Frun som bodde i Stugumossen nu kom ut när vi kom. Stugan som Edin bodde i var nu till en del inbyggd i en ladugård. Det blev mycket prat om vem som kunde känna till en del om kopparslagaren. Lennart följde i alla fall med oss till Tage som bodde någon halv km bort. Jo, han visste att hans farfar köpt Stugumossen av Edin 1905, med förbihållet att Edin skulle få bo kvar på undantaget i sin livstid. Han visade också en brandspruta som kopparslagaren gjort. Tage trodde också att dom hade kort på Edin, som dom lovade leta efter.

Tage tyckte också att vi absolut måste besöka Sara. En gammal dam född 1914 som hade varit fosterbarn hos hans farfar. Alltså bott huset bredvid Ture Edin.

På kvällen ringde Tage, han hade hittat kortet!

Nästa dag när jag jobbade var Allan på pastorsexp. och fick fram att Ture flyttat från Stugemossen 1927 till ålderdomshemmet i Ransberg. Där han dog 1930.

Det slumpade sig så att jag vaktat på museet några dagar tidigare så jag hade nyckeln kvar. Jag föreslog att vi skulle åka dit och titta i August Karlssons dagbok. August var en man som skrev dagbok om allt och åkte på auktioner och samlade på grejer. (Finns en artikel om honom här på Proveniens)

Vi tog var sin sida av uppslagen från 1927 och vi hade tur! August hade åkt till auktionen.

Ur Augusts dagbok.

Jag cyklade till en auktion i Västra Torsryd. Den är hos Thure Edin som är 78 år och som knappt kan reda sig längre ensam. Edin var, som hans båda bröder, till yrket kopparslagare. Ja, det bar syn för sägen der, gud så ner rökt allting var. Jag gick der och plockade i de utställda sakerna tills jag blev så svart om händerna att det såg ut som om jag haft svarta hanskar. Der var mycket gammal bråte som såldes men inget som var av värde. Jag köpte inget. Gubben Edin gick der och stälde med sakerna. Han tycktes vara nöjd med att få flytta till ålderdomshemmet. Han har varit ensam i många år. Han har utan all gräns varit supig och oredig. Tjänat mycke pängar har han gjort men supit upp dom. Man talade om på aukt. hur det många gånger hände då

del 2

hände då Edin rest ut till marknader med kärl, som han arbetat på i månader, att han supit sig alldeles redlös och att folk sedan stal hans kopparkärl. När han sedan nyktra till hade han kan hända ej så mycke pänga kvar att han kunde frakta sig hem. Edin var nog aldrig egentligen elak, men man förstår vilket hem der var i alla fall. Nu har gubben varit ensam i många år, hustrun är död sedan långt tillbaka och barnen rest sin kos. Nu går folk in i stugan och stimmar, Edin, sade någon av aukt. folket. Det får dom, sa han. "Dom får dansa och, der inne är föresten mycke dansat". Så började han tralla och sjunga en stump och stampa tackten med foten.

del 3

En gammal gubbe som bor i Torsryd, "Tåa-Joan", kom. Han ville vara så bildad och belevad. Han gjorde fina gester med händerna, buga och krumbukta. Det är så synd om honom, så jag vill gråta. Vi har ju varit som brör. Han har varit ärlig och han har alltid varit en trofast och vänsäll broder och nu skall han flytta från detta hemmet. Jag rår inte snart, jag vill gråta artonhundrasjuttiofyra den 8 augusti, då då, då kom han flyttande. Det var en härlig afton, det var dans och fäst, fyra kanner brännvin hade han och

del 4

vi fick dricka så mycke vi ville och sedan har vi alltid supit och haft roligt tillsammans men nu ä så synd om honom så jag vill gråta för nu får han lämna alltsammans" Jag köpte inget på aukt.

Fantastiskt! Jag förstår att deckarförfattaren är nöjd!

August Carlsson kan man lita på! Hans ärlighet får man - på gott och ont. Men nog är det mest gott att få höra sanningen, som han upplevde den.

Länk till artikeln om August

Allan tyckte det var en otrolig upplevelse att läsa direktreferat från auktionen.

Dom ringde från Torsryd att dom hittat ännu ett kort på Ture.

Tänk att sakna kort på en ana - och så plötsligt ha tre!

När jag hämtade Allan nästa dag undrade han hur det gick med Sara? Fanns det möjlighet att träffa henne. Jag var väldigt tveksam till hur vi skulle göra. Svårt att knacka på hos en så gammal dam och försöka framföra vårt ärende utan att skrämma livet ur henne. Det fick en bra lösning genom att en bekant jag har som bor granne en henne ringde och frågade om vi fick komma.

Det var verkligen en upplevelse att höra henne berätta om kopparslagaren. Hon hade efter skolan varje dag sprungit ner till Ture och dragit bäljen.Han tyckte om barn och jag tyckte om honom så det gick bra, sa Sara.

Det värsta hon upplevt i sina dar var när hon halkade och satte sig i en gryta med saltsyra. Då skrek jag förfärligt! Otroligt att hon överlevde! Hon hade cyklat och hälsat på honom även på ålderdomshemmet. Hon berättade också att hans fyllekompisar stal allt han hade i sin stuga mot slutet, till och med innanfönstren.

Vi hittade också detta roliga inlägg i Augusts dagbok. Det är om en bror till Ture.

Hoppas det går att läsa.

#12 Ja, den där August skydde då inget…   :-)

August skrev om allt! 

Mailade lokalradion för att göra en efterlysning i programmet Radiokontakten. Tänkte efterlysa konfirmationskort från 1902 där Tures son Gustaf Verner skulle kunna vara med. Efterlysa även skolkort från den tiden och annat roligt om Kopparslagare Edin och hans son.

Radion hade ringt på förmiddagen och ville haft med mig i dagens program. Nu ringde dom igen och vi kom överens om att jag ska försöka vara vid en telefon nästa tisdag. Ska bli mycket spännande att se om vi får fram några kort!

#15 Roligt. Lycka till!

Har genom Allan i Köpenhamn fått tillgång till ett brev som Ture Edin skrev till sin dotter i Amerika år 1926. Brevet är avskrivit av ett jag tror barnbarn till Ture, bokstav för bokstav. Brevet är säkert skrivet med gammalstavning och dialekt så det är lite svårtytt. Å, ä och ö saknas ju också. Tar gärna emot förslag till tolkning.

W. Forsryd   Tibro  den 2 januari 1926

Alskade Amanda a Moline a Rangnar a Rut jag onskar eder ett, Nuit got Ar med Gus valsindlese jag far sa mucke tacka for bugge Brefven som jag hvar fat och bekommit till Fodelssedagen och nu till Jul dat var mej Gyarkommet att fa for jag fick inte in ett ore till gull Falk ialmenhvet  sjoper Almenios Syarl nee for hvar ar ont om Pengar I Sverge nee hvuslange det kommer till att vara vet jag inte nu men varar det langentill a jag far Liva sa ar jag inte uppehvalla mig pa mit orke Her I Svergge ska da bli aldelons hvem bade I Stader och Lansort det dkall vara fardit Ar hver eftes sa nu vil jag fraga dig min kara Amanda och moline a edra barn om jag kan fa lana nagot hvudra Kroner tils eferter min dod da blir bade Boyning och Losore salt och vent I Pengar men inte an ricktet behvoch gig ente for om jag flotter in I Fagersanna der hvaller di pa att Boga up Alderdom hvemmet for Ransberg Kmun di dkall varajurning pa 2 Ar Badeilansorter och I Steder men glas till HerranKallar mig hvenar da tocker jag att det ar roligast for ska jag bli tvagen att flotta da tar di allt vad jag kvar da toker jag blir for micke for jag ar so gammal nu sa mitt lif ock min tid kan vara slat nar som hvelt min Bror Carl I frostoy kvan dog I Septembem kvan var 80 A gammal            du fragar efter din Moders fodelse dag men tdel dkule fraga Tibrom hvan trode attviste det sa daSkall du fa reda pa det sakerkvet mina Pajkar eller dina Broder di Skriver aldsig sa jag vit inte kveller om di lefver eller ar Doda kan jag inte seja

Her hvar vi nu milveder sa langen det varar vi hvar hvat Sno och vinter inte sa lite hvar a vi kan alt fa mocke an vi hvar langt till var ock Sommar in.

Helse Tali och kvennes man Adolf och hvennes bror di ar fishka alle samman nu har jar inte mer att skrugra en jartlig Syar kvalsning till er all samman venligen ticknar

TREdin

Vilken intresant historia! vilken tur ni hade som hittade så mycket om kopparslagaren.

Nu har jag försökt mig på en första tolkning av brevet. Men det är några ord som jag inte förstår vad det skulle kunna vara. Vi hoppas på att dom i USA kan scanna av brevet och skicka över.

W. Torsryd   Tibro  den 2 januari 1926

Älskade Amanda a Moline a Ragnar a Rut jag önskar eder ett, Nytt gott År med Guds välsignelse. Jag får så mycke tacka för bägge Brefven som jag har fått och bekommit till födelsedagen och nu till Jul. Det var mej Välkommet att få för jag fick inte in ett öre till jul. Folk i allmänhet köper aluminium kärl nu för här är ont om pengar i Sverige nu. Hur länge det kommer till att vara vet jag inte nu men varar det länge till å jag får leva så kan jag inte uppehålla mig på mitt yrke. Här i Sverige ska det bli ålderdoms hem både i städer och landsort när det skall vara färdigt.  Ar hver efter så nu vill jag fråga dig min kära Amanda och Moline och edra barn om jag kan få låna något hundra kroner tills efter min död då blir både  boning och lösöre sålt och vänt i pengar men inte än riktigt behöver jag inte för om jag flytter in i Fagersanna där håller di på att bygga upp ålderdoms hemmet för Ransberg kommun. di skall vara jurning pa 2 Ar Både i lansorter och i städer men glas till Herran kallar mig hvenar då tycker jag att det är roligast för ska jag bli tvungen att flytta då tar di allt vad jag har. Då tycker jag blir för mycke för jag är så gammal nu så mitt liv ock min tid kan vara slut när som helt. Min bror Carl i Fröstorp han dog i September, han var 80 år gammal. Du frågar efter din Moders födelsedag men det skulle fråga Tibro om han trodde att visste det sa då skall du få reda på det säkert. Mina pojkar eller dina bröder di skriver aldrig så jag vet inte heller om di lefver eller är döda kan jag inte säja.

Här har vi nu milväder så länge det varar vi har haft snö och vinter inte så lite kvar å vi kan allt få mycket än vi har långt till vår och sommar än.

Hälsa Till och hennes man Adolf och hennes bror di är friska allesamman. Nu har jag inte mer att skriva en hjärtlig stor hälsning till er allesamman vänligen tecknar

Ture Edin