Bouppteckning
Jag skulle behöva hjälp med att få en del saker som har med bouppteckningar förklarade.
En man dör 1838 och efterlämnar hustru och fyra barn, tre söner och en dotter. Ärvde dottern vid den tiden?
Änkan gifter om sig 1841 och avlider sedan 1849. Inga barn i det nya äktenskapet. Behållningen från den första mannens bouppteckning är det något som man nr 2 kan ta del av eller är den endast avsedd för barnen? Ärver dottern nu lika med sina bröder?
Cavinka! Jag har inte min bok om rättshistoria till hands, men jag misstänker starkt, att när man nr 1 dör, så går hälften till hustrun och andra hälften till barnen. Hur barnen ärvde då, d v s om dottern ärvde lika mycket som bröderna, vet jag inte. men troligtvis inte.
När hustrun dog, så fick man nr 2 hälften av deras gemensamma bo och barnen den andra hälften. Troligtvis var det även vid den här tiden, så att dottern ärvde mindre.
Exakt, nåja ganska exakt svar, kan jag ge när jag först har kollat i boken.
Kanske någon annan, kan tala om hur arvsordningen var?
Tack Ambi för informationen. Jag tror som du att dottern inte fick lika mycket som sina bröder.
#2 Ja, fast detta är ju vad jag tror, men ska hämta boken senare idag. Då ska jag kolla ordentligt. (Min make, som läst rättshistoria, säger att döttrarna inte ärvde lika, men exakt hur, minns han inte)
Detta hittade jag på nätet. Hoppas jag kan länka?
Tydligen fic döttrarna ärva hälften av vad sönerna fick ärva och dessutom stå under förmyndarskap. Först 1845 blev det lika arvsrätt. Så då blir svaret ja på din fråga om huruvida dottern ärvde lika år 1849. Kvar står då din fråga om hur make nr 2 ärvde.
Har nu hämtat boken, läst och tenterat 
Genom kunglig förordning, så bestämndes 19 maj 1845 att arvsordningen, skulle vara lika för son, som dotter. Dock så ägde broder enligt Tagelottsregeln att välja vilken lott av den fasta egendomen han ville ha och broder ägde lösningsrätt, varför den fasta egendomen på landet i allmänhet tillföll brodern. Den här Tagelottsregeln avskaffades först 1890.
Däremot kan jag inte utläsa hur styvfadern ärvde, men troligtvis ärvde han inte hustrun, utan fick bara sin del i boet, d v s = hälften.
Enligt 1920-års lag, så skulle efterlevande make under vissa omständigheter ärva avliden make. Detta måste väl innebära att så var inte fallet tidigare?
Förr så gjordes ju ett arvskifte efter den först avlidne maken. Det var väl först kring 1980, som efterlevande make kunde sitta i oskiftat bo. Så jag tolkar det, som att samma regler gällde på 1800-talet, d v s man skiftade boet redan då efter den först avlidne maken.
Källa: Svensk Rättshistoria av Göran Ingers.
Återigen tack Ambi!
Starta ny diskussion