Översätt till dagens språkbruk = Handlare. Det innebär handelsidkare, handelsman, köpman, affärsman, affärsinnehavare, butiksägare.

Man behöver inte ha någon butik som jag förstår det. Man kan också vara grossist, gårdfariehandlare, nasare, torghandlare m m. Dock kanske man hade en annan definition historiskt sett.

Det verkar som om "köpman" är ett ganska synonymt ord.

Det finns en liknande diskussion på anbytarforum - länk.

Jag har alltså hittat en uppgift som säger att staden Ängelholm år 1906 hade 28 handlande, men 1912 hela 93. Frågan är vilken sort som avses. För mig är "diversehandlare" självklara, men sedan?

I staden fanns t.ex. en mängd hantverkare som väl sålde sina varor i anslutning till sin tillverkning. Är dessa "handlande"? Sedan finns större företag, som t.ex. spannmålshandel - ingår de? Och så vidare upp till tillverkningsföretag.

Om jag söker på yrket "handlande" i SVAR 1900 hittar jag 25. Stämmer rätt bra med den andra uppgiften.

När jag kikar på namnen är det svårare. De namn jag känner igen är dock av typen diverse/lanthandel. Inte hantverkare t.ex.

Ett exempel bland de 25 år 1900 är en familj med 5 vuxna barn. Ena sonen står som "handlande", de tre döttrarna är "sömmerskor". Har sonen sålt systrarnas arbeten? Är det ett slags skrädderi där den som sköter försäljningen är "handlande"?

Tydligen säger NE:

"Person som yrkesmässigt bedriver detaljhandel." länk

Jag tror att du tänker alldeles rätt.

Man brukar skilja på tillverkare/producenter, hantverkare och handelsmän (detaljister). Jag har alltid upplevt att det bottnar i en historiskt tillkommen uppdelning som vi fortfarande använder.

Jag tänker inte på skomakare eller skräddare som handelsman, utan hantverket får företräde framför försäljningen där. Den som köper och säljer varor, kallas handelsman däremot. Därför kan även grossister räknas dit, men man är än idag noga med att skilja dessa från handelsmän, som säljer direkt till konsument. Inom ämnet företagsekonomi lever många gamla indelningar kvar än idag.

Kan man finna någon förklaring i den gamla uppdelning i skrå?

Jag tycker att ni resonerar helt korrekt. En handlande behövde inte nödvändigtvis inte handla med livsmedel. En guldsmed som utförde arbeten som han sålde kunde lika gärna vara vara handlande även om jag tror att guldsmeden för det mesta benämndes just "guldsmed", men handlande var han.

Jag vet att man historiskt gjorde klar skillnad melland hantverkare och handlande inom borgarståndet. Hantverkarna hade skrån, det hade inte handelsmännen. Guldsmeden skulle jag räkna till hantverkarna. En handlande tillverkar inte produkter. Det var den stora skillnaden.

#7 Tack, det är ju en rimlig distinktion.

Min mormors far hade en cykelaffär i Ängeholm i början av seklet och i församlingsboken står det handlanden. Han ägde affären endast något år men titeln var tydlig viktig för det står f.handlanden i några år. Hans hustru dog 1932 och i dödsboken står det fortfarande att hon är gift med f.handlanden.

#9 Det är kul detta med titlar och hur viktiga de var. Tittade nyligen på en som jag tror fattig torpare. På något ställe står "f. åboen", som om prästen ville visa att även om det var fattigt nu så hade det inte alltid varit så?

En "skrädderihandlande", sålde han enbart färdigsydda grejer  från någon annan tillverkare eller kunde han sälja sånt som han själv hade sytt ihop?

Om det senare var fallet borde han ha varit både skräddare och handlande.