På framsidan av gravstenen kan man läsa;

"Här under hvilar enckan dygdesama Maja Bängtsdotter från Jökslund på Tillorps ägor, född i Västra Harg 1753 1/3, gift år 1797, encka år 1822, död den 22/5 år 1824."

Tillorps ägor finner man i hfl, kanske var Jökslund ett torp därunder!?

På baksidan av gravstenen finner man ett troligt citat. Från Nya testamentet?

"TXT 2 Timot. 4. V. 7. Iag hafver tiempatt en god kamp. Jag hafver fullbordat loppett. Jag hafver hållit trona m.m."

Naturligtvis vill jag nu veta vem denna dygdesamma änkan Maja Bängtsdotter var.

28 maj 1824 Maja Bengtsdotter ifrån Göklund, Tillorps ägor. Född i V Harg 1753. Hennes man Samuel Månsson afled 1822. Gift 1797. I son lefver. Begravd 4 juni. Orsak: Bröstfeber.

Enl hfl var maken född 11/7 1887, hon var alltså 13 år äldre. Maken hade fallandesot (epilepsi) och var på Vadstena Hospital. Maja kom från Sjögestad 1797.

Tack chrissan.

Jökslund eller Göklund är inte upptaget under torpinventeringen på Kulturarv Vikingstads hemsida.

Man kan ju fundera hur denna gravsten i trä hamnat under trappsteget? Skulle man slänga bort den och någon kyrkvaktmästare tog hand om den och gömde den under trappsteget och så glömdes den bort? Undras hur länge den fick finnas på graven? 70-100 år?

Hon var ju ganska gammal när de gifte sig:

27 okt 1797 Drängen Samuel Månsson i Nyble soldattorp och Maja Bengtsdotter pigan i Tillorps Mellangård. Cautionist  Corpral Nyberg.

Sonen som det talas om har jag inte sett till i hfl. Men någon måste ju gjort gravminnet, med kärleksfull hand.

Ja, jag har börjat följa henne bakåt, är nu i hfl som täcker tiden 1816-1819. Maken anges även i husförhörslängderna vara sjuk i fallandesot.

Hur vanligt var det med gravstenar i trä? Låter ju som en fattigmansbegravning. Hade inte gravstenen hamnat under trappen så borde den väl ha förstörts av väder och vind!?

Tillbaka till 1799, dvs 2 år efter de gifte sig och inga barn i hfl i vilket fall. Sen är det ett glapp till nästa hfl (1792). Men de bodde i Göklund under Tillorps ägor hela tiden så det gick snabbt att följa de bakåt.

Hon kanske hade en son innan äktenskapet!

Gravminnen i trä var nog ganska vanliga, de hade inte råd med sten. Men de finns ju inte kvar normalt.

Får kika på om hon hade en son i ett tidigare äktenskap. Jag har kontrollerat fl för säkerhets skull men ännu inte funnit något barn till paret.

Visst är det förunderligt att texten är så tydlig, om den stått ute i regn och rusk? Man ser ju hur det kan se ut på gamla stenar, där texten nästan eroderats bort.

Det finns inga möjligheter att "stenen" kan ha stått ute i det fria och påverkats av väder och vind någon längre tid. Kanske några få år och sedan har den av någon anledning hamnat inomhus.

Hade den stått utomhus någon längre tid hade den ruttnat bort ganska snart.

Men vilken kulturskatt den är och vad roligt att den återfanns!

Vad kan man inte hitta i gamla kyrkor! Jag minns inte exakt hur det var eller vem, som berättade i AF om några skrivna ark, som hittades i ett kyrktorn. Om det var husförhör eller födda, det minns jag inte. Man kan ju även fundera där, varför papperen hamnat i kyrktornet eller var det var? Jag ska se om jag hittar den märkliga historien.

För att inte tala om Överhogdalstapeten som hittades i ett kyrkhärbre 1910, mer än 1000 år gammal. Visserligen är jag slarvig och kastar aldrig något men det tar väl ändå rekordet.

Överhogdalstapeten

Läs gärna historien på

Hur man hittade den

Visst är det intressant. Vilken skatt som bara legat i något mörktutrymme. Man kan kanske säga att ibland lönar det sig att inte städa för noggrant??

Det finns ett gammalt uttryck "Lathet, fattigdom och snålhet har räddat många kulturminnen".  Minns ej var jag läst det.