
Vad är ett "break"?
Inom forskningen pratar man om ett "break" när man kommit på en alldeles lysande idé och den visar sig fungera, eller när man lyckats riktigt väl med en studie. I släktforkningen är det samma känsla när man plötsligt finner den där pusselbiten som gäckat en i många år.
Idag hittade jag min sambos farfars fars bror, Knut Erik Walfrid Isaksson, som utvandrade 1882 från Motala. Jag har letat i många år på alla tänkbara sätt. Knut brukar man inte heta i USA så hur kan man hitta honom? Han visar sig nu, efter allt detta letande, bi i Mount Washington, Massachusetts och står transkriberad som Newton E Teaccson när man söker på Census 1900 på Ancestry. Jag hittade honom genom att leta efter alla möjliga Knut Isakson på Emigranten - ifall han var hemma på besök. Det fanns en bra kandidat 1915, men just den sidan i passagerarmanifestet var sönderriven så han fanns inte i det sökbara registret. Så det blev att leta i alla listor för s/s Stockholm. Ett fragment sade Knut…….medborgarskap Great Bannington, Massachusetts 1891. Bannington finns inte - men countyt var Berkshire och där fanns han om man letade och letade.
Och 1910 heter han Isooison!
Kan ni också känna den där kicken när man får ett BREAK?
Ja, tack vare dig Chrissan, och Cheyenne! I höstas hittade du min farfars 24 år äldre halvbror Anders Petter Johansson inom mindre än 45 minuter efter att jag hade skrivit i tråden "Släktforskningslavin" som Cheyenne startade.
Jag hade sökt Anders Petter i flera Stockholms-församlingar nästan ända sen jag började släktforska 2001, då det stod tydligt i Runtuna husförhörslängd att han flyttade till Stockholm den 24/10 1868. Så ångrade han sig efter bara 5 km norrut och stannade hos far, styvmor och småsyskon i grannsocknen i 6 år!! Det hade jag inte uppmärksammat, trots att jag hade tittat flera gånger på sidan i Spelviks hfl där han fanns inskriven på slutet.

#0 Jodå, man blir som ett barn på julafton när man hittar något spännande, jag känner igen känslan!
jodå som ett barn på julafton när önskepresenten var i paketet
letat i många år efter laura gyllström f. i elgå6 aug.b som oäkta moder johanna anderssdotter piga wik. 20år, fader arrendator gustav olsson-mellroth 44år.
1890 finns hon i folkräk. meni feb. 1896 utvandrade hon tillsammans med sin nästan nyfödda dotter telma rakel feinsilber f. 29 dec.1895 feinsilber på dottern fast fader okänd.
till kristiania åkte laura och telma, hon fick jobb som piga telma skickades hem till mormor i arvika senare. laura arbetade i samma fam. hela tiden i 40 år till sin död, men när dog hon? finns hon begrav i sverige?
så mycket vet jag nu efter forskning i omk. 5 år
glad för varje liten smula

År 1900 bor hon på Toldbodgate 8 och är piga hos familjen Koritzinsky, urhandlare från Polen som tidigare bott i Karlstad.
Tyvärr finns inte uppgifter som är sökbara senare och inga husförhör. I det norska Gravstens-sök finns ett antal Gyllström men inte Laura.

Däremot finns två kollegor till hennes arbetsgivare som heter Feinsilber, de är födda i Sverige. Kan någon av dem vara tänkbar fader?
tack så länge.
om det dyker upp en feinsilber, kanske fallet kan lösas
fader okänd står det i födelseboken, hur kan då fadern tillåta att dottern bär namnet telma rakel feinsilber hette hon alltid nytt gifte så lade bara till det efternamnet

Namnet (även Telma Rakel) tyder på att fadern är judisk, som familjen Feinsilber. Det är en familj 1900 där äldste sonen f 1870 (passande?) har gift sig.
du är inne på rätt spår, för jag tror det samma att hon blev sviken för laura var inte en judisk flicka utan en värmlänning
telma rakel är judiska namn, telma fick 7 barn de 2 första fick heta feinsilber men bytade senare,liksom telma har barnen ett judiskt utseende , har sett de flesta på kort är snygga ochhar fina drag i ansiktet

Familjen Koritzinsky har flera barn som är födda i Karlstad så de måste bott där tidigare. Man skulle ju kunna kolla om även familjen Feinsilber bott där. Kanske sonen Feinsilber var hos Koritzinskys och träffade Laura?

På judiska museet i Oslo beskrivs hur Israel Herman Feinsilber (f 1870) år 1917 skänkte en stor tomt till att bygga synagoga på. Styrelsen i den judiska församlingen ses på detta ort, där finns Koritzinsky med, även IH Feinsilber samt Emil Feinsilber som var Israels bror (f 1882), Anna Feinsilber som var Israels fru:
På bildet øverst sees Styret i Det Mosaiske Trossamfund og byggekomitéen ved grunnstensnedleggelsen 29. november 1918. Styrets fem medlemmer i første rekke fra høyre: Harry Rubinstein (byggekomitéens formann), I. H. Feinsilber, Axel Grün (forstander), Israel Jacob Gittelsen og Ruben Koritzinsky. I annen rekke fra høyre: arkitekt Herman Herzog, byggmester Karl J. Hoff, Mane Leimann, Emil Feinsilber, fru Anna Feinsilber, A. J. Koritzinsky, Herman Valner, Mendel Bernstein og ytterst til venstre foran ham Joseph Siew.
Så visst var familjerna goda vänner och det verkar mycket troligt att de tog hand om Laura när hon fick sin dotter, troligen med en vän till familjen.

Judarna i Norge arresterades 1941 och deporterades 1942, mycket få överlevde. Så om Laura fortfarande var hos familjen kan hon möjligen ha flytt tillbaka till Sverige.

Fortsättning på historien om Knut Isaksson i Motala och Mount Washington, Massachusetts:
Jag har hittat en fin websida om Mount Washingtons historia, där Knut Isaksson finns med i listan över innevånare. Den drivs av en kvinna, Michele, som jag skrev till i söndags. Jag har nu fått ett jättelångt svar med hela Knut Isakssons frus anor och hans styvbarns och barns familjer. Hon har också skickat kort på hans grav. Den släkt han gifte in sig i var tydligen mycket känd i trakten och en medlem av denna släkt är nu stadshistoriker så de ska försöka få fram bilder. Michele vill också lägga upp Knuts historia på sin sida. Nu har jag fått grepp på förhållandena i staden, som man inte kunde få bara från Ancestry!
Fantastiskt vad hjälpsamma folk kan vara! Och allt det jobb de lägger ned på att skapa websidor för att folk ska hitta sin släkt i deras lilla stad!

Jodå man blir ju helt uppspelt, jag letade ju i evigheter efter en födelse 1798 i östar Blekinge, när jag tillslut hittade den blev man ju överlycklig
#14 Vad trevligt med ett sådant engagemang!
Rubriken var "Vad är ett break?" och jag har känt många gånger ett sådant hallelujamoment, när jag funnit något, som jag kan ha letat i flera år.
Ett av dem var faktiskt du som hjälpte mig med Chrissan.
Min svåger hade börjat släktforska, men det gick väldigt trögt. Han bor dessutom helt nära Arninge, så han hade alla möjligheter att finna det han sökte. Han letade sin morfar, som skulle ha varit född i Öster Färnebo (Gästrikland). Denne morfars far skulle ha drunknat i den älv, som rinner där. (Det var så länge sedan, så jag har glömt detaljerna i detta).
Jag tog hand om svågerns letande efter morfadern. Först fick jag beställa hem mikrokort från SVAR. Jag letade och letade, men fann honom inte. Då började jag misstänka att han var född någon annanstans, men flyttade som liten till Öster Färnebo. Jag fortsatte mitt letande med att beställa hem nya mikrokort, ställa en fråga några år senare i Anbytarforum, men jag kom inte vidare. Till slut så kom jag på den idén att ställa en fråga i Anbytarforum under rubriken "Folkräkningen 1880" och skulle jag inte få något bra svar där, så skulle jag ge upp efter många års letande.
Nog fick jag ett svar alltid och det av Chrissan. Hon hade hittat honom i en grannsocken! Då fick jag faktiskt glädjetårar!

Det kommer jag ihåg, Ambi. Det var ett break för mig också - jag tror det fanns en beskrivning av olyckan i kyrkboken till och med

Om vi säger så här…Break för mig är detta
Tack vare att en vänlig och mycket kompetent släktforskare kunde tyda en mycket slarvig anteckning i en hfl i Norrköping, fick min pappa två tremänningar + ett gäng barn,barnbarn,barnbarns barn och barnbarnbarns barn till dessa att lägga till i sin släktbok i ett nafs.
Ett inlägg på Ancystery.com fångade mitt intresse eftersom vi sökte samma familj (som jag fick hjälp med).
Kontakt togs och nu ska vi iväg i maj för att träffa en stor del av dessa 65 nya släktingar i USA.
Denna gren av släkten kände min pappa inte till - så det blev dubbel glädje.
Och hur kul kommer inte det att bli?