1 mantal försörjde en familj på medeltiden, kan vara olika areal beroende på landsdel och kvalitet. Frälse ägdes av adeln men brukanderätten ägdes av bonden (frälseåbo), den kan ärvas och försäljas till person i släkten (har företräde framför annan köpare), därför var det så viktigt att hålla rätt på släktförhållandena. Skatt betalades till adelsmannen, därav deras rikedom. Skatte var samma sak men skatt betalades till staten, ägdes av staten. Sedan finns det kronoskattehemman också men jag är inte klar över skillnaden. Kanske någon annan vet.

Mantalet delades upp vid arvsskiftena så till slut på 1800-talet fanns ofta 1/16, 1/32 osv, det var för litet att leva på så det blev svält och emigration.

Prästen i Godegård runt 1790, magister Qvillén, var mycket omtyckt men slarvig, Han dog ung och man klagade i många år på att han drullat bort kyrkböckerna så att man inte kunde utreda just släktförhållanden när åborna skulle sälja gårdar eller egentligen åborätter.

Rusthåll: Utrustade soldat som ersättning för att själv skicka en anhörig.

Vilket var året?

Tack chrissan (vilket uppslagsverk du är). Det där förstod tom jag. Ägaren till ovanstående råkade vara min farmors mormors far och han tillhörde just adeln. Året var 1884 (glömde nämna det) men det kanske inte gör någon skillnad?

Det fanns olika regler olika år, så det är svårt att avgöra exakt vad som gällde då. 5 mantal var en mycket stor egendom då, pga de förbättrade metoderna och mer mark som var uppodlad.

1# Kronoskatte, äldre beteckning på jordnaturen Skatte, föranledd av uppfattningen att Kronan hade överäganderätt till skattejord.

Kronohemman, fastighet som tillhör kronan och innehas av kronobonde under åborätt.

Skattehemman, sk hem. ägs och brukas av en självägande bonde (skattebonde) som betalar grundskatten enligt jordeboken till Kronan. Endast skattebönder och kronobönder är röstberättigade till riksdagen.

Kronoskattehemman, ett hemman som tidigare varit kronohemman och sedan köpts till skattehemman.

Om Rusthåll står det rustningsskyldigt hemman; skyldighet som läggs på skattejorden. För vart rusthåll finns en rusthållare.

källa: Ordbok för släktforskare, femte upplagan. 

I samma bok från 1983 står att Rusthåll förekom 1680 - 1901.

Tack ambi!

Men var det ägaren av Rusthållet som hade skyldigheter eller en eventuell arrenderande Rusthållare? Min ana hade 6 söner varav 5 gjorde karriär inom armén (min ana var för övrigt själv officer) så det känns lite udda att han skulle ha några förpliktelser som ägare av ett Rusthåll.

Från början var det så, sedan ärvdes ju rusthållen. Jag tror, men har inte källan här, att det går tillbaka till tiden före indelningsverket.

Det var lite svårt att svara på. Kanske rusthållaren för hemmanet var skyldig att underhålla minst en häst och en karl?

Det är så många begrepp att hålla reda på, men så här står det om Skatte Rusthåll, som finns i frågan:

Svarar ensamt för rustningen fullgörande.

Tack, där ser man. Det fanns Rusthåll under Nybble ägor (min anas ägor) i de hfl jag kikar i just nu, dvs redan tidigt 1800-tal så det går förmodligen tillbaka ännu längre i tiden.

Är det meningen att man ska kunna sånt här? Tror jag missade den genomgången på någon historialektion i skolan.

Inget fel på beskrivningarna i detta fall. Men jag vill komplettera uppgifterna lite. Frälsejord finns i två typer dels bara frälse som ägdes av adeln och bergsfrälse som är knutet till bergsbruket och såldes eller skänktes till bergsmännen av bl.a. drottning Kristina.

Kronotorp var kronotorp med brukarrättighet (stubbrättighet) som efter skatteköp övergick till skattehemman. Det gäller bl.a. finntorpen med nedsättningsbrev. I många fall glömdes skatteköpning bort och då passade bruksherrar att skatteköpa torpet eller att de skatteköpte det för ingenting.

Under 1600-talet var minsta gård fastställd till 1/8 mantal (1/16 i Dalarna). De som hade mindre kunde bli tvångslösta av den som hade större andel i mantalet.

Man lär sig något varje dag!

Rusthållsskyldigheten mot Kronan följde nog jordägaren strikt. Sedan kunde jordägaren i praktiken lägga över det praktiska fullgörandet på någon annan som en del av ett arrendekontrakt.

Jag har ett litet udda exempel bland mina anor. Södermanlands Regemente köpte under senare delen av 1700-talet några gårdar, bland dem ett rusthåll i Lilla Malma socken, för att ha som permanent mötesplats. På så sätt blev Södermanlands Regemente (Infanteri) rusthållare och skyldigt att hålla en ryttare i Livregementet till Häst. Så står det också i rullorna.

Nyttigt och intressant information!!

Exempel:

Vår gård är på 1800-talet 1/2 mantal, Kronoskatte Augment

Den ägdes vid reformationen av Vadstena Kloster, drogs då in till kronan dvs staten. Gavs sedan i present till Erik XIVs oä dotter när hon gifte sig. Var då frälse under 1600-talet. Återgick till kronan  och skattköptes 1798 av bonden som brukade den. Då blev den kronoskatte.

 Gården kallas redan 1369 i ett gåvobrev mellan Bo Jonsson Grip och Karl Ulfsson "ett halvt torp Halls" vilket betyder en halv by dvs gård - det var synonymt på den tiden.

Augment är när ett hemman inte självt kan bära en soldat,i vårt fall en ryttare. Men skatten från hemmanet går till att underhålla en soldat, alternativt kan skatten från ett stort rusthåll räcka till bidrag för en del av en soldat, här från Nordisk familjebok:

Augmentshemman, kam., kallades under
indelningsverkets tid de hemman, hvilkas ränta
(augments- eller tilldelningsränta) blifvit
anvisad till rusthåll. Den ersättning, som staten gaf
rusthållaren vid ordnandet af det indelta kavalleriet,
bestod först och främst i befrielse från rotering och
eftergift af rustningshemmanets egen ränta.
Stundom var denna så stor, att endast en del behöfde
användas för ändamålet. Men det inträffade också,
att rustningshemmanets ränta icke i värde uppgick
till det belopp, som ansågs erforderligt för att trygga
rusthållets bestånd, och i detta fall anvisades en
s. k. augmentsränta till fyllnad. Därtill
användes vanligen hemmansräntor, men äfven
kvarn-räntor och stundom kronotionde. Var räntan af
augmentshemmanet för stor för ett rusthåll, delades den
mellan två eller flere, eller anvisades resten till annat
ändamål, eller besparades den åt kronan.

Tack för alla era engagerade svar. Vad mycket kunskap ni besitter.

I en för övrigt mycket intressant bok, Kungl Svenska Vetenskapsakademiens handlingar  1755, Om nyttan af årliga förteckningar på födda och döda i ett land, finns en lista på olika typer av ägor i Vreta Klosters socken.

Just nu letar jag efter vad ett imediate-hemman är, granngården där min sambos släkt bodde ett tag, var ett sådant.

Sedan fann det prebendehemman (Wikipedia):

Prebendehemman var ett indraget domkapitelshemman, som på 1600-talet anvisats till avlöning åt en del professorer och lektorer. Vanligen fanns donationsbrev med föreskrifter om deras förvaltning. Fr.o.m. 1914 åtnjöt kyrkofonden inkomsterna av desamma.

Uppsala universitet har massor av gårdar som det fick av Gustaf II Adolf, de kallas prebendehemman. De var alltså indragna i och med reformationen från kyrkan till staten

Tänk om man fått ett sådant som lön!

Kyrkohemman som ägdes av kyrkan, skatt/arrende betalades dit.

#20 Låter som "Högrestånds-torp"

Jag har själv rötter från en prebendlandbonde som finns belagd i 1539-års jordebok (skriven 1538). Även detta biskopshemman dras in till kronan, där två söner blir Kronolandbönder. Troligen blir samma hela eller delar av egendomen senare donerad till prästgårdsjord av Drottning Kristina till den nyligen utbrutna Sundborns socken. Andra delar kan ha blivit bergfrälsejord också troligen genom Drottning Kristina.

Behöver hjälp med ett köpekontrakt från Långeruder 1882.

"…. upp låter och försäger en netjonde kjettedele mantal i södra ändan …."

Vad är en nitjonde?

Kan det vara 1/90 sjättedel? Man delade upp bitar av hemmana efter en rad arv på det sättet. Ibland blir det rent löjligt med 1/1032 del t ex (Det ägde jag ett tag)

Märkligt smått! För lite mark fick köparen betala 675 kr.

Verkar mycket. 300 kr vid tillträde och 375 kr två år senare mot 6 "prosänts" ränta.

Visserligen kommer köparen att senare erhålla "…10 rutor welken jord … " senare utan ersättning. Men ändå.

Tack för hjälpen.

Det var förstås en nittiosjättedels mantal (1/96). I samband med arvskiften (och framför allt uppskjutna arvskiften) kunde någon sitta med mycket små och udda andelar av en liten gård.

Om jag på måfå slår upp ett "ställe" i mina hentrakter på 1/8 mantal var det 1899 taxerat till 8500:-, så priset verkar rimligt.

Ja, det stämmer bättre med pris etc. Det blev små andelar, min var en 1 meter bred remsa!