Göran!

Datum ? Eller om du använder Genline GID-nr?

#1 AD-online, Eksjö stadsförs. CI:4, sid 825 (eller bild 81)
Födelsedatum 26 februari (högersidan).

Lorents Höjer… svårt…vågar mej inte på en slutgiltig tolkning av hans yrke men kan det vara "Kopparslagaren"? Stämmer dock inte riktigt med antalet bokstäver men jag vet inte vad det skulle vara annars.

Någon moder verkar inte vara omnämnd.

Jag tycker som du Svenne. Bifogar bilden om någon ev. har avvikande mening.

"… kopperslagarens m[ä]st[er] …"

Tack alla! Fick lite bekräftat av Er vad jag också var inne på att det har någonting med kopparslagaryrket att göra. men har inte fått ihop det på slutet. Kan kanske vara så som Phryxe är inne på. Men då kommer frågan. Kan man bli "mäster så tidigt som vid 26 års ålder som Lorentz är vid denna tidpunkt. Kanske kan man bli det.

Att det är en förkortning av "mäster" är nog riktigt. Jämför med samma förkortning två rader under Lorents Höjer. 

Mäster kunde han nog mycket väl bli vid 26 års ålder. Först blev man lärling, kanske i 15-årsåldern, efter ett par, tre år kanske man blev gesäll så det är ingen omöjlighet att bli mäster vid 26 års ålder.

Sedan fanns det sådana som arbetade som gesäller hela livet utan att bli mästare, berodde väl på vilka ambitioner och förutsättningar man hade.

I Eksjös första Hfl (1788-1794) finns ett yrkesregister med sidhänvisningar, har dock inte hittat någon med anknytning till kopparslagareämbetet vid namn Höjer, men det är ju visserligen 28 år efter den aktuella födelsenotisen i #0 så mycket kan ha ändrat sej under den tiden.

Min farmors far kallas mästare (smed) första gången när han är 29 så 26 är inte någon omöjlighet. Som jag uppfattar det har man nästan samma kompetens som gesäll, men det saknas bara en ledig "mästartjänst".

#7 Visst, en gesäll var ingen nybörjare, han hade full yrkeskompetens. 
Därav kommer väl "gesällbrev" som fortfarande skrivs ut när någon har gjort ett prov som visar ens godkända kunskaper i ett visst yrke.

#8 Jo, så förstår jag det. Var man gesäll så var man yrkesman. Fanns det en ledig "tjänst" och man uppfyllde kraven blev man mästare. Jag har föstått det så att om man inte var villig att flytta och hade "otur" så förblev man gesäll hela livet. Hade man tur kunde man nog å andra sidan bli mästare tidigt.

Någon fri etableringsrätt fanns inte, så fanns det redan en mästare var det fullt.

Jag gissar att detta gällde i byar. I städer måste det ha funnits flera mästare?

Ja, exempelvis i Eksjö Hfl 1788-94 som jag kikade i förut (#6) .fanns nog en 5-6 kopparslagarmästare samtidigt

Det här börjar bli spännande! Efter att ha googlat på Höijer förstår jag att att jag befinner mig i ett riktigt "getingbo" inför fortsättningen av mitt vidare sökande av mina anor på min farmors sida. KLart är att Lorents  varit kopparlagagare/gesäll/mästare i Eksjö  när dottern Margareta Catarina födelse 1760.  Men vem är pappan och mamman till Lorents och mamman till Margareta Catarina. Visst är det är det spännande att söka sina rötter. Tack för hjälpen med "kopparslagarn." Göran, som dock icke har någon "kopparslagare" idag. Tack och lov.