Det ska bli spännande att få höra hur den är upplagd.

Kul! Går den i något studieförbunds regi?

Själv har jag aldrig gått någon kurs, utan fått göra (och gör) alla misstag själv…

#2; Ja, det är ABF som håller i den. Startar denna vecka så jag återkommer till helgen och berättar om mitt första intryck.

Ojojojoj! Puh, det var fullspäckade 2.5 timmar! Det är en intensivkurs jag hoppat på, det visste jag inte innan för då hade jag kanske övervägt en annan kurs. Nu är jag dock fast, så jag får väl spänna säkerhetsbältet och vara superfokuserad. Här följer en del av det jag snappade upp idag, gång 1 av 7:

* Hagers system är det som gäller.
* Erbjudande om att den 18/11 åka med buss till Släktforskarnas hus i Leksand.
* Blanketter där man kan börja öva på att göra antavla och ansedel.
* Litteraturtips m.m
* Övningsuppgift
* Förtecning över olika arkiv
* Om viktiga källor, t.ex församlingsboken.
* Förteckning över hur bokstäver kan se ut.

Nu vill jag höra era reflektioner över det jag skrivit, verkar det bra?
// Maja

 Hagers system har jag aldrig hört talas om, vad står det för? Själv har jag aldrig gått någon kurs så jag blottar väl min okunnighet.

Att det skall vara Hagers som gäller behöver ej var det enda rätta då det finns två olika system som används Det är en smaksak vilket system man använder.

Se bifogade bild på de två olika system som används

Ja, tyvärr inskränker sej mina möjligheter till att beskriva de olika systemen till noll, jag har ingen aning utan ville bara dela med mej av den info jag fick vid starten. Det finns säkert någon här som kan beskriva de olika systemen och vad som skiljer dem åt etc.
// Maja

" Tankar skall tänkas av den som vågar,
  frågor bör ingen spara på.
   Den är en dåre som inte frågar om
   mer än den vise kan svara på. "
                    av  Piet Hein

Jag blev lite klokare efter att ha läst detta.

Hämtat från "Rötter" släktforskning av Urban Sikeborg.:

Numrering
För att kunna hålla ordning på förfäderna i antavlorna, oavsett om de är grafiska eller i textform, och för att kunna referera till rätt personer i personbladen, blir det snart nödvändigt att använda någon form av numreringssystem. De tre mest använda systemen är: 

Kekules system 
Startpersonen får nr 1. Fadern, som är den första personen i nästa generation, tilldelas nummer 2, modern nr 3, farfadern - den förste i generationen bakom - nr 4 och farmodern nr 5. Männens nummer fördubblas därför hela tiden, så att farfaderns far skulle få nr 8. Kvinnornas nummer är detsamma som deras män + 1; farfaderns mor får nr 9. 

Kekules system används i publikationer som Svenska antavlor och i åtminstone vissa släktforskarprogram. Den stora fördelen är därför att det är vanligt. Nackdelen är att det snabbt blir otydligt. Eftersom antalet förfäder teoretiskt sett fördubblas varje generation kan det totala antalet förfäder i en generation snart räknas i tusental. Höga nummer blir otympliga och det kan behövas miniräknare för att lista ut en sons eller fars nummer till en viss person i en antavla. Systemet ger inte heller någon fingervisning om de enskilda personernas relation till startpersonen. 

Hagers system 
Detta system påminner om Kekules system, men är tydligare. Varje generation före startpersonen betecknas med en romersk siffra. Far och mor blir  generation I, medan generation II omfattar farfar, farmor, morfar och mormor. I varje generation får varje person ett eget nummer, skrivet med arabiska siffror. Numreringen utgår hela tiden från fädernet och börjar om från 1 i varje generation: farfar blir II:1, farmor II:2, morfar II:3 och mormor II:4. För att räkna ut vilket nummer föräldrarna till en viss person har, dubblerar man dennas nummer för att få moderns beteckning, och drar ifrån 1 för att få faderns. 

Eftersom numreringen på grund av generationsbeteckningen kan börja om i varje generation blir numren lägre och lättare att hantera. Detta minskar risken för att en person tilldelas fel nummer. 

En variant av Hagers system är att i stället för romerska tal använda alfabetet som generationsbeteckning: startpersonen blir A, fadern B:1 och modern B:2. En sådan kombination av bokstäver och siffror är enklare att använda, eftersom den är lättare att komma ihåg och hantera - det är också därför bilarnas registreringsnummer ser ut som de gör. 

Liksom i Kekules system framgår inte tydligt personens relation till startpersonen. 

Släktskapsbeteckningar 
Ett vanligt sätt att beteckna personerna i en antavla är att direkt ange släktskapen i förhållande till startpersonen. Detta görs med förkortningar, där "f" står för far och "m" för mor. Startpersonens farmor, exempelvis, får därför beteckningen "fm", och hennes morfar i sin tur "fm mf". 

Systemet är mycket enkelt och används ofta i kombination med något av nummersystemen. Fördelen är att släktskapen visas i klarskrift. Nackdelen är att beteckningarna efter några generationer blir för långa för att vara lättöverskådliga.

Det jag skrev skall ej tas som någon personlig kritik mot dig som går kursen utan jag ville bara upplysa om att det finns två olika system som används.

Och jag tycker att kursledaren skulle upplysa er om att det finns två olika system som används och att det sedan är upp till var och en att använda det system som man själv tycker är bäst

Fortsätt gärna och berätta hur de går på din kurs det är mycket intresant att få höra.

Jag hittade också en hel del att läsa om dessa olika "system" då jag började släktforska, men eftersom jag använde Disgen från början så har jag aldrig sett något behov av att lära mig det…

Att lägga tid på att förklara och lära sig sådana system låter omodernt tycker jag. Kunskap som var nödvändig innan datorn, och som är onödig efter datorn…

Samma reflektion får jag när jag ser att ni ska lära er använda blanketter. Vem gör det idag?

Eller???

En "kändis" inom släktforskning sa en gång att han skulle aldrig ha börjat använda dator om han inte hade släktforskat. Jag säger tvärtom, jag skulle nog aldrig ha börjat släkt forska om jag inte kunnat använda dator. Utan dator skulle det bli alltför svårt att hålla reda på saker och ting, att komplettera, rätta fel et cetera. Så tycker iallafall jag.

#9 Eric; jag uppfattade inte ditt inlägg som personlig kritik men det är alltid fint att vara tydlig, jag uppskattar det.

Nu har jag varit på kurstillfälle två av sju, för mej som total gröngöling känns mycket väldigt nytt. Vår kursledare är en kvinna som själv forskat sen början av -80 talet. -84 började hon även att undervisa. Jag har förstått att hon själv helst håller sej till de grunder hon själv lärt sej men hon delar även med sej av det hon verkar veta om finns på internet och internets fördelar i övrigt. Personligen är jag bara glad över att få denna möjlighet och bryr mej mindre om huruvida det anses omodernt eller inte. Jag plockar gärna det bästa ur alla kakor, s a s. I en av linjerna har det  framkommit en ort i småland, Kristdala utanför Oskarshamn och där ska man ha bott i "Molin-stugan". Fortsättning följer…..// Maja

Hej igen! Var till släktforskarnas hus i Leksand i lördags och fick en rejäl skjuts framåt. Det var väldigt spännande och en del känslor, ff a glädje men även lite sorg. En av mina anor fick ett abrupt slut då det visade sej att hon var ett hittebarn. Vi får se, kanske finns det ändå mer att hitta om hennes förfäder men sättet hon hittades på var makabert och jag behöver smälta lite innan jag fortsätter. Jag får en uppfattning av att just Kalmar med omnejd, är väldigt väl kartlagt redan. Kanske hittar jag sånt andra redan funnit men det gör ingenting, för mej är det viktigt att få finna alla kringelikrok vägarna för att få "brodera" min släktavla. En liten rättelse av mitt tidigare inlägg, #12; stugan / torpet kallades Molid-stugan….// Maja

#13 Ja, vilken härlig resa du har framför dig!

Och precis som du skriver - ibland kan jag känna mig väldigt involverad i anors livsöden. Man anar deras sorg, glädje eller vad det nu är.

Ett av syftena med min forskning är att hitta svar på dagens gåtor. Beteende, värderingar och annat i familjen kan man ibland finna förståelse för då man förstår vad som hänt, och kan ana hur det påverkat…

Kul om du fortsätter berätta här!