A är bäst(betydde Berömlig), B godkänd och C underkänd, åtminstone i skolan.

Tack chrissan! Då var det så enkelt. I de äldre böckerna skriver man ju Berörmlig, godkänd etc så det var visst bara att översätta. Jag har dock för mig att man i de äldre böcker finner fler bedömningsgraderingar men jag kan ha fel.

I skolbetygen fanns A, a, AB, ba, B, BC, C. Allt under B var underkänt.

Som tillägg till B och Ba förekom dessutom +. -, och ?

En som själv haft alla förekommande betygsgrader, inklusive C i Välskrivning.

Du också! Med C i välskrivning fick man extra timme en gång i veckan för att träna, det var mellan 16.30 och 17.30. Fast teckningläraren som hade den timmen lät mig måla istället, det var inget fel på handstilen, bara svenskläraren som inte gillade mig

När jag växte upp så hände det (trot eller ej) att jag ibland betedde mig på ett icke önskvärt sätt i skolan med påföljden att läraren ringde hem. Varje gång slutade det med ett låååååångt moraltal hållit av min kära pappa där han trettioelva gånger påtalade att, när han gick i skolan, så hade han minsann stort A i Ordning och Uppförande.

Det lustiga i historien är att min farmor har berättat direkt motsatsen för mig. Min pappa fick besöka Rektorsexpeditionen mer än en gång.

Konfirmationsbetyg kan presenteras på olika sätt!! I Mönsterås husförhörslängd för 1851-1860 står den en del inte alltför smickrande om min mormors far och hans föräldrar och syskon. Hela familjen uteblev från husförhör 1858 och det är var bl.a. antecknat i frejdkolumnen att Clara (då 15 år) inte kunde få gå till nattvard förrän hon inhämtat större kristendomskunskap. Vidare står det att det framfördes klagomål på barnens ohövliga och självsvåldiga uppträdande.

Jag har (med viss stolthet) en bevarad "konceptbok" från 5:e klass där jag på en uppsats fick betygen:

**Handstil: 1
**Innehåll: 5

Kunde varit värre. Kunde varit tvärtom! Hur läraren kunde bedöma innehållet med den handstilen? Tja, fråga inte mig…

(Fast sååå dålig var inte handstilen…)