"0 Jag har gjort som du, skrivit berättelser. Så har jag ett vanligt släktträd också.

Just nu håller jag på att lägga in kartor som en slags bilaga. Roligt att se precis vart de olika släktingarna bodde.

Trevligt och föredömligt sätt att brodera ut ett livsöde.

Några reflexioner:

Det skulle inte skada att lätta upp texten med några bilder - kanske smedbilder, verktyg etc. Eller som "Kajsa" gör - karta över flyttningarna.

Någonstans bör författarens namn och när skriften är gjord finnas.

Källförteckningars vara eller icke vara är kanske ytterligare ett delikat övervägande. Du har tydligen inte bara läst i kyrkböcker…

Hejsan!

#1 Ja kartor och flyttmöster är ju intressant! Jag har börjat att "geo-koda" alla platser i min släktforskning på min släkt-hemsida, TNG som jag använder har ett ganska bra kartstöd där man bland annat kan se flyttväger om man placerat ut platserna.

#2 Tackar för synpunkterna! Ja lite bilder och illustrationer kommer, även namn på författaren o.s.v. Detta är bara ett arbetsmaterial, jag lade ut den enbart för att min morfar var sugen på att läsa det.

Här är en länk till ett "färdigt" alster:

"Från järnbruk till pappersbruk"

När det gäller källhänvisningar så har jag tagit ett "aktivt beslut" att inte ha med några sådana, jag gjorde ett försök men det blev så mkt källhänvisningar att jag ansåg att de nästan inte tillförde något. Tanken är att dessa skrifter ska komplettera den "riktiga" släktforskningen för att få informationen mer lättläst, källorna finns ju angivna i släktforskningsprogrammet.

#0 Håller med till 100%! (Jag flyttade inlägget till just gruppen "Berätta!"…)

Två motiv jag ser för berättelser är:

• Ett sätt att nå ut med resultatet. Få kan tänka sig att läsa tabeller. Många kan tänka sig att läsa en berättelse.
• När man berättar blir det väldigt tydligt var man behöver forska mer. Att skriva "driver" forskningen väldigt effektivt.

#2 Bilder betyder mycket. Saknar man bilder kan nutida bilder på aktuella platser fylla en funktion, liksom vykort eller bilder som illustrerar "företeelser" även om de inte visar just det eller de man berättar om.

#3 Jag har valt ett enkelt sätt att ange källor. Är det kyrkböcker skriver jag bara det utan detaljer. Den som verkligen är intresserad kan höra av sig och få exakt hänvisning. Däremot anger jag andra källor lite mer detaljerat. Sådant som brev och dokument, eller böcker.

#3 Så där ja - bilder ger plusvärden och lättar upp faktamassan.

Vilket program använder du? Verkar vara Word men jag kan ha fel.

Du har gett mig bra uppslag när jag skall försöka gå över från "släktsamling" till "släktberättelser".

#5 Jag skriver först i Word och OpenOffice "Word-kopia".. Jag brukar sno åt mig lite tid på jobbet och skriva ibland och då blir det Word, men hemma kör jag med OpenOffice.. fast jag tyckte inte att det gick något bra att få till själva uplägget med bilder och faktarutor i Word/OpenOffice så jag tog och klippte och klistrade med texten/bilderna ifrån originaldokumentet till ett layoutprogram för trycksaker.. Det var ett upplägg jag gillade, enkelt och snabbt att sitta och skriva i Word och sedan var det betydligt enklare i "layoutprogrammet" för att få till själva strukturen.

Jag fick ett bra layout-program, men har inte blivit färdig att sätta mig in i det.

Så det har blivit Word. Dock fungerar det. För bilder och ev. "faktarutor" använder jag tabeller. Genom att använda osynlig ram är det ett sätt att få kontroll på placering av bild och bildtext.

Håller verkligen med mbss.

Böcker och hemsidor med släktträd sida upp och sida ned blir lite tråkigt. Det är mer givande med "kött på benen" i form av bilder och berättelser. Hittar man inte någon berättelse om vissa personer, kan man söka och finna händelser i den bygden vid den tiden.

För mig blev sökandet efter rötter, oerhört mycket mer givande när jag plockade fram kartboken och historiska beskrivningar. Mitt i löpande texter har jag plötsligt hittat svårfångade personer omnämnas med tydlig familjebeskrivning, så att jag kunnat fylla en lucka i mitt träd. Många fördelar alltså.