
Vardagshjältar?
I Allmänna barnhusets register finns en Ebba Carolina Regina Hultqvist, född 10 november 1876, dotter till avlidne fd distinktionskorpralen Gustaf Wilhelm Hultqvist och hans avlidna hustru Carolina Theresia. Ebba lämnas till barnhuset 25 oktober 1880.
Kungsholmens rotemansarkiv visar att hon var den yngsta av 4 döttrar i familjen. Hennes far dör 17/6 1878 av maginflammation, lunginflammation och delirium tremens. Modern 2/10 1880 av kronisk lunginflammation. Familjen finns upptagen i fattiglängden. Barnen splittras vid moderns död.
Ebba lämnas enligt akten på barnhuset till torparen Anders Svensson i Gisslevik, Torhamns församling i Blekinge. 1898 tilldelas fosterföräldrarna enligt direktionens beslut en bibel i prakband. Det står också en hänvisning till barnhusbarn nr 6021.
Nr 6021 är Edit Maria född av okända föräldrar på Pro Patria 13 januari 1881. Hon lämnas som spädbarn till samma fosterföräldrar. I henes akt står det att fosterföräldrarna själva bekostat Ebbas utbildning till småskolelärare och att Edit vistas vid folkskolelärarseminariet i Kalmar på deras bekostnad. Man föreslår att fosterföräldrarna skall tilldelas någon form av belöning, t ex en bibel.
Anders Svensson, f 1835, och hustrun Josefina Jonasdotter har åtminstone 4 egna barn som lämnat hemmet.
Att på den tiden kosta på ett barn, dessutom en flicka, utbildning till lärare var en prestation. Det var fint att bli lärare och innebar flera steg uppåt i rangskalan. Att dessa fosterföräldrar månade så om sina barnhusbarn måste ses som en insats av den tidens vardagshjältar.

Anders Svenssons son Sven Johan bor på samma gård och har två barnhusbarn förutom sina egna tre barn.

Avsolut! All heder åt Anders Svensson och hustru. Ebba blev nog en dedikerad lärare också, hon gifte sig aldrig vad det verkar.
Hultqvist, Ebba Karolina Regina
f. 10/11 1876
Folkskollärarin
Sölvesborg
Död 17/12 1955
Begravd 29/3 1956
Nora norra kyrkogård (Västmanland), kv. 15, nr. 114 (urna, nr 5 i graven)
Graven upplåten i evärdlig tid (upplåtelse nr 1)
Ja, det var hedervärt. Ibland har man ju den känslan att man tog sig fosterbarn för att få hjälp med skötsel på gården och i hemmet. Kanske i och för sig inte så konstigt, då det kostade att ha en till person att försörja.
För det första: detta är väl ett bra ämne för nästa antologiprojekt. Det finns väldigt många männinskor som gjort utomodentliga humanitära insatser utan att donera stipendiefonder, sjukhus eller kyrkorglar av sitt överflöd, men som satsat sina knappa tillgångar och sitt engagemang där det verkligen gjort nytta. Om dem har inte många skrivit.
För det andra, en fråga? Inträdde det en ändring i mentaliteten bland den svenska befolkningen i allmänhet under andra hälften av 1800-talet? Jag har för mig att en historia som #0 inte skulle gå att hitta 50 år tidigare. Har detta i så fall ett samband med ökad folkupplysning, frikyrko- och nykterhetsrörelsen? Jag är varken humanist eller samhällsvetare, men detta måste väl vara ett ämne som vetenskapen på de områdena har intresserat sig för.

Jag hittade detta av en slump när jag letade något annat. Men det är en tänkvärd historia som kanske slår hål på en myt. Man kan ju följa Ebbas systrar som det inte går lika bra för. Om hon hade stannat i en familj med en alkoholiserad far och kroniskt utsliten mor, hur hade det gått då? Barnhuset kanske blev hennes räddning.
Bor någon här på Proveniens i närheten av ett bibliotek som har lokaltidningar för Sölvesborg på film? Det vore intressant att se om där finns någon nekrolog. Eller rent av någon av hennes gamla elever

#4 Jag tror definitivt att det skedde en förändring. Dels blev barnhemmen mer nogsamma med att undersöka hur barnen faktiskt hade det i sina fosterhem och hur barnen utvecklades. Reslutatet fördes in i barnhusakten. Dels är jag nog ganska så säker på att fosterföräldrarna antog barnhusbarn av andra orsaker än vad man gjorde 50 år tidigare. Jag har sagt det i ett annat sammanhang, glorifiera inte fosterföräldrar på 1700-talet och den första halvan av 1800-talet. De tog inte fosterbarn som en humanitär insats.

I Sölvesborgs kommun finns:
Ebba Hultqvists Fondstiftelse av år 1946 för sångens och musikens främjande
Det måste vara rätt Ebba

Tidskriften Rösträtt för Kvinnor 1917 meddelar att fröken Ebba Hultqvist omvalts till stadsfullmäktige i Sölvesborg på de frisinnades lista.
Hon blev alltså en tidig förkämpe för kvinnors rättigheter.

Edit Maria levde också länge:
18910113-3206
Johansson, Edit Maria
G Dalaröv 48, Andreashemmet
122 31 Enskede
Död 18/12 1982.
Kyrkobokförd (1981) i Enskede, Stockholms stad (Stockholms län, Södermanland). Mantalsskriven (1981) på samma ort.
Född 13/1 1891 i Adolf Fredrik (Stockholms stad, Uppland).
Änka (20/7 1961).
--------------
Födelseförsamling i källan:
ADOLF FREDR. (Stockholms län)
Källor:
RTB 83 / SPAR 90
Troligen gift med Emil Wilhelm Johansson f i Sundre (I) 13/4 1885, gifta 1/3 1914.

Rösträtt för kvinnor 1913:
Sölvesborgs
F. K. P. R. hade den 3 april
anordnat ett möte med föredrag av fru Else
Kleen om kvinnornas mobilisering. Det intressanta
föredraget belönades med en stark
applåd, varjämte fröken Ebba Hultqvist uttalade
lokalföreningens och de närvarandes
tack för de impulser, som fru Kleen givit
med sitt aktiva arbete. Det synliga resultatet blev till sist ett flertal nya medlemmar i rösträttsföreningen.
Ebba valdes 1914 till ordförande i rösträttsföreningen i Sölvesborg och till ledamot av centralstyrelsen i Sverige.