Proveniens iFokus

Proveniens

Etikettlivsöden
Läst 2416 ggr
zachs
2009-01-25 22:56
0

Dråp av våda.

Detta är från Domboken 1853, Kåkinds härad. Skjuta prick på mössa gick inte så bra!

Till herr domhafvande i Kåkinds härad.

För dråp av våda har jag häcktat försvarslöse drängen Johannes Westerberg från Kyrkefalla socken, och i dag afsänt honom till länets kronohäckte, hvardan jag härmed får anhålla det ranskaning om brottet varder företagen inför Kåkinds  xx.

28 feb 1853

Begärd ransakning hade i anlednig häraf blivit denna dag utsatt och företogs nu sedan den tilltalade som från länshäktet xx, blivit vid rätten inställd. Då xx jämnväl närvarande, anmäld att enligt de uplysningar som senom medelats tilltalade Wetterberg hade i sällskap med en dräng vid namn Johannes Bill vid Flottebo den 6 i denna månad begifvit sig till torpet Oxhagen under Karlshaga, der de såsom det förmodas, bägge öfverlastade af starka drycker hade västnats över nått, men dagen der på den 7, då skola de öfverenskommit att skjuta å en i luften upkastad mössa. Hållit till med krut och lagat laddade skjutgevär i ordning med spänd hane, derunder skottet gått löst och träffat Bill i huvudet, så att han, utan att låta något ord sig undfalla, sanalös nedfallit på marken, därifrån han liknär måste torpstället inburits vid pass kl 8 f.m. och dog sedermera samma dag kl 4 eftermiddag.

Åkl. Inlämnade angående den tilltalade följande prästbetyg.

Drängen Johannes Pettersson, äfven kallad Johannes Wetterberg som upgivas nu vara häktad för dråp af våda. Född den 2 juni 1825 uti Kyrkefalla Pastorat Kåkinds härad och Skaraborgs län.

Fadern f.d. skogvaktaren Wetterberg, lefver än nu 73 år gammal i denna församling. Modern Margareta Swensdotter afled härstädes den 15 jan 1851.

     Har vistas hemma hos föräldrarna, under  xx han har blifvit confirmerad, tills år 1846 då han skrefs såsom tjänstedräng hos en brukare Jonas Johansson i Karlshaga Östergården ehuru han sannolikt äfven nu, så som tillforene fört ett mera syslolöst och kringströfande, än stilla och arbetsamt lif.

    Sista höst vid mantalsskrivningen uptogs han såsom dräng hos torpare Anders Gustaf Andersson i Oxhagen, ehuru han icke därstädes lärer vistas. Ogift.

     Ehuru han icke förut warit tilltalad för något brott äger han inom detta samhälle ett föga wälfrejdat namn.

      Om han kan skriva, är mig obekant. Är än tecknad såsom läsande någerlunda försvarligt innantill och ägande någerlunda försvarligt Christendomskunskap, men dessa anteckningar äro af äldre datum emedan han icke på de sednare åren bewistat förhören. Han har haft obehindrat tillträde till nådemedlen.

                                    Attesterat af  Kyrkefalla  Prestg. Den 16 febr. 1853                                                                            

                                                 A. L. Lundvik

                                                  Pastor i Kyrkefalla

1853 28 feb

Tilltalade Westerberg erkände vittnenas berättelser i alla delar, men kunde icke förklara meningen med de uttryck Bill fått, och vidblef sin uppgift, att skottet af våda gått löst och träffat Bill utan att vara med Westerbergs upsåt riktat åt Bill.

Då något vidare nu icke förekom, beslöt Här, Rätt att rannsakningen skulle framdeles sedan obdoktionsprotokollet från vederbörande läkare inkommit, ånyo företagas och att Westerberg under tiden skulle förvaras, å länshäktet, dit han därför nu kommer att återföras.

År 1853 den 26 mars

Ransakningen som under Nr 107 här förut i H. R. förevarit angående häktade Johannes Westerberg från Tolarp  af  kronolänsman C. Carlberg anklagad för dråp, blev åter i närvaro af åklag. Och den tilltalade, hvilken från länshäcktet utförd xx företagne till fortsättning sedan den skrivelse ankommit. Det obduktionsprotokoll och utlåtande som vederbörande läkare medelats med nu upläses, så lydande:

Protokoll hållet alt Lit E T

Hvarjämte antecknas att xx, dess skrivelse begärd domstolens yttrande huruledes obdoktionskostnaden enligt det ingifven räkning uppgående till fjorton xx 25 bank. Bör gäldas.

     Efter denna av åklagaren gjort anmärkning mindes den tilltalade att de upplysningar som medelats om den avsiktning det avlossade skottet tagit utvisade att geväret, hållits i uphöjd ställning och lagts anjord den mössa Bill vid tillfället haft på sig enär eljest då marken var jämn så att Bill ej stått lägre än Westerberg.

    Om den tilltalade hållit geväret utmed sidan skottet borde taga en annan riktning och i stället för att gå mitt igenom huvudet, träffandes gå uti ofvanför hjässan; Men detta xx vidhöll den tilltalade sin upgift att han hållit geväret vid sidan och att skotet af våda gått löst.

    Åklagaren förklarade sig icke ega tilgång vid flera vittnen och överlemnade derför målet i befintligt skick till pröfning; och af kunnande efter enskilda öferläggningar följande

                                             Utslag

Af den tilltalade är erkänt att han avlåssat det skott, hvaraf drängen Bill, enligt vederbörande läkares intyg ljutit döden; Och ehuru vitnesmålen så väl som stället, hvarpå skottet träffat, gifva någon anledning dertill att den tilltalade siktat geväret och emot Bill i avsigt med skottet att träffa honom eller den mössa han haft på huvudet, likväl emot den tilltalades nekande, icke några xx derom eller att han med upsåt att dräpa Bill aflossat skottet;

         Men då den tilltalade erkänt att han efter att hafva på skämt samtalat med Bill om skjutning på hans mössa och således med full kännedom och hogkomst att skjutgeväret var laddat haft hanen å låset upspänt utan att efterse, förekommna geväret riktas åt det håll der Bill i närheten var stående; derigenom gjort sig skyldig att hafva genom grof oförsiktighet och vårdslöshet vållat Bills död som enligt läkarens intyg varit en ovilkorlig följd af skottet: Alltså pröfvade Här. Rätt. Rättvist döma tilltalade John. Westerberg att för det sålunda genom groft vållande begångna dråp, jemlikt 28 kap 1 akt 5 §§ M B Kungl. Förklaringen den 23 mars 1807, samt kungl Befattning den 5 december 1739 jämfördas med Kungl förord den 10 juni 1841, böta hela mantalet till hundra daler med att hundra skilling banko i treskifte mellan kronan, häradet och åklagaren och en söndag undergå uppenbar kyrkoplikt eller om tillgång till böter saknas, i stället straffas med tjugoåtta dagars fängelse med vatten och bröd å kronohäktet och därefter kyrkoplikten undergå; varjämte han förklaras skyldig att utställda kostnaden för öppnandet af Bills döda kropp med det af läkaren fodrade belopp, fjorton riks 25 banko eller och som efter granskning af hans räkning af vederbörande var der bestämt; vilken kostnad likväl skall om tillgång hos Westerberg saknas, utgå af allmänna medel.

    Detta utslag varder jemlikt 25 kap 5 R B underställt Kung Majts. Rikets Göta Hof Rätts vidare pröfning; och skall Westerberg i afvaktan därför å länets kronohäkte hållas förvarad.

Efter avkunnandet af detta utslag förklarade Westerberg sig nöjd med detsamma.

pertho
2009-01-26 16:17
0
#1

Domboksavskrifter är alltid mycket intressanta. I gamla tiders brottmål och tvistemål kommer mycket fram om samhällets funktion och om tidens mentalitet. Jag vill tacka för att vi fått ta del av Dina senaste exempel.

I bägge fallen är det påfallande att Rätten är benägen att tolka osäkerhet till den åtalades fördel  När det gäller det misstänkta barndråpet är det ganska tydligt att den blivande modern gjort allt för att dölja havandeskapet och det finns egentligen inget som styrker hennes påstående att barnet var dött vid födseln. Ändå accepterar rätten detta och dömer med utgångspunkt från hennes version av vad som hänt.

Vid vådaskottet här ovan gäller något liknande. Det förefaller klarlagt att drängen farit med osanning i sin beskrivning av händelsen. Han har hållit den osäkrade bössan i skjutläge när skottet gick och den troligaste orsaken till det är att han haft fingret på avtryckaren.. Ändå dömer man på grundval av hans påstående att han inte avsett att avfyra bössan, utan att skottet bara 'gått av' när han hade bössan vid sidan. 28 dagar på vatten och bröd är nog ganska hårt, men det är ändå lindrigt jämfört med de tio års straffarbete, som sannolikt blivit följden om han dömts för att avsiktligt, i fyllan och villan, ha skjutit kompisen.