 30 levde till vuxen ålder. Ett av dem finns fortvarande i livet. Honom träffade jag i Grebbestad nu över helgen. Vi har bytte tankar, tittat på kort och givetvis berättade han mycket om Olaus, Ingeborg och givetvis om sin far Ivar. Återkommer när jag sorterat intrycken lite.

Vilken otrolig tur du har med din forskning! Måste varit fantastiskt att träffa Bernhardinas barnbarn.

På Släktforskardagarna träffade jag Sonjsbo som gjort en pärm med alla Berhardinas ättlingar. Och det är många! En vitt förgrenad och i vissa fall, rörig, familj.

Sonjsbo kan dessutom snart skriva en bok om originella metoder i släktforskningen. Lappar på Konsum i Malmön t ex. Visar att det går att hitta folk om man vill.

I Göta Livgarde AI:1 finns bland musikerna en Hautboist Kock (de har alla tyska namn) som anges som okänd vid församlingen när boken (och regementet) inrättas 1811

#126 Det är ju just detta med mindre orter eller församlingar som är så fantastiskt. Alla känner alla eller känner någon som eventuellt känner den man frågar efter.

Jag kanske skulle ta mig en tur till Malmön (måste ju titta på min farfars morföräldrars grav) och sätta upp en lapp vid Konsum om min farfars mamma Ada Sofia Hellman, född på ön 1884, samt hennes föräldrar August och Paulina som ligger begravda på Malmöns gamla kyrkogård. Vem vet vilken respons man kan få…!

Det bör du pröva, det var en mycket bra metod

#128 Min efterlysning finner du på #72

Gör du slag i saken med ett Malmön besök - så meddela. Vi kan träffas där och äta en bit mat innan du/ni drar vidare.

#131

Ja, efterlysningen minns jag mycket väl med lappen du satte upp. Jag tycker det var en fanastiskt idé och ännu mer fantastiskt att ni fick respons på den.

Självklart meddelar jag om jag far dit. Pappa rekommenderade någon restaurang (som jag inte minns namnet på nu) som han och min farfar åt på när farfar ville besöka sin mammas födelseplats innan han själv gick bort. Men det är klart, det var ju ett antal år sedan så restaurangen finns kanske inte kvar.

Har fått "U. S. social security act" på min farfar.

Med den som underlag har jag letat fram att han var den Carl Engdal som dog i Pinellas i Florida 1967. Vidare att hans tredje? fru hette Ingeborg. Vem var hon? Född i Sverige 1877, men var? Hon kom till Amerika 1905 el. 1906. Gifte sig med Carl 1924 i NY. Dog 1949 i Pinellas i Florida. Nu behöver jag hennes flicknamn för att leta efter hennes anor. Hur gör jag?

Undrar om jag fann rätt bild?

Det VAR han! Moderns namn står ju klart

Hustruns dödsbevis borde ge hennes flicknamn om du har tur

I kväll har jag tagit mig tid att än en gång läsa alla inlägg som började med barnhusbarnet med de vackra namnen, dvs Bernhardina Henrietta Constantia Kook. Jag har nu läst om alla hennes kända ättlingar och vilken resa i tiden det är och vilken bredd på livsöden. Helt fantastiskt!

#134 OK - det tar lite tid men jag gör ett försök.

#135 Otroligt vad du orkat med. Många turer fram och tillbaka, lite svårt att hålla ihop trådarna. Men vi har ju varit många om projektet.

Nu har jag lite som jag inte publicerat än. Men det är på gång. Dels handlar det om Ingeborg - yngsta dottern, dels om pappa Olaus och lite om Ivar - lillpojken också.

Eftersom våra Provensiare befinner sig på Facebook fn. kanske jag skulle kunna komma släpande med min gamla Bernhardina här. Eller rättare sagt hennes man, Olaus. Mannen som fyllde 164 år i fredags. Genom mina ny funna kontakter i Norge har det berättats för mig om "den gamle räven", han lär ha kallats så där.

När familjen kom till Hvaler i slutet av 1890-talet lär han han varit något så fint som "konsult", fast titeln ännu inte var uppfunnen. I grund och botten var han stenhuggare, men där utnyttjades hans kunnande för att visa andra var man skulle ta ut sten ur berget och hur de skulle gå till väga. Han var känd som mångsysslare och tusenkonstnär. Tidvis var han smed och däremellan skomakare. En bit in på 1900-talet flyttade han och Bernhardina till Fredrikstad. Där lär han ha drygat ut hushållskassan genom att sälja polkagrisar och spunnit socker på torget. Han hade också på gamla dar blivit pingstvän. På lördagarna stod han på torget och prisade Gud och hotade med djävulen.

En annan sak som kommit fram var att anledningen till att han var där skulle bero på att han smitit från hustru, barn och militärtjänst. Det stämmer inte för han var över 50 år då och hade hustru och sex barn. Men det verkar kunna stämma om vi går 30 år tillbaka i tiden. Då hade han mönstrat som marinsoldat i Blekinge och då fått efternamnet Engdal istället för tidigare Carlsson. Han var gift och hade en son. Han eller de gjorde en utflykt till Lübeck men kom tillbaka till Blekinge. Sen försvinner han. Det måste vara nu som han dök upp som rallare i Ransberg där han träffar sin Bernhardina. Det var alltså den historien som berättades i Norge om varför de hamnat på Hvaler och senare Fredrikstad. En historia som kan härledas till hans unga år.

#137 Kul att läsa. Visst är det härligt när pusselbit efter pusselbit kommer fram? Även om man får lirka en del för att få vissa bitar att passa.

Jag tror inte vi haft Barbara Dorothea Kocks (Bernhardinas farmor)dödsdatum. Det finns en bouppteckning för henne registrerad 1850 så det bör vara dödsåret. Jag skickar efter den

Vem kan läsa dålig handstil på tyska? Hennes flicknamn finns angivet

5 mars 1850 dog hon

Du kommer med så svåra saker. Tydligen bodde hon på Stora Nygatan No42, någonstans i Stockholm. Hon var hushållerska hos skomakarmäster Lebahn. På första raden, i mitten kan det stå enkefru Regina ……. Krok. På slutet 54 Jahr 6 Monat …. . Sist, 11:e maj begraben.

Men det där livslängden stämmer inte om hon var född 1796-08-09. Det blir 53 år, 9 mån och 27 dagar. Eller fel någonstans?

Ni såg väl dessa norska flickor + Sanna förstås i Falköping i augusti. Tror föresten att det är Sannas rygg.

Lösa ett problem och skapa två nya. Det är väl det vi pysslar med.

#142 Kul!

Bernhardinas mor, Wilhelmina Kock skrivs in på Sabbatsbergs fattighus på begäran av herr Zims från Tyska kyrkan (de betalar kostnaden, 24 skilling) för "svindel och svaghet i benen" den  1 augusti 1850. Hon är alltså bara 36 år gammal när hon tas in för kronisk sjukdom på Sabbatsberg.

Sabbatsbergs fattighus, flyttlängd B2, sid 24.

Nu har jag fått bouppteckningen efter Barbara Dorothea Kock, Bernhardinas farmor. Den är mycket intressant, hon är inte änka trits att hon skrivs som det i mantalet ibland.

Sterbhusdelägare:

Änklingen (Tamburmajoren Johan Heinrich Kock) som för 23 år sedan avvikit från riket utan att därefter låta sig avhöras

Sonen, skomakargesäller Wilhelm Henrik Kock, född 1820.

Barbara dog 1850 så detta betyder att hennes man avvek ca 1827. Var fanns han innan dess?

Det finns också en egenhändig namnteckning av Wilhelm Kock, ska lägga in den här när jag kommer hem och har Photoshop.

Jag förundras över hur mycket uppgifter som går att få fram! Fantastiskt!

När kom Barbara Dorothea Kock till Stockholm? Jag har inte lyckas finna den informationen vid en snabb genomgång av tråden. Hon finns i mantalet 1833. Kanske hade maken avvikit redan innan hon kom till Stockholm med sin son.

Det är så svårt just med tiden 1820-30, mantalet är inte komplett ens på de nya registren som lagts ut.

Trevliga nyheter! Du är en pärla Chrissan. Det du nu tar fram nu ligger utanför mitt kompetensområde, därför är jag dig evigt tacksam.

Hade funderingar på att till helgen försöka få ihop en liten sammanställning om Ingeborg (yngsta dottern) och hennes familj. Vi har hittills bara berättat om hennes barn, de vi letat fram. Nu har jag fått lite mer kött på benen.

Så här såg Bernhardinas fars namnteckning ut, snygg handstil för den tiden

#147:

Det står att han lämnat landet ca 1827 så troligen fanns han här efter WH Kocks födelse. Men han bör ju varit i något regemente.

#151

Visst var det väl så att sonen W.H Kock föddes i Holland!?? *glömsk*

Ja, i Amsterdam enligt Tyskas böcker

#153 Visst, så var det.

Tamburmajorshustrun B. Kock finns redan i mantalet 1829, boendes i Nicolai fs (Storkyrkofs) Sid 2, högra spalten.

Söker bakåt!

Samma fs år 1828

Men inte år 1827, i vilket fall inte i Nicolai fs. Kollar de andra!

Nej, ingen Tamburmajor Kock eller hustru år 1827 men registret till mantalet verkar vara långt ifrån komplett som chrissan tidigare påpekat.

#150 Med Henrichs sirliga namnteckning får man anta att han var skrivkunnig. Tillbaka till #145.

1850 dör Barbara, 53 år gammal. Henrich är 30, gift sedan fyra år tillbaka med Wilhelmina Bomberg. De hade två barn. Bernhardina 3 år och Carolina ett halvt år gammal. I augusti, samma år, skrivs Wilhelmina in på Sabbatsbergs Fattighus. Hon är nu kronisk sjuk. Det är svåra tider för de fattiga i Stockholm. Vart Carolina tog vägen vet jag inte, men i april året därpå blir Bernhardina "intagen" på Allmänna Barnhuset "mot 120 riksdaler". Pengar som givetvis aldrig kunde anskaffas. Redan 11 veckor senare "utlämnas" Bernhardina till jordbrukaren Anders Larsson i Kårtorp Kyrkefalla.

Här kan man nu tänka sig att Anders kom körande till Stockholm med häst och kärra - inte för att hämta ett barn utan kärran full. Blivande arbetskraft till jordbruket i Skaraborg. Här var det aldrig tal om adoption av barnen. Den här händelsen i fyraåriga Bernhardinas liv var avgörande för hela hennes framtid. Hon lämnade kolera och svält i Stockholm. Hon kom till frisk luft. mat och omvårdnad. Ett nytt liv.

Utan den utflykten till Kyrkefalla 1851 hade vi hade vi inte haft någon Bernhardina att följa idag. Det tackar jag för 158 år senare.

Innan jag lämnar Stockholm vill jag sammanfatta några år till.

W H:s hustru Wilhelmina ligger sjuk. Men vi vet att han 1853 börjar vänslas med änkan Åkerholm och det slutar med att de i april 1854 får flickan Anna Lovisa. Månaden därefter dör Wilhelmina, Bernhardinas mamma. Ett år går och Britha Catarina Åkerholm väntar sitt andra barn med Wilhelm Henrik. 30 november lyser det för paret. Dagen efter föds August Wilhelm Knut. Två veckor senare dör först Btitha Catarina och två dagar senare Wilhelm Henrik. Vart barnen Anna och August tar vägen vet jag inte, men i juni månad året därpå dör de båda med tre dagars mellan, först Anna och därefter August.

Nu är Bernhardina åtta år och föräldralös, hon lever och har många händelsefulla år framför sig.

Har tidigare försökt mig på att berätta lite om Bernhardinas barn. Nu har turen kommit till sorgegrenen Ingeborg.

Ingeborg föddes 1887 på Malmön. Följde tio år senare med familjen till Hvaler. Hon gifte sig med Gustaf Johansson f. 1880 i Dalsland/Bohuslän. De fick sex barn. Enl. en muntlig obekräftad uppgift skulle Ingeborg ha haft en oä född före 1908. Har inte kunnat bekräftat eller dementerat uppgiften än.

Hildur f. 1908 d. 1918 sägs ha drunknat.

Karl Vilfred f. 1910, d. 1911

Vilfred Höidal (efternamnet taget efter gården eller bostället) f. 1911 gifter sig med Carin Johansson (änkan efter hans morbror Ivar som dog 1941). Härmed blev Vilfred styvfar till sin kusin, Carins son med Ivar. Vilfred och Carin fick en son Terje Höidel. Terje f. 1943 d. 1997 i Dikemark. Vilfred var känd som en obalanserad, hetsig och lynnig man. han drunknade i hamnen nära bostaden på 1980-talet.

Martha f. 1913 gifter sig med Anker Hansen. De bodde kvar på Hvaler och fick en son Boye 1950, som blev sadelmakare. Även Martha ansågs vara schizofren. Hon blev folkskygg och isolerade sig.

Elinor Höidal f. 1914 gifter sig med radiohandlaren Kåre Henriksson i Moss. De fick en flicka Elin och en son Roger f. 1944. Roger blev advokat och dog på 1980-talet i Köpenhamn. Martha ansågs vara schizofren och begick självmord senare.

Osvald Höidal f, 1920 blev murare och gifte sig med Solveig Svensen. De fick inga barn vad jag känner till. Osvald dog 1965 i Borge.

Sist i raden kommer Reidar Höidal. Däcksgutten som Chrissan så dramatiskt skildrade när hans fartyg MS Fagersten torpederades av en tysk ubåt i Atlanten. Det var ingen slump att han blev sjöman. Redan som tonåring var han en riktig bråkstake och när han fyllt 16 grep "barnevernet" in och placerade honom på sjön för att han skulle lugna ner sig.

Ingeborg dog 1960 och Gustaf 1977.

Med lite letande så kommer det en bild på Ingeborg och Gustaf. Bilden är tagen på Höidal Hvaler. När? Svårt att säga men paret verkar komna till åren - gissningsvis på 30-talet.

Brev från Stockholms stadsarkiv:

Husförhör Sabbatsbergs fattighus

Wilhelmina Kock (Kook)

Skom gesällshustru f i Hvittinge 18 aug 1816

Intogs aug 1850

Försvarlig kunskap och ärlig

Sedan nov 1849 efter barnsbörd sjuk i benen och oförmögen att gå. Mannen äfvenledes fattig och i elände

Barn: 2ne döttrar (glömde hon sonen?)

Utskrevs på egen begäran 30 nov 1850

Åter inskriven: 18/9 1851

Avled 3 maj 1854

Stackars familj - hon  var alltså lam i 4,5 år innan hon dog. Kan det ha varit en nervskada i samband med förlossning?

Har länge funderat på att berätta lite om yngsten sonen Ivar. Inte så mycket om familjen utan hans person.

Att han var stenarbetare vet vi sedan tidigare. Men på äldre dar bestod det till stor del av bildhuggeri. Hans sista arbete var monumentet i Sarpsborg åt Borgårds 50 års jubileum 1941. Förlagan var gjord av hans gode vän Örnulf Bast i gips och Ivar som ansvarat för huggning och montering fick själv avtäcka monumentet 1 maj 1941. Själv gick Ivar bort i juli månad samma år.

Tidigare hade han gjort flera bildarbeten, bl.a. Johan Svendsen bysten som jag kan komma tillbaka till senare. Här skulle jag bifoga en bild från Windows Filmgalleri men lyckades inte hämta den.

Vad som har berättats för mig så var Ivar en särling på sätt och vis. Ibland försvann han till Oslo för att träffa stadens konstnärer. Förmodligen i Oslos motsvarighet till Klarakvarteren i Stockholm. Då var han borta några veckor i stöten. Troligen var det på dessa utflykter fick kontakt med bildkonstnärerna där. Och det var där och då han knöt kontakter för de skulpturer han så småningom han fick göra.

Här är foto på monumentet som är beskrivit i # 163. Fotot är från sonjsbo.

Här syns det hur stort det är. Ivar måste varit en skicklig stenhuggare.

Hans originella beteende kanske kom från fadern som ju också reste runt med sin familj

#163 Företaget heter Borregård - inget annat. Det är ett pappersbruk. Monumentet ligger på vänster sida när man kör gamla vägen från Sverige och kör mot centrum. Nya vägen går numera väster om staden. Tack för hjälpen Britta.

Medan jag skrev poppade #166 upp. Då kan jag berätta att den lilla figuren framför är Sonja i sonjsbo.

Hela dagen firar vi Bernhardinas födelsedag. Hennes 163:e.

Då förstår jag att ni haft en trevlig dag! Tänk om hon kunnat sitta med vid bordet och berättat.

Vid besök i Norge i mitten av maj var vi i Oslo och tittade på ett av Ivars arbeten. Det här är en fontän på Christian Fredriks plass alldeles utanför Sentralstasjonen. Konstverket heter "Solen och Jorden" och konstnären heter Ørnulf Bast, samme man som skapat Borregårds monumentet. När vi var där fanns inget vatten i basängen och inget vatten som sprutade. 1932 utlyste Norska Amerika Linien en tävling för att ta fram ett konstverk som skulle placeras centralt i Oslo. Bast vann med sitt förslag och under -30-talet höggs alla delarna i granit från Hvaler. Paret på toppen är gjutet i brons. Men det tog 50 år för Oslos konstansvariga att bestämma sig för vart fontänen skulle placeras. 1986 var den färdig och invigdes. Bast dog 1974 och fick inte uppleva sitt konstverk i färdigt skick. Bronsstatyn på toppen göts postumt efter konstnärens förlaga av gips.

Runt pelaren går en rund stenkant (bassängkant) med en diameter av ca 11 meter. Så här ser den ut.

Och nu till det roliga. Två dagar tidigare hade vi varit på Hvaler och hälsade på där Ingeborg och Gustav bott. Där fann vi denna sten.

Varför ligger den där? Den har inte "blivit över" utan det handlar om en "varg" d.v.s. en felhuggen sten. Helt klart har vår yngste i Bernhardinas barnaskara, Ivar,  varit i farten när det gäller konstverket "Solen och Jorden". I mina ögon såg den stenen lika fin ut som alla som monterats i Oslo.

Vilket fynd! Det måste vara en känsla att se och röra vid stenen.

Undrar om Britta Z hade en aning om vad hon drog igång i maj 2007 när hon startade Barnhusbarn. Turerna har varit många och vi får inte glömma Chrissan som dragit ett tungt lass i denna följetong.

Nu tre år senare har jag "upptäckt" 37 nya tremänningar till mig. 17 i Sverige, 17 i Norge och tre i England. För tre år sedan hade jag inga. Vet redan nu att det finns fler att "upptäcka". Jag har inga efter Oskar, saknar flera efter Ingeborg och det finns flera efter Ivar i sitt första gifte.

För ett år sedan tyckte jag att tråden hade överlevt sig själv. Men kunde inte riktigt släppa den eftersom det fortfarande kom fram nya rön. Läste igenom vad som vi fått fram under åren och upptäcker en väldigt massa felaktigheter under resans gång. En del har blivit rättat men många felaktigheter kvarstår. Huvudsaken är att jag har ett hyggligt underlag som jag jobbar med idag. Ser på siffran över de som följer Barnhusbarnet att intresset fortfarande finns.

AndersE får klippa strängen när det är dags att starta Barnhusbarn 3. Någon gång måste den få sluta.

#177

Jag tycker inledningen på tråden visar hur en enda liten notis kan leda till ett sådant intresse. Vem var hon, den lilla barnhusflickan från Stockholm, född 1847, som tilldelats de vackra namnen Bernhardina Henrietta Constantia? Och med det intressanta efternamnet Kook!!?

Nej det visste jag inte att det skulle bli så här roligt! Brukar berätta om ditt barnhusbarn som exempel på släktforskning när det är som bäst.

Nu måste jag få berätta att vi hittat flera i släkten.

Ivar och Eline hade tre barn. Per f. 1927, Kurt f. 1928 och Sylfrid f. 1930. Alla dog på -70-talet. Ättlingarna till Per och Kurt har vi kartlagt till dags dato, men Sylfrid visste vi väldigt lite om.

Sylfrid var född i Heggedal (strax väster om Oslo). Hon flyttade till Sverige och gifte sig med dansken Ib Morgens Holm i Mölndal 1951. De fick två flickor, Anne och Bente. Äktenskapet sprack 1957 och Anne blev kvar hos pappa och Bente följde med mamma till Norge. Sylfrid mönstrade på en båt som "messepike" och träffade där Magnus Strønen. De fick en pojk 1962 som hette Paul Magmus. Äktenskapet höll fram till i början av -70-talet. Strax innan Synfrid dog gifte hon sig med Osvald Knudsen. Paul Magnus omkom i en båtolycka 1991 utanför Bergen.

Bente har jag kontakt med. Hon har en son Christian f.1974 och två barnbarn (tvillingar). Det var en av tvillingarna som hittade släkten och på den vägen är det.

Eline, se #180, var född 1908-05-27 i Herad (strax västre om Kristiansand) Vest-Agder fylke. Mamman, Emma Emilie Tobiasdotter, var en ogift tjänstepike och hon fick Eline när hon var 19 år. Pappan var Tobias Olsen från Havaas, 30 år äldre än Emma. Det är väl ingen dålig gissning att tro att Emma var tjänstepike hos Tobias. En annan tanke - Emma hette Tobiasdotter i efternamn ----så kan det väl inte vara. Mera forskning.

När Ivan gifte sig med Elin var han 34 år och Eline var 18. Hm.

Det där med släktforskning kan handla om mycket. Chrissan beskrev i Barnhusbarn I #125 en mycket dramatisk händelse när Ingeborgs och Gustavs yngste son Reidar ombord på Fagersten gick i konvoj mellan Amerika och England med stål och trä, blev torpederad av en tysk ubåt och sjönk. Här angavs också bäringen. Med hjälp av Google Earth kunde jag bestämma en punkt genom att dra en linje rak söderut från Grönlands sydspets och en linje rakt västerut från Birmingham mot Newfoundland finna punkten. Alltså närmare Canada än England. Där finns Reidars grav.

Intressant! Då kan du lägga in det i Disgen??

Det där med Disgen? Ett av mina barnbarn lade in Disgen 8.2 i min dator för mig i vintras. Men jag trilskar vidare med att lägga in släkten på Excel. Kanske dags att tänka om och börja använda Disgen programmet.

Det var en annan sak jag kommit på när jag varit ute och pratat med släkten. Från två håll har man uppgifter om att vi skulle vara släkt med en tysk dr. Robert Kook som var den som tog fram medicin för tuberkolos. Han lär ha varit gift med en Engdal. Från annat håll - att vi hade en avlägsen släkting som var contrsse i Holland.

Danielsson talade om i sina böcker om en Karl Engdal i Söderhavet någonstans och min far ville inte släppa tanken på att det kanske kunde vara hans far. Han ville gärna också vara släkt med Johannes Engdahl, född 1840 i Eds socken och som växte upp i Skee men flyttade senare till Nössemark där han verkade som botare,klok gubbe och naturläkare.

När jag kan berätta att inget av detta stämmer blir de väldigt besvikna.

Hur många ättlingar har du nu till Bernhardina?

# 184  Min svåger fick en  Excel- fil  med 560  personer som han var släkt med. Jag har nu lagt in alla på  MinSläkt.  Tog 2 veckor.    Mycket enklare att dela med sig nu  - och min svåger är hel-nöjd.

#185 Nu har vi på Bernhardinas sida funnit 222 ättlingar.

Hon hade åtta barn, varav sex nådde fertil ålder och sedan 38 barnbarn. Fyra av grenarna kan vi följa fem generationer framåt  Oskars och ingeborg bara två. Gissar att vi saknar ca. 80 personer .

#186 Har även gratisprogrammet av Min släkt i datorn men kommer nog att satsa på Disgen.

Idag har vi varit i Grebbestad och hälsat på. Bl.a. träffade jag en äldre granne från min barndom där. När vi pratat en stund kom en dam i 50-års åldern fram och presenterades som hans dotter. Kvinnan hade en norsk brytning, så jag frågade om hon bodde i Norge. Svar ja, i halva mitt liv. Var då någonstans? Lier, lite väster om Oslo. Jaså Lier i Askers kommune, det vet jag var det ligger. Min farfars lillebror Ivar bodde där 1941 närt han gick bort!

Det blev ett bad i havet innan vi for tillbaka. Härligt i havet.

Vem var "Tonny"?

När jag var i Norge i mitten av maj besökte jag ättlingar till Ivar och hans första fru "Tonny". På väggen hos dem finner jag en bild på "Tonny" som jag givetvis fotograferade av.

Här är hon!

Apropå "Foton på släktingar" så såg tavlan med Tonny ut så här när jag stötte på den i Lilleström.

Vilken klassisk norsk salong, dvs soffgrupp. Sådan lånade vi till vår öde lägenhet i Tromsö.

Snacka om öde lägenheter i Norge. Min yngsta dotter bor nu fn. några mil sydost om Oslo. Hon flyttade in i en tom lägenhet. Alla vitvaror och inredning till köket får varje hyresgäst själv inköpa. Lika så med garderober och linneskåp. Till det skall lägenheten möbleras innan den blir beboelig.

Just det! Till och med el-elementen (sådan har man där) får man fixa. Inte så kul när man kommer med sena flyget till sitt nya liv.