Kan det stå för Reval i Estland, eller är det något annat än en ort..?

Det tycker jag låter som en bra gissning.

Min anfader Adam Johan Raab skall ha fötts 1703 i Reval, Estland enligt en annan tråd här på forumet. Hans föräldrar uppges vara en Carl Raab och en Dorothea Elisabeth Wassenia. Jag blev ju tveksam då denna Wassenia uppges avlida 1694 och det är ju lite svårt att föda barn då 1703 ;)

Från samma källa uppges det att hon föddes 1664 i Stockholm. Nu har jag ju då funnit en DE Wassenia i Stockholm som verkar stämma bra i ålder men som gifter sig 1685 med en Kyrkoherde Ruth. Jag funderar ju därmed på om hon i själva verket inte blev änka och att "dödsåret" 1694 i själva verket är vigselåret med Carl Raab.

Men nu blir det verkligen stopp. Hur tar jag reda på detta??

Skulle Kyrkoherden Abraham Ruths namn i själva verkat kunna ha stavats Abraham Ruuth?

Det är synd att man inte har tillgång till originalboken. Funderar om ordet "Domen" är feltolkat och ska vara Domk[yrkan]?

Fann följande uppgift då jag googlade lite;

"Mennander. Till uppgifterna i Uusi sukukirja II, s. 180, om kyrkoherden Andreas Mennander kan tilläggas, att hans första hustru Margareta Elisabet Ruuth döptes i Reval (Domk.) 4.11.1686 och att de hade barnen Anna Charlotta, döpt i Reval (Domk.) 29.5.1707, samt Dorotea Elisabet, döpt där (Domk.) 27.5.1710.

Margareta Elisabet Ruuth låter ju onekligen som en dotter till Kyrkoherden Abraham Ruuth och Dorotea Elisabeth Wassenia. Att en av döttrarna får just namnet Dorotea Elisabeth också gör det än mer troligt.

Kyrkböcker för Estland kan man läsa om man registrerar sig (gratis) på Estlands arkiv

Inte helt lätt, sidan finns på engelska men inte registret. Böckerna är på tyska oftast.

Tack chrissan! Kom så långt som till registrering. Att finna kyrkböckerna var värre.

Jo, men nu så! Nu tror jag att jag begriper hur det fungerar.

#2 Varifrån har du att hon dog redan 1694? Jag har utifrån Riddarhusets stamtavlor (cd) årtalet 1720 på henne… Hon var i sitt andra äktenskap 1697 gift med Carl Raab, "gift 1 med mannens företrädare i ämbetet pastor Abraham Ruuth"…

Nu gäller det bara att lista ut vad som är Domkyrkofs i Tallin (för det är väl samma sak som Reval har jag för mig).

Du ska nog söka på de som heter Rootsi, dvs svenska församlingar

Liten fortsättning ur Riddarhusets stamtavlor om Carl Raab den yngre (1667-1711): "Svensk pastor på Domen eller domprost i Reval 1693-07-18 samt primarie assessor i konsistorium i reval 1693."

Under tråden "Dödsorsak Karlskrona 1743" länkas till en hemsida där det uppges att Dorotea Elisabeth Wassenia skulle ha avlidit år 1694. Jag ifrågasatte detta då det även anges att hon var mor till min ana Adam Johan Raab som föddes först 9 år senare, dvs 1703.

Men det var ju super att jag fick det bekräftat, att hon var gift 1:o med A. Ruuth samt 2:o med C. Raab. TACK!! Hur Carl Raab kunde vara både Sjöofficer och Pastor begriper jag inte dock.

Måste dock kika lite i kyrkböckerna för Estland. Upplägget verkar vara mycket likt våra kyrkoböcker.

Det finns en präst, Raab, i Karlskrona Amiralitet såg jag i kyrkböckerna. Kan det vara släkt. Inte konstigt om han är officer, han kan väl vara präst i flottan

Det finns en smärre märklighet i den här familjen, men Carl Raab den yngre som var dompsort i Reval uppges ha en bror som också hette Carl Raab, den äldre (1659-1724)… (tro't den som vill). Denna äldre Carl var kommendör, så kanske är det det här som vilseleder?

Inledningen till artikeln nämner detta: "Riddarhusstamtavlans uppgift att löjtnanten Axel Raab haft två söner båda med förnamnet Carl, och att således kommendören Carl Raab och domprosten Carl raab varit helbröder, kan med skäl betvivlas, men rätta förhållandet har icke kunnat utredas."

Carl Axelsson Raab var kommendör vid slaget vid Hogland 1713.

Har ingen aning. Släkt är det förmodligen men jag vet inte hur. Jag är redan förvirrad med alla Raab bland mina anor.

MEN nu har jag äntligen hittar en präst bland mina direkta anor. Och om min anmoder Dorothea Elisabeth Wassenia var prästdotter (vilket jag misstänker), ja då bidde det plötsligt två inom loppet av ett par timmar. Tack för er hjälp.

Att försöka hitta DE Wassenias föräldrar lär bli spännande. Jag lär nog återkomma med fler frågor.

Länka funkar inte:

Lite grann här:

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/33437.html?1190509175

Tack, ja, jag har noterat den diskussionen. Min Dorothea Elisabeth nämns inte där men uppgifterna är dock något att söka vidare på.

När jag fann DE Wassenias vigsel med A. Ruuth i Storkyrkofs år 1685 så dök även följande vigsel upp i samma fs tre år senare, dvs 1688:

"Cammarförvanten Alexander Petre och Jungfru Brita Wassenia"

Syster till DE Wassenia??

Jag behöver råd om hur jag ska gå vidare med min anmoder Dorothea Elisabeth Wassenia.

Om jag sammanfattar tråden och tidigare inlägg så är följande vad jag vet om henne:

• Vigs år 1685 i Nikolai fs i Stockholm (Storkyrkoförsamlingen) med Kyrkoherden i Domkyrkoförsamlingen i Reval, Estland, Abraham Ruuth.
• Dottern Margareta Elisabet Ruuth döps i Reval (Domk.) den 4/11 1686
• Blir änka (år?) men gifter om sig med min ana Carl Raab år 1697. Carl Raab var svensk pastor i Reval.
• Sonen Adam Johan Raab föds år 1703 i Reval.
• Två osäkra uppgifter säger att Dorothea Elisabeth Wassenia föddes i Stockholm år 1664 och avled i Reval 1720.

Jag vet inte hur jag skall gå vidare med Dorothea Elisabeth Wassenias anor. Jag har kikat i de avskrivna böckerna som finns avseende Nikolai församling i Stockholm. Följande två intressanta personer finner jag i dödboken som täcker åren 1627-1697;

Aktuarie Johannes Wassenius, avliden den 16/2 1669

Bokhållaren Hans Ersson Wassenius, avliden 1673

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Eftersom Dorothea Elisabeth bär efternamnet Wassenia i de källor jag funnit henne, tog jag för givet att hon var prästdotter och att fadern därmed bör ha haft namnet Wassenius alternativt Wassenii men jag blir osäker. Fanns namnskicket även inom andra grupper än prästsläkter och hur ska jag gå vidare? Var kan jag eventuellt finna så tidiga anor? Jag har absolut ingen som helst kunskap i sådan här tidig forskning.

I vigselregistret för Storkyrko på Släktdata finns också en ev släkting:

Löpnummer:

28480

Vigseldatum:

1688-08-24

Mannens titel:

Cammarförvanten

Mannens förnamn:

Alexander

Mannens efternamn:

Petre

Kvinnans titel:

Jungfru

Kvinnans förnamn:

Brita

Kvinnans efternamn:

Wassenia

Finns mantalslängder?  Om han kanske var präst kan ju herdaminnen vara ett uppslag, Ruuth och Raab kan ju finnas där med hänvisning för hustrun. Eller namnet Wassenius i Uppsala ärkestift

#20 Ja, just, den vigselnotisen missade jag vid min sammanfattning. Dorothea Elisabeth Wassenia gifte sig som sagt var 1685 i Nikolai fs och tre år senare, dvs 1688, gifter sig denna Brita Wassenia med Alexander Petre i samma förs.

Jag har funnit att Cammarförvanten/Kanslisten/Bokhållaren Alexander Petre och h.h Brita Wassenia får två döttrar i Riddarholms förs. i Stockholm;

Elisabeth, född 1689 och Sara född 1690.

chrissan, vet du om mantalslängder från Stockholm och den aktuella tiden finns på Stockholms Stadsarkiv?

Försökte leta i Svars mantalslängder men det fanns tusentals för Stockholms län, de bör ju finnas där. Och då även på stadsarkivet. Men hittar inget från Stockholms stad.

Det finns ju tänkeböcker till 1660, men bara till 1634 i tryck.

Kan glädja dig med att Wasseniusar finns i Finland också.

Ur Stockholmskällan:

Sedan finns det en annan sorts folkbokföring, som handlar om vilka inkomster människor hade och vilka skatter de skulle betala. De skrevs in i det som kallas mantalslängder . I Stockholm finns sådana längder från 1650-talet. De flesta har förstörts, men från 1800-talet och fram till nutid finns de bevarade. I längderna står var folk bott och vilka inkomster de haft.

#19 När det gäller namnskicket -ius/-ia finns det inget som begränsar det till just präster. Namnet Wassenius kan också komma från någon präst i en tidigare generation. Vad namnet beträffar kan Dorothea Elisabet Wassenia lika väl vara dotter till en aktuarie eller en bokhållare. Det bör däremot vara tämligen säkert att hennes far verkligen hette Wassenius.

Tack chrissan och pertho. Jag är verkligen ute på hal is nu för även om jag med hjälp från Stadsakivet skulle finna så tidiga källor så slulle jag med all säkerhet inte kunna tyda skriften.

Det är kanske nu jag ska sätta ett mentalt stopp för denna gren av mina anor och känna mig nöjd med att jag åtminstonde funnit en anmoder född ca 1664.

I den allmänna sökningen efter ledtrådar:

Från studentmatrikel Helsingfors:

Wassenius, Joh. Joh:is (Lagermark) p. 65 || Svg. 54: 10.4.1661. - Son af ass. Joh. Wassenius, adlad Lagermark (1688, † 1692), här p. 11. Född 1653. På kanslers förord stipendiat genast i 1 kl. 7.10.1663-66. Kammarskrifvare i kammarkollegiet 1672. Kammarråd 1714. Död 1722 i Stockholm.

Men han adlas med fadern 1688.

Född i Åbo 8 mars 1654.

Fader: Åbo hovrätt domare, Johan FM Wassenius, Adlad. 1688 Lagermarck 212 (yo (stud) i 1641, † 1691) och hans 1:a hustru Maria Ekenberg. Student Åbo 10.4.1661 [Wassenius]

#28 Årtalen ligge ju nära tillhands iom att Dorotea Elisabeth enligt en okontrollerad källa var född 1664.

Fler ledtrådar:

• Ovan nämnda Bokhållaren Hans Ersson Wassenius får en icke namngiven son i Nikolai fs den 23/7 1672
• Vid dödsnotisen för Hans E:son Wassenius finns också följande noterat; "I svärfad. Hans Bertilssons grav"
• Ovan nämnda Brita Wassenia och maken Alexander Petre får en son; Alexander i Nicolai fs år 1692
• När ovan nämnda Aktuarien Johannes Wassenius avlider i Nikolai fs finns noterat att han begravts i Jakobs kyrka

#25 Mantalslängderna har inget med den inkomst folk hade utan är en ren personskatt. Visserligen var de utfattiga och husarma befriade liksom de som inte kunde försörja sig själva genom lyt eller men men övriga betalade lika mycket. Mantallspenningen var egentligen kvarntullsmantalspenning som infördes som tillfällig skatt i väntan på att handkvarnar skulle bli förbjudna och skatt skulle tas ut vid kvarnarna. Denna skatt blev dock omkring 300 år innan den upphörde. Mantalslängderna är därför många personer antecknade men oftast bara hushållets huvudman som betalade för hustrun, drängar, pigor och tillräckligt gamla barn. Vissa terminer finns också skattebefriade angivna som antal. Soldater var också befriade men vissa årgångar kan de finnas omnämnda med namn då¨hustrun var skattepliktig.

Om man följer mantalslängderna år efter år kan man få fram en hel del släktuppgifter, mn man får inte anta att hushållet tas över av en son utan det kan vara helt andra förutsättningar och mågen kan ju också ha "rätt" patronymikon.