Ja, den är kul!

skoj

Kul sida, roligt att de har Frändefors i Dalsland, där min morbror bor idag. Har varit där många gånger.

Detta med dialekter är kul!

Ta till exempel ordet "grina". Om jag grinar så flännar jag, det vill säga gråta men grinar man i Skåne så skrattar man.

Undrar om "Är du kär i mig ännu, Klas-Göran" hade slagit lika bra om den inte var sjungen på just dialekt…

#5. För mig betyder grina både flina och grina. Det enda som skiljer dem åt är i vilket sammanhang man säger ordet. Fast jag är ju uppväxt i mitten av landet så det kanske beror på influenser från både norr och söder.

#6 Visst kan det vara så att det är influenser av både från norr och söder att grina betyder båda delarna för dig. Här kan man säga både grina och flänna om att gråta.

Har lyssnat på en del dialekter och kul var det. Särskilt från Österbotten där min sambo är ifrån. Han har växt upp i Sverige så han har inte den dialekten, men väl hans föräldrar.

flänna…???   ;-)

Det påminner ju om "flina" men betyder alltså tvärtom?

Jo, det påminner om "flina", det har du rätt i men jag vet inte säkert om flänna är en böjningsform av flina. Jag använder ordet flina i den bemärkelsen att jag drar på mungiporna (eller hur nu jag skall förklara det).

Apropå dialekter:

Min mamma var norrländska - från Medelpad.

Mina svärföräldrar, svärmor Lisa och svärfar Erik var genuina skåningar från Norra Vram med oförstörd skånska trots över 30 år i Göteborg.

Vid ett kalas åtskilliga år efter min och hustruns bröllop överhörde jag ett samtal mellan min mamma och en annan gäst varvid modern yttrade "Ja, Erik är väldigt trevlig! Synd bara att man inte förstår vad han säger". Jag får hoppas att oförståelsen inte var total!

Och jag kan bara med tacksamhet erinra min brokiga språkbakgrund:  uppvuxen i Västergötland, många somrar i Medelpad, ett par år på "Varaslätta", ett par år i Göteborg (med skånska influenser enlig ovan), ett par år i Dalsland med siiina iii och slutligen? översköljd i över 20 år av underbar värmländska. Dialekter - dôm ä bra goa! Och familjens anor finns över hela Sverige som framgår av bifogad karta.

Hur har du gjort kartan ? Vore kul att försöka då min släkt verkligen sprider ut sig. Desto längre tillbaka desto fler landskap.

Leja!

Jag använde bifogade underlag.  Sedan målade jag och lade till text på nytt lager. Jag använder Photoshop, men det går säkert att göra i enklare program typ Paint.

Tack för kartan. Ska försöka göra något med den.

Återgår till överskriften. I dagens Norra Skåne kunde jag läsa det här på dialekt "

Jag bor i ett snapphanehie

å insnärd i tistlar och vie

kan ej komma väck

för nån ha vad fräck

en mören å ståled min lie"

Sedan kom svaren på föregående veckas dialektfrågor.

Så hur många kan ni?

Paingaboss

Paingagrais

Paingagalen

Planebog

Bånkabok

Bånkagobbar

Bånkalaun

Knogavalen

Göingedialekt….   ;-)

Paingagalen, kan väl vara pengagalen?

Planebog, är väl plånbok?

Bånkabok, är väl bankbok?

Bånkagobbar, banktjänstemän?

Bånkalaun, banklån?

Jaaa, du är ju duktig på göingemål, du Anders, men du hade väl varit i trakterna många gånger och hört snacket!

#18 Njaaaa…

Jag lämande ju några.

Jag kan absolut ingen göingedialekt men chansar lite på tolkningen. (Man måste ju våga göra bort sig lite).

Paingaboss = Småpengar 
Paingagrais = Spargris

#20 Ja, spargris måste ju vara rätt i alla fall!

"Knoga" i "Knogavalen" borde vara i betydelsen "spara".
Men jag får inte ihop det med valen=valhänt.

Knogavalen=valhänt med sparande=slösaktig?

Paingaboss = Paingaboss - något annat kan det väl inte heta!

Ok, möjligen kan man kalla det för börs, pengabörs.

"Knogavalen"  kan det vara att man fryser om händerna?

Vad duktiga ni är på göingedialekt!

Här kommer de rätta svaren som det stod i tidningen Norra Skåne

Paingaboss= portmonnä eller pengabörs

Paingagrais= penninggräs, en ganska vanlig växt, alltså inte som några trodde spargris

Paingagalen= penninggalen är den som är girig och vill ha så mycket som möjligt

Planebog=plånbok 

Bånkabok=Bankbok 

Bånkagobbar=förtroendemän som satt i banken,oftare de lite rikare bönderna, befattningen gick ofta i arv från far till son.

 Bånkalaun= banklån

Knogavalen= eller knoavalen blev man om man frös om händerna

Vad bra att jag hittade hit. Här kan man ha lite gissningar av vad ditt och datt betyder. Här kommer en länk till Jämtskan,där man förklarar hur den är uppbyggd samt historik.

http://web.telia.com/~u63501054/jamska.html

Man kan nästan säga att Jämtskan är ett språk i sig(om vi bortser att vi hört till Norge)och i jämtskan finns flera olika dialekter,varav jag pratar Offerdalsmålet - kanske inte lika utpräglat som de äldre t.ex. min far gjorde. Men jag använder dock dubbla vokaler, t.ex. stään, vään.

Vad betyder detta?

"N Olle i Åsom va sne i ryggja (uttal: ryddja) å de komme seg ta att han skaut opp n eein akshlnfjela nårr han gjekk. Å fast han va gammalstreik sa tykt'n om stårsan. Så fort han komme at, vill'en gärna klip dom i rava hell gje dom n kluss."

Nu får jag tänka efter………

Nejmen detta var svårt!

En Olle I Åsom var sned i ryggen och det kom sig att han sköt upp ena axelbladet när han gick. Och fast han var gammalpojke så tyckte han om kvinnor. Så fort kom åt ville han gärna klippa till dem på skinkan eller ge dem en …..

Nu har jag gissat lite också :-)

Ge dem en kluss måste betyda "ge dem en kram" åtminstone om man jämför med nordnorsk dialekt

När det gäller dialekter som är språk då är det Ulum Dalum. Men det finns en ännu äldre älvdalsdialekt som inte många begriper någon ting av. Det är ungefär det språk som talades för drygt tusen år sedan. I skrift förstår jag något enstaka ord. Min dialekt är trâst sör ôm Dâlmålô. Jag brukar dela in min dialekt enviksmålet i 3 olika dialekter bland drygt 1500 invånare. Jag har den förmånen att jag har en äldre dialekt än både mamma och pappa hade.

Nästan rätt Ambi,så gott som  rätt fast  rava betyder rumpan (arslet) Det finns ord i norskan som är likadana som i Jamskan, Chrissan men de kan tydligen betyda olika ibland vad jag kan förstå så då kan det nog bli roligt värre eller tvärtom kanske….

akshlnfjela, -fjala, -fjöla - skulderbladet
kleip, kläp - nöp
kluss - dask

Aha, en dask. Ja då blir det roligt värre!

I just Norge har man ju bevarat dialekterna, det är tom tillåtet att skriva på dialekt. På min arbetsplats fanns det 14 olika dialekter och inte så många fler anställda (utom svenskar, tyskar m fl). En populär lek på kurser, för att lära känna varandra, var att rita en norgekarta på golvet och så fick alla ställa sig på sitt område samt ge prov på sin dialekt. Man talar alltså ofta och gärna sin dialekt och det var inte ovanligt att höra "Snakker du ikke norsk da?" när norrmännen inte förstod varandra.

Det blev lite förvirrat när jag skulle undervisa på svenska (nåja halvnorska) men upptäckte att jag ju var analfabet, jag kunde inte stava. Studenterna förstod inte så bra svenska, de var mest samisk- och kvänisktalande, norska var deras andra eller tredje språk. Dessutom talades det inte den norska vi är vana att höra. Man har ju en språklag dessutom, så en som hade nynorsk som modersmål hade rätt att få skrivningar på nynorsk, jag skrev dem på svenska, som översattes till bokmål, som översattes till nynorsk Sedan var det bara att be en stilla bön att inte samer och kväner skulle kräva skrivningar på sina språk, de hade rätt till det. Men vi hade riktigt roligt och alla hjälpte till så vi förstod varandra till slut.

Mitt favoritord på norska: Böttekott, det undrade jag länge över.

Hum, vad kan Böttekott vara? Kott kanske betyder en liten rund knubbig sak? Men Bötte? Smör?

Då gissar jag på smörklick! :-)

Nix, det står på en del dörrar på universitetet och andra byggnader.

Kansli?

Förråd?

Toalett?

Böttekott vad kan det vara? Bytta men vad har en kott med den att göra och vad betyder kott.(om man nu ska översätta var för sig) Annars finns det städskrubbar i alla byggnader där man kan vistas normalt,att ställa in den där byttan i. Städskrubb.

trâst sör ôm Dâlmålô vad kan de vara`tråst går jag bet på men sör betyder nog söder så det kan ju var ? söder om Dalmålö - ja ,det måste vara en plats givetvis.

Om man klickar på länken som står längst upp så kan man lyssna på de dialekter som finns med,där finns  älvdalsdialekten med. Ja, den låter urgammal men även om jag bara förstår några enstaka så tycker jag det är roligt och intressant att lyssna på. Det gäller bara att den yngre generationen får lära sig och föra dialekten/erna vidare så de inte glöms bort.Här kommer man direkt på Älvdalsdialekten/målet.

 http://swedia.ling.gu.se/Svealand/Dalarna/Alvdalen/om.html

http://swedia.ling.gu.se/Svealand/Dalarna/Alvdalen/ow.html

Tror Hirit har rätt; Städskrubb om man googlar lite på den norska stavningen , BØTTEKOTT

Och det tog flera år för mig att komma på!

trâst = strax eller nära

Kluss för mig = kluns. En plumsstång har en kluss i toppen. Det lär jag väl översätta också förstår jag. En plumsstång användes när man slog varp. Dvs. när man försiktigt la ut nät i ytterkanten av en vik och sedan nätet/näten var utlagda tog man ösja (ekan) och plumsade med stången för att skrämma fiskemn på näten. Klussn var oftast en björkknosa som man satt fast längst ut på stören.

Jag har stes och på jämtska heter det störis. Vad är det ?

fjol (lite rest av diftong i uttalet) = bladet på lieorvet.

fjöl = öppningen i dasset

Vi kan väl ta den här meningen på enviksmål. "Ä pä vâ så skiitâls i lådinijin." Översättning tack. I högsta grad aktuellt nu.

Brätsjebôtsjên = ? (det finns tre alternativa betydelser) är väl också aktuellt eller varit och blir.

Kul med dialekter, men jag tycker även det är kul med språk. Så jag tänkte berätta en historia. På -80-talet arbetade jag extra på långvården. Där hade vi en gammal dam från Iran som var senil. Så hon förstod inte vad vi sa och vi förstod inte henne. Hon förstod enklare ord på franska, men det är inte många som kan franska. Men hennes son, som hade tagit hit henne till Sverige, för att ta hand om henne. brukade komma på besök och när han kom så frågade en i personalen vad hans mor pratade om.

Svaret blev att det visste han inte. Så vitt han förstod pratade hans mor en dialekt eller språk från något av bergsområdena(det finns många bergsbyar och många små språk områden i Iran). Men hade troligen flyttat till Theheran och lärt sig persiska. Antingen för att hon gift sig med hans far. Sen hade hon alldrig pratat något annat språk, förutom franska. Så ingen av hennes barn visste något annat än att hon var från Theheran, först när hon blev senil och började prata ett för dem okänt språk, kom det fram att hon var inflyttad.

Så det var en historia som fick mig att bli intresserad av min släkt, för tänk att inte ens veta var ens mor är född.

Skrämde jag bort alla med mina dialektord ? Det går väl att gissa annars måste ta fram flera.

störis vet jag inte just nu."Ä pä vâ så skiitâls i lådinijin." Den var svår,kan inte gissa… nää nu får du översätta. Är det ingen som gjort någon ordlista över Enviksmålet. Bo Oscarsson här i Jämtland har gjort Olboka över Jämtskan.

 "Je tog på meg na værmt på fåttran a gikk på bua a kjöfft flässje, man de va na mest feita på din."

Jo nog finns det ordlistor på enviksmål alltid. En första finns med i ordlista för Dalabergslagsmålet och en andra handlar om enviksmålet. Den tredje har jag själv gett ut, samtidigt som mormors katta på enviksmål.

Störis eller stes kan jag väl avslöja är en särskild byggnad.

"Ä pä vâ så skiitâls i lådinijin." Väntar jag lite till att avslöja.

Sen har brätsjebôtsjôn = kan vara tre olika djur

Här finns ett trevligt "potpurri" av svenska dialekter.
Följ med på en 10-minuters dialektresa genom Sverige.

Länk

Kul, men nu glömde de Stockholm igen

Undrar vad farbrorn från Överkalix pratade om?

Stockholm"ska" är väl ingen dialekt, den går väl under "riksvenska"?

Överkalix, ingen aning, värre än nordvärmländska.

#46 *Fnyyyys*

Du måste ju ha hört en riktig söderkis, du som har bott på Söders höjder.

Det var så längesedan jag bodde där så jag minns inte riktigt…

Ja, ja! Jag tycker gott de kunde ha haft med "Stockholmska" så att alla får höra HUR svenska språket SKA låta.

#49 Host, host….

#50 Ja!? "Den spanska reven rev en annan rev" heter det juuu!

Rekor, såna man eter..
Maneter?

Jag hade en underbar arbetskamrat en gång i  tiden. Han skulle aldrig på "Nätverksmöte" utan "Neeetverksmöte"

Vet inte om det förekommer nån annanstans än i (östra) Dalsland att man har adjektivändelsen -ete istället för -ig, ex. jönete, stönete, jålete etc. Man kan ju misstänka att det kommer från norskan.

Mina adjektivändelser är -ug med stark betoning på ändelsen t.ex. tokug.

I min dialekt har vi många olika vokaler med många variationer mellan o, ö ô, a, ä, â och å men även i , ii, y.

Vi kan ta meningen : Ô ä e ö i e å, å i e â å ä ô å e ö.

Och det är en ö i en å, och i ån är det en ö och en ö. ?

Det är en ö i en å, och i en annan å är det också en ö.

#54 Du skriver "i Dalsland har man adjektivändelsen -ete istället för -ig, ex. jönete, stönete, jålete etc."

Med adjektivändelsen -ig skulle det alltså egentligen vara jönig, stönig och jålig…!

Ja, men dåååå förstår jag ju orden *not*

Här i Värmland får vissa substantiv ändelsen "-ing".
Till exempel:

-Jag har varit ute på jaging. (Jag har varit ute och jagat).
-Jag har hôllt på mä gräsklepping (Jag har klippt gräset).
-Han bruker hôlls mä meting (Han brukar meta).

#59 Nja, glöm det där med -ig till de orden.

Det enda jag säkert minns betydelsen av är stönete = envis (tjurskallig). En stöne är en envis person. Möjligen är jålete = fånig och jönete = tjatig.

#61 Jasså, du menar så. Ja men då är jag med!

Nyss hemkommen från Härnösand. Det var ett riktigt mistekru, både släktforskningsvis och affärs-/restaurangsvis.

Fast inget hie.

#32 Ett annat favoritord på norska..Rumpetroll. Trodde de drev med mig när jag hörde det första gången.

Jag säger bara: Bøttekott!

Det är jättekul med dialekter,men tråkit nog så håller dom på att förssvenskas och ett stycke kulturarv glöms bort.

Så fortsätt att prata dialekt för det gör jag,även om folk står som ett levande frågetecken. så kan man ju översätta utan att skämmas för dialekten.

Ett skånskt dialekt / slangord: Lasatag (har med bil att göra).

#66 Jag tror att man måste göra skillnad på uttal av ord (baserat på varifrån man kommer) till rent dialektala ord.

Som ett exempel; Min mormor var Gotländska. Hon talade i mina öron rikssvenska medans andra sa "är din mormor från Gotland?". De hörde det på dialekten. Jag var väl lite "hemmadöv" och hörde inte dialekten. MEN, mormor använde ibland gotländska ord. Vissa förstod jag såsom "sårken" vilket är pojken,"duri" = dörren, "töisi", vilket betyder tösen eller flickebarnet. Andra ord stod jag som en flaskhals och gapade åt och där fick mormor översätta.

Då säger jag: Törrfuruvedagock.

#69 Torrfuruved - vadå?

Det är en Hackspik.

#67 Lastbil??

#71 En agock är en hackspik?

Och den gör man av ved från torrfura?

#69 Torrfuruvedsstock?

Det är så att hackspikar gärna trivs att hacka i torra träd.

#74 Aha en agock är en hackspik och en Törrfuruvedagock är en speciell hackspik för att hacka i torrfuruved…

#67: Bärgningslina?

#75 *fniss* fast det egentliga korrekta ordet skall väl ända vara hackspett? Hackspetten kallades nämligen också i äldre tider för gyllenränna, hackspik och trärännare.

#72 & 77

Lasatag = Sufflett till en cabriolet.

Lasa/ lase=kläder,tyg, trasa

Tag=Tak

#64 Rumpetroll = grodyngel

#79 Jag var ju inte ens nära! Och jag med en skånsk morfar….!

Vissa dialektala ord har ju också fått nationellt genomslag. T ex säger vi idag att vi ska "göra oss av med lite bråte". Bråte var från början ett småländskt ord som betyder just skräp.

#81 Min Farfarsfar (f1838 Närke) tyckte illa om skollärarinnor av någon anledning. Han sade ofta enl. min far: "Gamla lärarinnor o sådan där bråte"

#82 Samme man hade ett  dialektalt uttryck från sina hemtrakter, Tiveden.

"När de norsar i Uen" = När Norsen lekte/gick till i sjön Unden på våren.

Brôt eller brôtâ blev det ibland under flottningen.

Sevärt på SVT; "Svenska dialektmysterier"

Och jag ska be att få poängtera att i avsnitt 4 avhandlas "Stockholmska".

Del 1 - "I det första programmet förbereds tittarna inför den kommande resan genom några av Sveriges olika dialekter".

Del 2 - "Norrland. Programledaren Fredrik Lindström reser till Blattnicksele, ett litet samhälle i Lappland."

Del 3 - "Skåneland. Enligt många undersökningar betraktas skånskan som Sveriges fulaste dialekt."

Del 4 - "Stockholm. Hur pratar egentligen en stockholmare? Är det som kisarna i gamla svenska pilsnerfilmer, som bratsen på Stureplan?"

Del 5 - Dalarna (tror jag, avsnittsinformation saknas)

Del 6-8 - Ej annonserat vilka dialekter som ska avhandlas.

(Vill poängtera att avsnittsinformationen är hämtad från SVT's hemsida och inte är min personliga uppfattning)

Ber att få putta upp inlägg #85 och programmet "Svenska Dialektmysterier". Nu har även avsnitt 6 ch 7 visats. Se ovanstående länk till programmet.

Del 6 - "Västkusten. Glada väst. Varför är människorna så roliga och glada i Västsverige? Är det dialekten i sig eller personerna som bor där som är roliga? Vad är hönan och vad är ägget i Sveriges lyckligaste landsända?"

Del 7 - Mälardalen med b.la Eskilstuna och Örebro, dvs gnällbältet. I Mälardalen låter folk missnöjda. Men är de verkligen det? Programledare Fredrik Lindström träffar en gnällig men positiv skönhetsdrottning och hetsar städerna Eskilstuna och Örebro mot varandra."

På bästkusten har vi väl lite av norskan "O ja da." över oss.

Men som tonåring kom jag till Arboga (60 år sedan nu) och fick höra flickorna säga "Uj uj uj va träligt."

Annars går det en historia om turisten som besökte Örebro. "Vackert väder i dag." säger han. "I da ja" svarar en gnällande örebroare.

2024 Långt senare har AI kommit in i våra liv, men vissa dialekter tycks vara en svår nöt för den nya tekniken. 😏

#88: Skånska är inte lätt. 😁

#89 Men nu min själ… 😊