Jo, det förekom. Det finns en doktorsavhandling om den höga dödligheten bland oä barn där man hävdar att det faktum att de började jobba så snabbt ledde till mindre amning och därför större känslighet för infektioner.

Okej,

Jag trodde inte att en arbetsgivare ville ha pigor med oäktingar. Hur skötte man då barnpassning? Dagis o fritids fanns ju inte, eller?

Hade modern med sig barnet hela dagarna?

Det var just problemet. Hade man tur fick de ha barnet, annars fick någon passa det och det var inte alltid så bra.

Ouups, hur gjorde man då?
Jag kan ju tänka mig att det kunde fungera om man hade annan släkt på gården där man var anställd, eller givetvis i närhetan av.
Jag tror mig ha läst att man - inom familj/släkt hjälpte varandra så mycket det gick.

Men vad hände om man inte hade någon familj eller släkt i närheten?

Fanns det då "typ" dagmammor som tog åt sig jobbet att passa ett gäng ungar och sen fick betalt för det?

Det kan ju inte ha varit lätt att ha varit ensam.

Och nu slog mig tanken - vad hände med ensamstående fäder? Det hände ju att kvinnorna dog i barnsäng. Snacka om bekymmer och vilken mardröm.

Tänk er 3-4 ungar i koltåldern + en nyfödd. Inte så kul då att vara ensamstående far.

#4 mormors far blev änkling 1904 pga barnsäng och stod där med en nyfödd och en 3-åring. Om jag minns rätt så fick han leja bort barnen ett tag samt att hans föräldrar hjälpte till. Två år senare gifte han om sig och fick ytterligare två barn. Alla fyra barnen växte upp tillsammans.

Jag har genom min forskning upptäckt att om mannen blir änkling så gifter han om sig ganska snart efter att "sorgeåret" har passerat.

Det gäller ju iofs även kvinnorna

Det där med sorgeåret var ett modernt påfund. Jag har ett exempel från 1670-talet med ett par med ett barn och på 2½ år byts alla ut. Först dör hustrun 16770218 och mannen gifter om sig 16770930, barnet dör, sedan dör mannen 16780310 en ny son föds 16781003 och hustrun gifter om sig 16790609 och allt knappt inom 2½ år. Det är en händelse i samband med att de bevarande kyrkböcker skrivs. Men händelaerna är väl belagda genom domboken.

Men tänk er själva. Mannen är exempelvis bonde/torpare och blir lämnad ensam med en skock ungar som är för små för att kunna hjälpa till på gården - hur gjorde han då?

Om man hade pighjälp - tog hon hand om barnen då?
Visst är det sen ganska vanligt också, att husbonden gifte sig med pigan?

Hade änklingen piga eller pigor städslade, tog de säkert hand om barnen när fadern var ute i arbete. De äldre barnen fick nog också hjälpa till att se efter de yngre.

Att änklingen gifte om sej med en av sina pigor hände nog, men jag tror det var vanligare att en änka gifte om sej med drängen eller en av drängarna.

Efter att gott igenom flertalet ev mina dåtidens släktingar på fadernet har jag upptäckt att det här med barn utanför äktenskapet var ganska vanligt så jag är ganska chockad.. eftersom man ja, hört att barn utanför äktenskapet var ngt fult och fel.

Och som det tas upp här ovan upptäcker jag oxå att om den ene makan avlidit har den andre ganska snart gift om sig. Som jag ser det har det varit vanligare med att mannen gift sig med antingen pigan som troligen tagit hand om barnen eller som i flertalet fall en syster om sådan fanns till den avlidna hustrun.

#11 Om jag minns rätt så har det funnits perioder då man inte fick gifta sig med sin döda frus syster.

Under äldre tid blev man även släkt med hustrun genom giftermålet och förbjudna led var även hustruns systrar och syskonbarn (troligen hör även kusiner till syskonbarnen). Efter särskilda tillstånd (stiftets konstistoriets) kunde sådana giftermål tillåtas.

inte vet jag men så ser det ändå ut. Detta på 1800-talet. //