Ajdå, det lilla jag har att erbjuda har jag redan skrivit mycket om - långkål och julsenap…

Annars är jag hopplöst förtappad - pasta, hamburgare och asiatiska kycklingspett.

Jag minns dock hur min farfars lillebror redogjorde för hur Engelholms borgmästare varje jul kom hem till hans hem för att smaka hans mors "syltefläsk och lever". Men recept och smakminnen är förtappat i historiens dimmor…

(Jag har en viss förhoppning om att återfinna min farfars fars "berömda" punschrecept. Jag har hört ett vittne berätta om hur det gick till…)

Som Stockholmska kan jag intyga att vi Stockholmare inte har så många lokala rätter. Stockholm har ju influerats av alla människor som kom från Sveriges alla hörn till Stockholm under 1700- och 1800-talet och tog med sina traditioner.

Så jag väljer en rätt som min Gotländska mormor lagade, nämligen Gotländsk Saffranspannkaka.

Jag tror detta är ett liknande recept. Skall serveras med salmbärsylt men mormor tog den sylt som fanns hemma.

Recept för cirka 12 personer:

**Till gröten:
**

8 dl vatten
4 dl grötris
1 tsk salt
1,2 liter mjölk
1 kanelstång
2-3 msk smör eller margarin

**Till smeten:
**8 ägg
2 dl socker
100 gram hackad sötmandel
1 gram saffran
eventuellt lite mjölk cirka 2-4dl

Gör så här:

**Koka gröten:
**

Blanda vatten, grötris, salt och smör eller margarin i en stor kastrull och koka upp. Koka under lock i 10 minuter. Tillstätt sedan mjölk och kanelstång och koka upp igen - passa bara så att gröten inte kokar över. Koka sedan på mycket svag värme tills vattnet är borta, cirka 40 minuter. Rör då och då. Låt gröten svalna, den ska hellre vara för kall än för varm. (Alternativt köper du gröt för cirka 10 personer.)

**Gör smeten:
**

Sätt ugnen på 175 grader. Smöra en långpanna. Blanda den avsvalnade gröten med ägg, socker, hackad mandel och saffran till en smet. Späd med mjölk om gröten är väldigt fast i konsistensen så att det blir en lagom lös smet. Bred ut smeten i långpannan och grädda saffranspannkakan i ugn i cirka 30 minuter eller tills pannkakan har fått en fin ljusbrun färg. Låt saffranspannkakan svalna lite innan den serveras, den är godast ljummen.

#2 Härligt. Låter jättegott!

Och jag som har en burk salmbärssylt i kylen. Passar perfekt

Dom lokalarätterna som jag kommer på här i från Skaraborg är grynkorv och morotspannkaka. Hur stort område som äter grynkorv vet jag inte men här finns en förening som heter Grynkorvens vänner. Det finns inte att köpa i Örebro så det står på önskelistan på mat jag måste laga när dottern kommer hem.

Morotspannkaka med "hoparört krösamos" kan det bli bättre? Det är potatis och morötter kokta och mosade tillsammans. Sen fyller man en stekpanna med moset och steker. När jag var barn fick vi till middag, lingon och mjölk på tallrik. Morotspannkakan på en liten tallrik bredvid. Så tog man på skeden lite av pannkakan och doppade i lingonen och mjölken. Det som blev över fick vi till kvällsmat uppstekt i skivor med "hoparört krösamos". (Lingonsylt och grädde blandat).

# 4 Salmbärssylt har jag aldrig hört talas om? Vad är det för bär?

#6

Det är blåhallon men på Gotland kallas de salmbär.  Besläktade med björnbär men ser mer ut som blåa hallon.Växer ffa i Skåne och på Gotland.

Morotspannkaka låter inte alls dumt.

# 6 Tack, för det! Man lär sig något nytt varje dag.

Hemma på Dal är det klengås som kommer i mitt minne. Klengås är igentligen en smörgås med riven ost på. Men så mycket mer smakrik och god. Den ska vara gord på hemmagjord kaka, helst med hemkärnat smör och så rikligt med riven ost. Oj! så gott.

Ska se om jag hittar ett recept på brödet.

Apropå lokala kulinariska rätter; Min farmors syster Vera född 1897 gifte sig med deras kusin Kommendörkaptenen Hans Elliot och de tu med tvenne döttrar flyttade till Panama där de startade ett hotell. Vera fortsatte laga svensk husmanskost och två av hennes recept finns i en kokbok utgiven i Panama där man samlat recept från världens alla hörn.

Här kommer ett av hennes bidrag. jag har klippt bort namnet på rätten så får ni gissa vad slutresultatet blir :)

Luncheon-dish for 6-8

1 Big cabbage

Water and salt for cooking

For filling:

1 lb. ground beef
1/2 lb. ground pork
Salt and white pepper to taste
1 cup of rice

1/2 tablespoon of butter
3 cups of milk
2 eggs
1 cup of milk
2 cups of water

For baking:

1/4 lb. of butter (or more),

Some beef broth

For Gravy:

2 tablespoons of flour

2 tablespoons of butter

1/2 cup of cream

Remove the cabbage leaves carefullly and cook them in boiling salted water for a few minutes, drain and let cool off.  Thereafter remove part of th eheavy vein in back of the leaves.

Boil the rice quickly in water, drain and boil again until half soft in the 3 cups of milk and half tablespoon of butter, whereafter let cool off.  Mix and work well together the ground meat and spices, adding gradually the liquid ingredients of 1 cup of milk, 2 cups of water and last the 2 eggs.  Add to this the cool cooked rice and mix well.

Fill each good size cabbage leaf (or a couple of smaller ones put together) with 1-2 tablespoons of the meat mixture folding the sides and rolling the whole thing together like an oblong package.

Brown the butter in an oblong pan on the stove and put the cabbage rolls in for careful browning on both sides.  Put the pan in the oven—medium heat—and let bake for about an hour, frequently basting with beef broth and or the cabbage water.

Take up the cabbage rolls from the pan, remove the strings and put in a deep dish.  Thicken the juice in the pan with the 2 tablespoons of flour (or less), the 2 tablespoons of butter and the cream, and pour this gravy over the cabbage-rolls in the dish.  Serve hot with riced potatoes.

Mrs. Hans Elliot

Swedish Cabbage Rolls - Låter som Kåldolmar, fast ris vill jag inte ha i dem

Titta, du hittade tom hemsidan som lagt upp recepten. Visst är det svenska kåldolmar och själv föredrar jag dem med ris ;)

Är det någon som har recept på Äggakaka. Det är en annan skånsk rätt som min far tjatade om hela min uppväxt.

Äggakaga äts med stekt rimmat fläsk och lingonsylt.

Följande recept är från min förra svärmor Greta och kommer ursprungligen från en gård utanför Veberöd. Receptet är för 2 personer

Först knapersteks fläsket och stekflottet sparas.

Rör sedan ihop:
4 ägg
1 1/5 dl vetemjöl
4 dl fet mjölk
3/4 tsk salt

Häll lite av stekflottet i stekpannan, häll i smeten och grädda i svag till medelstark värme. Peta då och då med stekspaden i smeten så att den rinner ner i botten på stekpannan (smeten ska så att säga röras om försiktigt under stekningen). Fyll på med stekflott om den visar tendens att bränna vid. Först när hela smeten har stelnat är det dags att vända den. Låt äggakagan steka en stund på andra sidan, fyll på med stekflott vid behov.

Lägg det knaperstekta fläsket på äggakagan och servera direkt ur pannan.

När vi nu ändå pratar äggakaga måste jag berätta en sann, lite sorglustig historia från 1930-talets Vomb i Skåne. I byn som var mycket fattig, de flesta var torpare och lantarbetare på närliggande gårdar, fanns en mjölkerska vid namn Hilma Berg. Hilma hade ett för mig okänt antal barn, men en av sönerna hette Gösta och hans lillasyster hette Ida. Vid ett tillfälla då många barn och vuxna var samlade på byns torg kom Gösta springande hemifrån och ropade till sin lillasyster " Ida, Ida skynda dig hem, mor har bakat äggakaga och idag är det ägg i den"

Det är klart att det ska vara äggakaga med g! Det låter som de lyriska beskrivningar av farmors äggakaga som jag underhållits med ofta under uppväxten. Det skulle vara en viss yta på den och fläsket skulle vara rätt, antagligen farmors hemslaktade som aldrig affärens fläsk nådde upp till. Många och långa experiment utfördes i köket (min far var vetenskapsman)

Sorglig historia - det var inte längesedan livet var så för många. Fast då blir det nästan kolbullar, det var väl bara fläskflott och mjölsmet?

Affärens fläsk når bara då och då upp till rätt "flottsläppningsgrad" - vet egentligen inte vad det heter, men har mer än en gång hört svordomar över ett fläsk som inte släpper ifrån sig flottet, äggakagan blir då vidbränd och för "mager".

Ja, om man ens hade fläsk att tillgå.

Jaha där har vi det! Det ska vara flott som rinner ut, inte vatten.

Appropå äggakaga och annat, är det så att många av specialrätterna vi åt som barn lever på minnet? Av mormor, mamma eller annan omgivning. Precsis om att retsina-vin bara smakar bra i Grekland - det är omgivningen eller de personer man förknippar med rätten som gör att man minns den med glädje?

Mitt recept på äggakaga, efter mormor, sen som min mor gör den och nu som jag gör den.

Till en person. Ha fett i pannan(använder både olja och margarin, om jag inte har fläsk).

Rör ihop ett ägg(lite salt och peppar)
ca en kaffekopp(lite mindre än en dl) mjöl
mjölk till rätt konsistens (den ska inte vara för fast inte för flytande)
Stek i en liten stek panna så den får en vacker yta på båda sidorna.

Ett utmärkt recept som snabb lunch.

Pitepalt räknas väl knappt till etnomat idag, men här nedan följer receptet på (nåt slags) Pitemål.

10 nevafoil å kornmjöl
En litn pila gröut å vatn
Nager kåoke-päro å leka mang råreve
å så nalta sålt
Hack na fläsk öte inkråme
Räid däigen lagomt tjåck
Tröck ihäop fläske så hä blei som en litn moil
Kle moiln vä nalta däig så hä blei som en större moil
Hev döm nede en groit vä kåoke-vatn å nalta sålt
Lett döm stå å kåok en teim.
It vä andakt!

Kan du förse oss med en översättning Micce?

Jag tänkte bara tipsa om recepten som min vem salige Peter Larsson har lagt ut på hans hemsida. http://home8.swipnet.se/~w-82627/kokbok.htm

Peter gick ju bort för snart ett år sen så jag vet inte hur länge som hemsidan finns kvar. Tyvärr så fungerar inte några av länkarna. Någon text är också rumphuggen (halva saknas), men resten är ju av intresse!

Den var trevlig! Jag som just ska åka till landet och laga "herrgårdsmat", dvs gammaldags rätter.

Pitepalt på "svenska"

Några nävar kornmjöl
lite vatten
Några kokta potatisar och lika många rårivna
lite salt
Hackat fläsk (rimmat sidfläsk) till inkråmet
red degen till lagom tjocklek
Forma fläsket till en liten boll
Klä bollen med deg så att det blir en större boll
Lägg ner paltarna i en gryta med kokande lättsaltat vatten
Låt dom koka en timme
Ät med andakt (med smör och lingon)

Vilka trevliga kommentarer här kommer. Idag på P1 var det ett inslag som handlade om bröd på stenåldern. Intressant.

Jag kom att tänka på denna gamla artikel "Recept med patina"

Kan du lägga ut fler recept från boken? Det vore kul att pröva någon gång.

Min "nationalrätt" är flôttmölja. Ojäst tunnbröd av kornmjöl gräddas och torkas på stänger några veckor. Sedan kokar man grisfötter eller fläsklägg. Fläskspadet används att blötlägga brödet och till det äter man kokade rötter (kålrötter).

Andra rätter är paltbröd och ett bra sätt att lagra blodet några år. Andra rätter är t.ex. blodkorv och pôsa, falska riddare, klimpvälling, gubbgröt och falska sardiner av siklöja. Den vanligaste söndagsfrukosten var alltid sill och öspa.

Micce

Ska man steka fläsket till palten först eller använder man det som det är?

Jag hittade just en intressant länk på Runeberg:

http://runeberg.org/idunskok/

#27 Jo, det ligger på en gammal "att-göra-lista"… Jag borde skriva rent fler recept och provlaga dem.

När jag var barn så älskade jag mammas Upplandskubb (den fanns att köpa då också, men den hemgjorda var bättre). Här är ett recept

60 g jäst 3 1/2 dl vatten 1 - 1 1/2 dl mörk sirap 8 dl rågmjöl ca dl vetemjöl margarin och rågmjöl till formen

Smula jästen i en degbunke, tillsätt fingervarmt vatten, sirap och rågmjöl.
Arbeta in vetemjöl till en fast deg.
Smörj formen och mjöla den med rågmjöl.
Forma degen till en avlång limpa, som passar till formen. Den får inte fyllas ända upp.
Jäs kubben före kokning 3-4 timmar.
Koka upp vatten i en gryta och sätt ner formen.
Vattnet ska nå upp till två tredjedeler av formens höjd. Koka 5 timmar. Se till att locket sitter på ordentligt.
Vänd brödet efter halva tiden i formen.
Stjälp upp brödet och låt det svalna under bakduk helst till nästa dag.
Skär brödet först på längden rakt igenom och sedan varje del en gång till så att fyra trianglar bildas.

Recept ur Nordisk Matkultur 1969:

Man kan köra med mycket låg ugnsvärme och grytan i ugnen också. Man behöver inte vända brödet

Chrissan

Ostekt fläsk i paltarna. Fast de "otrogna"  kan äta flatpalt utan fläsk i och äta stekt fläsk till.

#2 Det finns åtminstone en lokal stockholmsk maträtt. Biff à la Rydberg (eller rätt och slätt Biff Rydberg) komponerades på det stockholmska dåtida innestället Hotel Rydberg, vid Gustav Adolfs Torg i Stockholm. Hotellet revs 1914 men biffen lever kvar.

#12, 13  Kåldolmarna "importerades" väl ursprungligen från Turkiet av Karl den tolfte och /eller hans soldater. Därav det ingående riset som ju ger rätten en del av dess karaktär. Denna rätt, eller kanske snarare varianter av den, är vanlig i delar av Mellanöstern. Då brukar dolmarna vara mindre, förmodligen beroende på att det ofta, men inte alltid, är vinblad som fylls.

Kom på en Stockholmsrätt uppfunnen av den numera avlidne Tore Wretman, född 1916 i Stockholm; Toast Skagen. Så här kom den till enligt hans änka (från Aftonbladet):

Staffan Heimerson lär danskarna laga Wretmans toast

Ingenting kan vara mera danskt än majonnäs.

Jo, förresten – räkor! Pillede rejer är danskast av allt.

Om en rätt sålunda består av skalade, grovhackade räkor i majonnäs och dessa är lagda på en smörstekt brödskiva och har garnerats med en klick löjrom så tar den rätten naturligtvis namnet från den danskaste av städer: Toast Skagen.

Men ack så fel. Hungrig och nyfiken körde jag i det ljuvliga fiskeläget Skagen – det ligger på nordtippen av Jylland, där Kattegatt och Skagerrak möts – fram till den klenod som heter Bröndums Hotel.

Hotellet är berömt för att det åren 1870–1930 var hemvist för Skagenmålarna. De fångade dagligt Skagenliv på sina dukar men framför allt det speciella Skagenljuset från mötet mellan himmel, hav och sand. De gjorde det ljuset berömt världen över och det finns att skåda på det härliga museet ett stenkast från krogen. Med tiden har det blivit lika känt som målarna Michael och Anna Ancher, paret Kröyer, Oscar Björck & co.

Det var på den som jag med självklarhet en lunch beställde: ”Något litet och lätt men läckert… en Toast Skagen.”

Tjeneren gav ifrån sig det danskaste av uttryck: ”Va’ba?”

Nit alltså. Rätten var okänd på Bröndums. Men jag fick upp spåret på den. Jag talade med Tore Wretmans charmerande änka Ewa. Hon sa:

– Jag minns när jag var seglar­änka på Marstrand i början på 70-talet. På något sätt har det med det att göra. Jag forskar och mejlar tillbaka.

Besättningen deppade

Mejlet kom: ”Tore och besättningen tävlingsseglade i regattan Skagen runt i Tores mahognybåt Salta Marina 1956. Det blev stiltje. Segerchanserna försvann, besättningen deppade. Behöver piggas upp, tänkte Tore och tittade efter vad som fanns i galleyt. Inte mycket. Men tillräckligt. Han fann ägg och olja, räkor, lite löjrom, dill och en citron och ett formbröd. Hokus pokus. Tore rostade brödet, snodde till en majonnäs, hackade räkorna och dillen och formade löjrommen till ett duvägg.”

Besättningsmanen:

– Nå Tore, vad kallar du den lilla läckerheten?

Tore tittade ut över de blanka vattenvidderna och i fjärran såg han konturen av Jyllands nordspets.

– Men kära hjärtanes, svarade han i ett benådat infall, det är ju en typisk Toast Skagen.

Nu på Bröndums i Skagen berättade jag denna historia för kökschefen.

– Då må vi lave en, sa Kristian Rise, en 30-åring med plats i danska kocklandslaget. I Bröndums stålblanka kök gick Rise till verket, inspirerad av sitt eget motto: franskt med nytänkande.

Tore Wretmans Toast Skagen

För 4 personer

**Du behöver:

**

4 skivor vitt formbröd

2 msk smör

400 g oskalade räkor

2 msk hackad dill plus några kvistar till garnering

50 g löjrom

1/2 citron

Majonnäsen:

2 äggulor

1 tsk vinäger

0,5 tsk osötad senap

1,5 dl olja

Salt

Cayennepeppar

**Gör så här:

**

1.

Ta fram äggen och oljan till majonnäsen ur kylen. Det är lättast att lyckas om de håller rumstemperatur.

2. Kantskär brödskivorna, stek gyllene i smöret. Låt svalna.

3. Skala räkorna och hacka dem grovt (spara några till garnering). Lägg i en skål.

4. Hacka dillen och lägg i räkskålen.

5. Dags för majonnäsen: Rör ihop äggulorna, vinägern, senapen, en nypa salt och en knivsudd cayenne i en skål.

6. Vispa i oljan – först droppvis sedan i större skvättar. Smaka av med salt och kanske lite mer vinäger och/eller cayenne.

7. Börja med att blanda ner hälften av majonnäsen i skålen med räkorna och dillen. Ta mer om du tycker att det behövs men majon ska inte dominera röran.

8. Fördela räkröran på brödskivorna. Garnera med en klick löjrom, räka, dillvippa och tunn citronklyfta.

Blev plötsligt hysterisk sugen på Skånsk Äggakaga med rimmat fläsk och lingonsylt. Letade igenom alla mina pärmar med utklippta och sparade recept då jag vet att jag fått ett recept från farmor på Äggakaga som jag tidigare använt mig av. Gav upp och googlade istället och tänk, då hamnade jag här. Se inlägg #15.

Jag minns 2 rätter min mormor gjorde den ena var bondbönsvälling och den andra kalvdans/kalvost.

Kalvdans görs på råmjölk utspädd med lite vanlig mjölk, salt och kardemumma. Gräddas i ugnen tills den stelnat. Äts med vispad grädde och sylt jag själv föredrar körsbärssylt.

Bondbönsvälling

1 liter spritade bondbönor

2 tärnade morötter

1,5 l mjölk

5 dl grönsaksbuljong

persilja

salt, peppar

smör

mjöl

Koka bönorna och morötterna mjuka i buljong och mjölk, krydda. Red av soppan och tillsätt även persiljan låt allt bli varmt.

Kalvdans är verkligen en favorit. Det fanns på menyn på en av Tromsös bättre restauranger

#37 Vad kul med ett recept på något jag aldrig någonsin hört talas om.

Jag som trodde "kalvdans" var det dom gjorde på Bregottfabrikens firmafester…

Vem vet man kanske dansar som en kalv när man ätit den *S*.

Kul med alla dessa specialiteter!

I Anbytarforum, Ångermanland, allmänt: Ångermanländska maträtter, har jag tagit upp något, som tydligen heter Blana. Vi sa aldrig så om min pappas önskemål till julen.

Han ville ha messmör utblandat med vispad grädde. Detta ville han ha till skinkan!

Jag misstänker att denna blandning säkert har uppkommit då messmöret torkat och då "blötte" man upp det med vispad grädde. Det är inte tokigt alls att äta. Messmören blir ju mildare i smaken, men ack så onyttigt!

Under samma rubrik tar Rune Edström upp meseruppa och om jag inte missminner mig, så gjorde man likaledes, som med Blana (blandning?), man drygade ut den torkade mesosten med vispad grädde.

Anita Berglund ger recept på kolbullar. Jag vet inte om det är speciellt Ångermanländskt.

Potatispalt gör jag en gång om året. Den får inte göras på färskpotatis, utan det ska vara "gammpotatis". Jag använder vetemjöl och kornmjöl plus mald rå potatis, plus salt till en väldigt lös smet. Blöta händer behövs för att forma paltarna. I dessa trycker jag ned ostekta rimsaltade fläsktärningar.

Sedan kokar jag paltarna i en stor gryta, ca 1 timme och då fylls köket av den angenäma paltdoften.

Ätes med lingonsylt och en klick smör, som får smälta i gropen där fläket har legat "mörbrunn".

Nu är det ju pingsthelg och jag har börjat planera för helgens mat. Stack iväg för att handla.

Förrätt; Färsk grön sparris. Den ångkokar jag. Över ringlar jag lite olivolja och vrider ett par var med pepparkvarnen (obs, det ska vara grovmalen peppar). Blundade dock för det hiskeliga priset.

Huvudrätt; Irrade omkring i affären helt utan att finna någon som helst inspiration.

Efterrätt; Var ute efter färska hallon. I affären fanns de. YES!! Men förpackade i ytter-pytte-små plastförpackningar på 200 gram eller liknande. Per förpackning; 26.90! Det går ju åt åtminstonde två såna ytte-pytte-små förpackningar i vår familj. Över 50 spänn för lite färska hallon!?

Svor till och tänkte att ja, ja, man får väl unna sig något gott ibland.

Där stod jag nu i affären med färsk grön sparris och färska hallon till nästan samma pris som en normal vardagsmiddag brukar gå på hemma hos oss. Så vad det verkar nu kommer pingstlunchen eller middagen bestå av sparris och hallon. Om någon i familjen knorrar över att de inte är mätta så ska jag minsann hala upp kvittot från affären och hålla ett syrligt tal om att "man kan inte få allt här i livet, var tacksam för det du får".

Vi gör det enkelt för oss. Färsk sparris och sedan grillad biff, lokalt producerad i Askersundsby. Efterrätt? Kanske Brostorps ostkaka, den bästa som finns (också lokalt). Vid grillen nere vid sjön.

Just ja, det blir foliepaket med färskpotatis (svensk) och örter från grille åxå.

Den för tillfället handikappade hunden får ligga på däcket och drömma om rådjursjakt.

Varför inte fortsätta på den exklusiva banan med färskpotatis, ugnstekt lax med en sås på cremefraiche, lite majonäs, löjrom, dill och räkor. Ett litet förslag till varmrätt

Jag misstänker att det är i samma prisklas, som jag brukar uppleva att en pytteliten plastförpackning (200 g) av björnbär är. Vi som alltid brukade få björnbär med oss hem, när vi hälsat på släktingar på Resarö och det var inte några pytteförpackningar vi fick. Fast det man blir övermätt på brukar inte vara några delikatesser. Så ät och njut!

#44 *hm* grillad biff…! Ingen dum idé.

#45 Jag var faktiskt inne på halstrad lax med färskpotatis, primörer och en kall sås. Ska ta mig en funderare till.

#46 Visst bli man fundersam. När vi bodde i Skåne växte det björnbär några hundra meter från huset. Man plockade ganska snabbt en hink full.

Hmmm, vi har ju faktiskt lenrimmad vätternlax i frysen, det skulle vara gott med "Svenskesaus" (hovmästarsås utrörd med turkisk youhurt) och sparris.

Allt "prat" om mat gjorde mig så hungrig att jag var tvungen att bre mig två knäckemackor med skinka och skånsk senap på. Himla gott det också.

Lättbrynta havregryn med äppelmos och vaniljsås MUMS FILIBABBA.

Bryn havregrynen i smör och socker till angenäm färg (ej för hårt brynta) strö över lite socker mot slutet. Vispa lagom mängd vaniljSÅS, och tag fram äppelmoset. Häll upp lagom mängd havregryn och klicka därpå äppelmoset och skeda över vaniljsåsen. Njut av annrättningen, det blir som godis.

Gnidde, du är för go! Det finns inget som heter "lagom mängd vaniljsås" eller "lagom mängd havregryn". Det där receptet inbjuder ju till frosseri! *smaskens*

Hitta i en kokbok om husmankost nåt som heter Hyssnasill

4 urvattnade saltsillfiléer, 1 stor gul lök, 2-3 msk smör, 3-4 hårdkokta ägg och 3 msk finklippt dill.

Lägg sillen i en ugnsfast form. Skala och skica löken och låt den fräsa i smöret utan att brynas tills den är mjuk. Fördela den över sillen och häll på smöret. Koka sillen täckt med folie antingen i 250 grader i ugn ca 15 minuter eller ovanpå potatiskastrullen ca 20 minuter. Strö hårdkokt hackat ägg och klippt dill över den färdiga rätten och servera med kokt potatis.

#52 Det är gott det!

#52 Känner mycket väl igen receptet. Farmor brukade laga det. Tack för påminnelsen.

Egentligen är det rätt häpnandsväckande hur inlagd sill mer eller mindre blivit vår nationalrätt. Det fanns en tid då människor iofs var var glada och tacksamma över att det fanns en sillbit och ett par potatisar att äta men  drömde om något annat, vad som helst, förutom den där salta sillen.

Idag äter vi sill både påsk, midsommar och jul och lite då och då därimellan och kallar det för en delikatess. Även när "delikatessen" kommer ur en konservburk. Får vi utländska vänner/släktingar/arbetskamrater på besök så propsar vi på att de ska äta "the swedish sill" (alla letar alltid i minnet efter vad sill heter på engelska).

- Sill, whats that? frågar den utländska vännen/släktingen/arbetskamraten.

- Well, svarar vi på den bästa engelskan vi förmår, it's like raw fish you know.

#51  Lagom är beroende av hur hungrigt ögat är. Man kan äta sig till ett rjält magknip må du tro (egen erfarenhet), detta är vad min svärmor brukar bjuda på, du må tro det går åt.

Får i kål var en annan rätt vi fick hemma när jag var barn…minns att det var riktigt gått när man kom in från pulkabacken o var frusen.

Fiskpudding med skirat smör är väl oxå typiskt svenskt.

Nåt jag minns med fasa var mormors ingefärspäron men lingonsås.

Nåt jag minns med glädje var en sorts rån min mamma gräddade i ugnen o sen rullade till strutar. Dessa fick vi sedan fylla med bär, grädde o glass allt efter tycke o smak.

Jag kommer ihåg på 50-talet när allting stuvades. Stuvade ärtor och morötter, stuvad vitkål och blomkål osv. Jag hatade allt som var stuvat.

Första gången i mitt liv som jag åt makaroner så var de stuvade. Jag vistades några veckor hos min moster och morbror. På den tiden skulle barn äta upp vad som serverades. Min moster la upp en i mitt tycke stor portion stuvade makaroner med lunchkorv. Jag åt upp korven men makaronerna kunde jag bara inte få ner. Min moster som var väldigt sträng lät mig sitta ensam i köket hela eftermiddagen med mina stuvade makaroner. Jag skulle äta upp. Jag satt där och grät medan stuvningen stelnade. Till sist kom min morbror hem från jobbet och fann mig sittande på samma ställe som han lämnat mig vid lunchen (på den tiden gick folk hem och åt). Han lyckades övertala min moster att ge sig genom att säga att hans syster, min mor,  skulle bli förbannad och skälla ut honom.

Jag lovade mig själv att aldrig i hela mitt liv göra stuvade makaroner. Det löftet har jag hållit.

En annan sak som jag minns som man inte gör nu för tiden: Köttsoppa med klimp.

Tänk vad olika det kan vara jag älskar stuvade makaroner, vitkål, blomkål mm medans dottern avskyr det.

Jag får rysningar av stuvade mackaroner. Ush så hemskt. Men annars var det många goda rätter här. Ska tänka på er när jag jobbar i helgen.

Stuvade makaroner, mums! Fast det ska göras på mjöl och mjölk. Makaronerna ska inte bara kokas ihop med mjölk, som jag tror att det står på paketen.

I skolan fick vi makaronipudding med skirat smör och lingonsylt. Det var före ketchupens intåg. Jag vill fortfarande idag ha lingonsylt till makaronipudding.

#57 Tänk hur man förr kunde tvinga barn att äta, det de inte alls kunde fördra! Det förändrade ju inte alls något, d v s att man nästa gång med glädje åt upp, då man serverades samma maträtt. Tvärtom, resultatet var ju att man aldrig mer ville äta den maträtten.

I skolan fick vi aldrig slänga mat. Jag gjorde så att jag tog en tugga och sedan svalde jag maten med en klunk mjölk. Jag tror att vissa hade andra trix att bli av med maten, det de inte gillade. Jag avskydde fiskbullar och stekt lever.

Instämmer i hyllningskören vad gäller stuvat. Allt går ner, sååå gott!

Makaronipudding med skirat smör är en höjdare.

Åh andra sidan dricker jag fortfarande kall O'boy så min smak kanske inte är helt att lita på.

Det är väl det jag tycker är värst att bli tvingad att äta sånt man inte gillar. Gillar faktiskt makaronipudding. Men allt som är stuvat får mig att må illa.

Men vad gott det är med stekt lever, det kan jag drömma om. Däremot kommer inga fiskbullar in i mitt hem.

Makaronipudding är gott med skirat smör. Lever avstår jag gärna ifrån. Från den tiden jag jobbade i kök på servicehus minns jag att pensionärerna gärna vill ha hackade rödbetor till strömmingen nåt jag själv tycker är helskumt ihop.

Nåt som jag minns vi åt som barn var glödstekt sill o potatis nån mer som provat detta?

Stuvade makaroner är gott, det äter jag gärna till falukorv eller stekt fläsk.

För att inte tala om "uppstekta makaroner!

Får man kokta makaroner kvar (ostuvade eller stuvade) så kan man steka upp dem tillsammans med ett paket tärnad bacon och några skivor lök, det blir en verklig delikatess.

"Uppstekta makaroner, det är en verklig delikatess, det!

Bacon är användbart till mkt jag brukar ta tärnat bacon i ungspannkakan istället för fläsk. Har man sedan i lite strimlad purjo som steks med baconet innan smeten hälls i behövs ingen sylt till då får man sötman från löken.

Stek med gräddsås, gele, potatis o pressgurka går heller inte av för hackor.

Jag älskar mat, helst traditionell husmanskost. Det finns inte mycket jag tackar nej till. Dock kan jag bara inte förrmå mig till att äta ål. Min skånska morfar försökte övertala mig många gånger men nej, det går bara inte.

Att man äter ål i Skåne känner säkert de flesta till och någon kanske t.o.m har varit på ett traditionellt ålagille. Men bifogad karta med s.k Ålabodar utmärkta fick mig faktiskt att skratta. Det är ju nästan krypavstånd mellan dem. Just denna karta visar sträckan mellan Åhus i norr och Maglehem i söder.

#66

Synd att du missar denna delikatess. Brukade sätta ryssjor själv i Skälderviken och röka ål till husbehov.
Men nu är det ju fiskeförbud, om man inte är yrkesfiskare och uppfyller en viss kvot årligen.
Så om du ska ändra på saken får du nog snabba på och provsmaka. Om den inte blir totalt utrotad kan man nog räkna med mycket höga priser.
Det kommer nog att bli glesare mellan bodarna är jag rädd..

#67 Aj då, inte visste jag att det var så illa ställt med ålen.

#0. Det var tråkiga nyheter. Den 21 denna månad reser Sonja och äldsta dotter (sign. Evert) och två barnbarn till Skottland för att äta Häggis och lyssna på säckpipa. Det är en tjejresa så jag får inte följa med.

Glödstekt sill, kall kokt potatis som lades på hembakat tunnbröd åt jag som barn när jag hos min moster. Jag tror att sillen rullades in i våta tidningar, kunde det ha varit så Loucar? Gott var det i alla fall, mycket gott.

Jag borde pröva det eftersom jag har vedspis i köket.

#70 Nej vi gjorde på lite annat sätt man glödstekte sillen utan att vattlägga den i ett galler direkt på glöden. Sedan la man sillen i vatten och åt med kokt potatis och hade det salta vattnet på potatisen som man sedan mosade med gaffeln. Har inte ätit detta på flera år men jag minns att vi älskade detta när vi var små.

En annan rätt vi åt var rabarbersoppa som vi hade i hårda brödbitar i. Har provat det när jag blev äldre o tyckte då att det smaka pyton men jag minns att jag tyckte det var jättegott som barn (ett tecken på att smaklökarna ändras).