Liktornsoperitice
Jag fann en kvinna i Stockholms Mantalsregister år 1875 med rubricerad titel. Hon verkar ha haft en sk spjutspetskompetens.
#0 Visst låter det lustigt! Samtidigt är det nog lite tidstypiskt. Om man läser yrkestitlar i äldre stadsböcker så fanns många specialiserade arbeten.
Dom där mantalslängderna är underbara om man vill se på yrkesbeteckningar.
Jag satt och läste en hel del i dom när jag slogs med "trädgårdsmäster" Thunberg (som en del av er kanske minns) i Stockholm för ett tag sedan
Ja, de är härliga vissa yrkestitlar.
Jag kan tänka mig att hon var flitigt anlitad! Det är inte trevligt med dessa liktornar!
Hon kanske var en av den tidens fotvårdsspecialister?
#5 Ja, varför inte. Man kanske tyckte det var för dyrt att gå till läkaren för dylika ingrepp.
I Mantalsregistret finns fler yrkestitlar på samma tema, tex Liktornsoperateur och Liktornsskärare med olika stavningsvarianter. Det finns tom en Liktornsoperatörhustru. Undrar hur många liktornar maken var tvungen att ge sig i kast med varje dag för att försörja familjen!?
#6 Liktornsoperatörhustru! Den var bra!
Tala om att vara titelsjuk!
#7 Bara för det var jag tvungen att kolla upp damen. Hon hette Christina Charlotta Apelqvist, född 22/9 1833, gift med Liktornsoperatör Christian Emanuel Gernandt, född 28/4 1830. Uppgifterna från 1855 år mantalsregister.
Denna CE Gernandt finner man dock redan i mantalet 1845 med sina föräldrar och syskon vilken finns skannad på SSA's hemsida. Fadern Christian L. Gernandt, född 1805 var……..Liktornsoperatör!! 
Rättelse till ovan. Registret till Stockholms mantalslängder har fel födelseår på Christian Emanuel G, han var född 1831.
Han överger dock yrket och blir Boktryckare. Undrar om hustrun då kom att kalla sig Boktryckarhustru? 
Folkräkningen 1880 familjen åter i Stockholm efter en tur till Halmstad.
Christian Emanuel Gernandt, f. 1831 i Kalmar Kalmar län, Boktryckare
Christina Charlotta, f. 1833 i Falun Kopparbergs län
Ernst Hjalmar, f. 1860 i Halmstad Hallands län, Kontorselev
Hilda Julia Maria, f. 1862 i Halmstad Hallands län
Hoppsan-sa! Hustrun Christina Charlotta återfinns i Rotemansarkivet redan två år senare, dvs 1882, som frånskild och har tagit tillbaka sitt flicknamn.
Christina Charlotta Apelqvist
Titel: Frånskild hustru
Födelseuppgifter: 22/09 1833 (Kristine), Kopparbergs län
Status: Frånskild,HF,Ensamstående utan barn
Hon avlider i Klara fs år 1905.
#10 Det måste ha känts hårt att sjunka i rang och status från "liktornsoperatörhustru" till "frånskild hustru".
Det här var det roligaste jag har sett på länge.
(Ja, jag har skrattat hejvilt en bra stund). Frugan kom in och frågade vad jag skrattade så högt åt.
Liktornsoperatörhustru…..jag kan inte sluta skratta.
#11 Ja, jag måste erkänna att jag fnissade lite glatt jag också. Äntligen övergav maken det där "karvandet" på andras fötter och blev Boktryckare och också Verkställande direktör enligt Rotemansarkivet och så slutade det så tråkigt.
Maken CE Gernandt gifte om sig med en Carolina Wifstrand som råkade vara Husmamsell hos paret Gernandt/Apelqvist. Detta sker någon gång mellan 1882 (när Gernandt/Apelqvist skiljs) och 1884, tyvärr inget exakt datum i Rotemansarkivet. Men redan 1892 står Carolina Wifstrand som frånskild och 1893 utflyttar CE Gernandt till Wiesbaden i Tyskland.
1890 skildes Gernandt från andra hustrun, eller om det var hon som skildes från honom….!?
#11. Den som kan skratta åt en mantalslängd måste vara både lycklig och lättroad.
Min pappa brukade påstå att det fanns de som skrev sig som 'Rikstelefonabonnent' eller 'f. d. Ångbåtspassagerare'. Det har jag aldrig trott på, men kanske ändå?
#14 Jag tyckte också det var festligt. Påminner om filmen Morrhår & Ärtor där Margareta Krook i sin rollfigur envisas med att kalla sig Konsulinnan Ahlhagen trots att hennes son, spelad av Gösta Ekman, gång på gång påpekar att hennes bortgångne make, hans far, var Konsult.
#14 Jag minns att för länge sedan när det fortfarande stod titlar i telefonkatalogen, fanns en äldre dam i vårt grannskap som stod som "telefonist, f.d" i katalogen.
Den titeln var tydligen inte fin nog, för efter "telefonist, f.d" stod det "riks" inom parantes. Tanten tyckte väl antagligen att det var finare och märkvärdigare att ha varit rikstelefonist än "vanlig" lokaltelefonist.
Jag minns att pappa kommenterade det där med;
-Typiskt den där högfärdiga kärringen!
Det var roligt, det här!
Om man Googlar på titeln hittar man herr Gernandt som objekt för en bok: Med det nyttiga skola wi söka att fören det angenäma. Författare Per Ledin. Sök i pdf-en så hittar ni att Gernandt var tidskriften Svenska Familj-journalen och fullblodskapitalist.
Oj, det var kul! På sidan 147 kan man läsa att Christian Emanuel Gernandt var den första att producera ett vida spritt uppslagsverk, nämligen Nordisk Familjebok och dess första upplaga som kom i 20 band mellan 1875-1899. Ingen vidare lyckad affär vad det verkar då all vinst han hade gjort i Svenska Familj-journalen, åts upp av det nya projektet.
Och här är en bild på den gode Gernandt. Där framkommer det att fadern var Tobaksfabrikör. Mantalet anger dock att även fadern var Liktornsoperatör. Kan yrket ha något med tobaksframställning att göra? Har vi suttit och skrattat åt ett "icke existerande skämt"??
Och ett tredje gifte hann han tydligen med också. Se ovanstående länk.
Tredje hustrun var hans hushållerska (se Rotemansarkivet). Hon var *viskar* 34 år yngre än maken, yngre än båda hans barn. Flyttade med honom till Tyskland.
Gernandt och tredje hustrun kom tillbaka till Stockholm. Enligt Svenskt Biografiskt lexicon avled han i Stockholm den 1 juni 1906.
Hans grav:
Gernandt, Christian Emanuel
f. 1831
Bokför.
Begravd 9/6 1906
Stockholms norra begravningsplats, avd. 1, kv. 7B, nr. 18 (nr 1 i graven)
Graven upplåten i evärdlig tid (upplåtelse nr 1)
Hustrun Hedvig Ulrika Wickman delar grav med maken.
#23 Där ser man. Ja, yrket verkar dock inte varit något för Gernandt. Googlar man på hans namn så finner man en hel del intressant. Förutom ansvarig utgivare av Svenska Familj-journal och första upplagan av Nordisk Familjebok så var han ansvarig utgivare av Hallandsposten under sin tid i Halmstad.
Det låter onekligen roligare att ge ut tidskrifter än att skära liktornar, speciellt med tanke på hur ofta man tvättade fötterna på den tiden.
En man helt i vår rektors smak.
Det finns i alla fall en bok av honom på univ.biblioteket:
Titel Hvarför vi förlorade slaget vid Upsala d. 18 maj 1900 /
Vad 17 är slaget vid Uppsala 1900?
Är han släkt med Anders Gernandt, hästsportskommentatorn?
Nämnas kan också att CE Gernandt tillsammans med sin första hustru, även hade sonen Christian Laurentius (namne med sin farfar) född 1855. Han avled tyvärr alldeles för tidigt, år 1900 och efterlämnade hustru och 4 barn. Även Christian L var boktryckare och drev tillsammans med sin bror Ernst Hjalmar bokförlagsaktiebolaget C & E Gernandt.
#27 Tyckte det var lite kul då det framgår att hans vilja och önskan var att en del av donationen skulle avsättas till stipendiater som läste bla Egyptologi vid Universitetet. Min bror har läst Egyptologi vid Uppsala Universitet.
Slaget vid Uppsala 1900? Bra fråga.
Tror inte han var släkt med Anders Gernandt, A Gernandt föddes i Råneå i Norrbotten och CEG var född i Kalmar men man ska aldrig säga aldrig. Det skilde drygt 90 år mellan deras respektive födelse så vem vet hur släkten spreds.
Din bror måste vara en av få som gjort det på senare tid.
En snabb titt i SCB-utdraget för födde i Råneå, Norrbotten år 1920. Anders Erik Gernandt var son till Provensialläkaren Fredrik Gernandt och h.h Johanna Hermine Hippe. Vid en koll visar det sig att fadern var född 1873 i Karlskoga, Örebro län.
#31 Det var 20 år sedan.
Slaget vid Uppsala år 1900? det måste vara något teoretiskt.
Att hästsportkommentatorn Anders Gernandt var född i Norrbotten verkar märkligt, med tanke på hans utpräglade skorrande "R", men visst, det är ju ändå möjligt.
Fadern till Anders Gernandt finns med i Rotemansarkivet. Förutom sin uppväxt i Karlskoga och sin tid i Stockholm så anges han även ha bott i Helsingborg och Härnösand (han flyttade fram och tillbaka till Stockholm ett antal gånger).
Anders G bodde ju för övrigt under många år i Göteborg.
#34 Han kanske flyttade som liten.
svenne, hans far Fredrik Gernandt bodde vid sin död 1948 i Ängelholm. Kan Anders ha vuxit upp i Skåne?
Anders Gernandt hade i alla fall rötter i Skåne. Hans farfar Anders Christian Gernandt var läkare och född i Lund. 1871 blev han Distriktläkare i Karlskoga där han gifte sig och sonen Fredrik G föds 1873. 1875 är familjen tillbaka i Skåne och Höganäs där Anders G d.ä blev Provensialläkare. Det förklarar Anders G's fars inflyttning från Helsingborg till Stockholm. Fadern var visserligen född i Karlskoga men "skåning".
Men nu är vi långt från ämnet med liktornar 
#37 Det är mycket möjligt.
Starta ny diskussion