Åtminstone är min erfarenhet den att det kan finnas fler familjer på samma sida i en husförhörslängd, både i den övre som nedre delen av sidan. Men det brukar vara angivet, exempelvis med hur stor del av mantalet de hade av gården, eller med just titel som du nämner. Oftast är husbonden med sin familj inskriven överst sedan drängar och pigorna och längre ner inhyse och backstugusittarna.

Ang svägerskan eller andra släktingar till någon hushållsföreståndare, så kan de ändå vara antecknade längre ner på sidan, fast de är relaterade till någon högre upp. Det beror troligen helt på hur prästen skrivit in personerna och vilken plats det fanns på sidan just då.

Det är alltid bra att kolla på hela sidan i husförhörslängderna då gamla föräldrar eller far- och morföräldrar också kan nämnas allra längst ner.

/ Leif

Jo det jag har misstänkt kan vara att det under samma år flyttade ut respektive flyttade in i byggnaden och därav en familj över och en under, men det brukar synas i kolumnen bredvid om dom har flyttat ut.

Nog för att man vet att det bodde mycket folk i stugorna förr, vilket man har fått vänja sig med och om det var så att drängarna bodde i stallet, så står det ju fortfarande under gårdsnamnet.

Jag blev lite konfunderad bara.

Överst är som regel gårdsägaren. Det är han som betalar mantalspenning för alla andra om de är skattepliktiga.  Jordskatterna och andra skatter som rör jordegendomen betalas efter verkliga ägande del. Det är ganska vanligt att det gamla paret byter med sonen och hans familj som överst.

Det finns lite olika traditioner i olika delar av landet och under tiden.

Jag blev själv konfunderad då det stod inte bara familj, pigor, drängar utan även plåtslagare, skomakare mf Under den gård jag tittade på. Men kom sen på att det idag finns ca 10 hus på gården. Så även på 1800-talet fanns det antagligen flera hus att bo i. Så på samma gård kan det finnas flera hus. Likaså på samma torp ställe. Att de står på samma gård innebar inte alltid att alla bodde i samma hus.

Det kan finnas upp till 30-40 hus med olika funktioner på en gård. Förutom själva boningshuset, kan det finnas undantagshus, stall, bryggeri mf. hus som man kan bo i även vintertid. Bara huset hade en eldstad.

När det gällde min släkt handlade det helt enkelt om att de hade hus att hyra ut.

Bra fråga och intressanta svar!

Jag har sett olika varianter. Jag har sett stora gårdar där det uppenbarligen bott och arbetat många människor på en och samma gård och där många yrkeskategorier varit representerade, även hantverkare.

Sedan finns det som leja skriver fall där det verkar ha byggts nya hus på gårdens mark utan att hfl alltid så tydligt markerar det så man vet inte om man delat hus eller bott på olika.

Jag har också sett detta att någon släkting står längt ner på sidor, men har oftast tolkat det som att man bor på gården. Det kan vara äldre föräldrar och liknande.

Det hände ofta att någon dräng eller piga fattade tycke till en familjemedlem (barn eller syskon), och när dessa gifte sig valde ibland prästen att inte skriva om namnen utan lägga till information som "måg" eller svägerska" längre ned på sidan. Det kan finnas en hänvisningsmarkering mellan en person överst på sidan och en längre ned. Allt detta är dock helt beroende på den skrivande prästens egna rutiner och kan skilja sig väldigt mycket.

Jo, det har jag märkt att prästerna som har skrivit i böckerna har lite egna variationer och även olika skrift, men man hade väl en liten förhoppning att det fanns någon form av grundregel, förutom då kolumnerna.

Men det är väl bara att "gilla läget"

Tack för alla svar iaf.