Förmodar att mantalslängder i kombination med domböcker är vägen att gå.

Bouppteckningar kan ibland ge mycket!

Har du turen att ha anor med riktiga släktnamn kan det vara lättare att hitta dem

Analys av faddrar har varit den viktigaste metoden för mig i Skåne, där det är dåligt med hfl och bouppteckningar.

#2

Ursäkta en dum en, men vad menas med riktiga släktnamn? Vad är det för skillnad mellan riktiga och oriktiga släktnamn?

Patronymikon är ju det vanligaste i våra material, dvs -son och -dotter namn som byts för varje generation. De är svåra att särskilja många gånger. Ett "riktigt" släktnamn är som vi har numera, samma namn i flera generationer, t ex Lindgren, Forslund. Numera (sedan 1901) är ju även -sonnamnen familjenamn.

Jag antar att man menar att ett riktigt släktnamn går i arv från generation till generation. Ett "oriktigt" är ett patronymikon eller ett soldatnamn.

Hej

Jo, jag vet vad patronymikon och släktnamn är för något. Det är begreppet "riktigt släktnamn" jag skulle vilja ha en förklaring till. Jag har aldig sett uttrycket förut och hittar ingenting hur jag än söker.

Det var nog bara mitt uttryck! Till skillnad från just patronymikon och soldatnamn som ju inte var släktnamn, även om vi ser dem så idag.

Nu blir jag mera förvirrad. Vet du inte säkert eftersom som du skrev nog? Och jag visste inte att man kan betrakta soldatnamn som släktnamn. Det finns mycket att lära.

Den här tråden är avsedd för att besvara en metodfråga ställd under inlägg #0.

Vill man diskutera de olika tolkningarna om vad som var/är ett släktnamn, så går det bra att starta en ny tråd i ämnet. För allas trevnad ber jag dock att man i så fall undviker att märka på någons ordval.

Cheyenne / Medarbetare på Proveniens.ifokus

Håller med Berg om analys av fadderlistorna. Födelse- och dödböcker går ofta längre bak i tiden än HFL. Och ofta finns det en katekeslängd från ungefär samma tid som de älsta födelseböckerna. Då kan man göra så här: man kan jämföra dopvittneslistor med katekeslängder och mantalslängder och domböcker och katekeslängd samt de normala födelseuppgifterna.

På det sättet kan man ganska säkert gå  längre bak än de äldsta dopböckerna.

Sen jämför du det du fått fram med decimantlängden 1651 och mantalslängder 1658 och framåt, så kan du ganska säkert gå bak till en tid mer än 50 år innan de äldsta födelseböckerna.

Fadderuppgifterna och domböckerna är de mest försummade forskningsredskapen i släktforskningen, anser jag!

Intressant det du skriver om faddrar och domböcker.

Har du gjort någon stor undersökning för att komma fram till dina slutsatser?

Jag håller på med ett sånt STORT projekt nu men har gjort en hel del sånt tidigare i min forskning. Fadderlistorna är enormt viktiga och om det finns ex. en katekismillängd kan man lätt kolla hur korrekta uppgifterna är. Kombinationen katekismillängd och fadderuppgifter kan man söka på i nästan hela Skåne eftersom den svenska ockupationsmakten nån gång på 1690-talet måste ha beordrat en undersökning av befolkningens kyrksamhet i Skåne. Därför finns alla dessa katekeslängder från så många socknar. Kullabygden som jag arbetar med har tex en serie katekesationslängder från 1698 som är användbara.

Till viss del får man arbeta med sannolikheter…

Du har en person: låt oss kalla henne Sissa Nilsdotter i XXX-by. Du vill veta vem Sissas pappa och kanske mamma är. Det är omöjligt att få direkt kunskap då födelseböcker inte finns förrän efter 1689. Men då kollar vi katekeslängden 1698 först. Nils Bengtsson (73) och sonen Lars Nilsson (30) bor i ett hus i XXX-by, och en kvinna vid namn Sissa Nilsdotter (32) bor några hus bort och det är den Sissa du letar efter eftersom hon är gift med rätt person och har rätt barn, som du är släkt med.

Ok. Fint. Då raskt till födelseböckerna. Först kolla Sissa barn. Jomenvisst. Lars är nämnd vid två av de låt oss säga tre barnens dop.  Nils vid ett. Men en som benämns som Nils Bengtssons hustru Karna i XXX-by bar andra barnet 1696. Intressant! Lars fru bar tredje barnet!

Så där kan man hålla på att pussla och ha sig.

Om man orkar kan man sen dessutom gå till andras fadderlistor. Lars och hans frus barn. DÅ kanske man hittar en överrepresentation av Sissa och hennes familj i Lars fadderlistor.

Och har man riktig tur kanske man läser en fadderlista från nån som föddes i YYY-by 1689 där någon kvinna vid namn hanna fått barn. Där står det Hannas syster Sissa från XXX-by var vittne!

I NNN-by ser man vidare 1690 att Nils Bengtssons hustru Karna bar ett barn åt Oluff Bengtsson och Hans fru. Hmmm… kanske en bror till Nils här!!!

:o)

Hänger du med?! DETEKTIVARBETE MED ANDRA ORD, och det är skoj!

Sen kollar man kanske mantalslängder och decimantböcker och finner att en Bengt Nilsson bodde i exakt samma lilla by som Nils Bengtsson och då kan man dra slutsatsen att det TROLIGEN är Sissas farfar!

Jo jag hänger med. Pusslar gör väl alla släktforskare?

Det jag undrar över är hur du har kommit fram till att fadderuppgifterna och domböckerna är de mest försummade forskningsredskapen i släktforskningen?

Fadder? Tja, kika på PLF:s databaser över Halland, Småland, Nyköping etc… Det är ett exempel på det. Inte en fadder så långt ögat kan nå! Fadderuppgifter åberopas väldigt sällan i anbytarforum eller i övrigt på nätet, därför att få analyserar det systematiskt.

Fast i Skåne finns ddss som faktiskt har fadderuppgifterna och det är VÄRDEFULLT!

/T

Jag måste ha missuppfattat det du skrev tidigare. Jag trodde du menade släktforskning och inte vad som finns i olika databaser. Jag vet inte hur noga du har kikat på PLF:s databaser, jag kan inte hitta några över Halland eller Nyköping. Och du, ddss är väl för södra Sverige och inte bara för Skåne? Där finns väl en databas över vigda i Halland? Bland mycket annat.

Finns det inte en databas uppe i Norrland där man jobbar på samma sätt som du förespråkar?

Jag menade släktforskning, som det avspeglas i släktforskares databaser bland annat. Och som sagt, hur ofta hör man det pratas om fadderlistor som bevis för saker inom släktforskningen?

Nycopiaskivan och den halländska skiva som finns med född-vigde och död är baserad på PLF:s system, som de arbetat fram och som utesluter faddrar. DDSS.nu har vigda i Halland men inga födda och inga döda…

/T