Koleraepidemier.
Koleraepidemien 1853 kom upp i en annan tråd för en stund sedan. Jag skulle vilja se vittnesbörd om denna och andra koleraepidemier i äldre tid. Man ser ibland flera sidor i dödboken som under kort tid dött i kolera. Det jag främst tänker på, är skildringar av hus det hela tedde sig för folk i allmänhet när det pågick.
Jag börjar med ett utdrag ur sockenstämmoprotokollet i Husby-Rekarne, Sörmland 1831-09-25:
Efter lagligen skedd kallelse inträdde Husby Rekarne Församlings samtelige Ledamöter, Hemmansägare, Brukare, Torpare, Soldater, Backstu- och Inhyseshjon samt Statdrängar i allmän Sockenstämma den 25 September 1831, då till pröfning företeddes ett Sundhetsnämndens så lydande Förslag.
Förslag till försigtighetsmått mot Cholera morbus i Husby.
1:o. Sjukhus utses tre i förhållande till Socknens folkmängd och local. I Tandla By en afskild högt liggande byggning med 4 rum, i Nyängen en byggnad med 3 rum och i Husby nedergård en dito med 3 rum.
Dessa sjukhus förses hvardera med 8 sängar, tillsammans 24.
Persedlar i linne och yllevaror till dessa sjukhus fordra till lintyg och lakan 1704 aln. lärft, till kuddar, nattrockar och sängbottnar 1822 aln. Buldan, 24 st. Hårtäcken, 8 st. filtar och 48 par strumpor, hvilket alltsammans efter nu gångbara priser skulle kosta omkring 800 Rdl. Banco. Härmed må dock Församlingen ej i förtid betungas, utan anskaffas dessa effecter, då nöden kräfver dem, likväl så, att de förut villkorligt äri påtingade. Och till än vidare lättnad lakan, sjortor, må hända äfven strumpor kunna påräknas inom Socknen af dylika redan brukade, men för ändamålet ändå tjrnliga plagg. Öfrige föreskrifne Sjukhuseffecter anskaffas efter behof.
2:o. Sjuksköterskor utses en för hvart sjukhus. Sjukvaktare och likbärare fyra. Dessa undfå i dagspenning 32 sk. Banco. För lika arfvode, betingas för hvart sjukhus en person, som besörjer matlagningen och hushållningen. Skulle inga frivilligt åtaga sig dessa functioner, så måste de tillsättas genom lottning efter matlag. Alla, utom öfverårige, vanföre och barn, må underkasta sig detta onus. Härifrån undantagas likväl a. Sundhetsnämndens ledamöter med deras hushåll, b. Soldater, c. fattige Torpare och Backstuhjon, med flere än 3 barn, så länge dessa barnen neml. äro friska och hemma. Kräfva de åter vård på Sjukhusen, då åligger den omtalte pligten Föräldrarne. Stafolk på en och samma gård räknas för ett matlag.
3:o. Medlen till alla erforderliga kostnader bestridas af hela Församlingen: Hemmansägare, Brukare, Torpare, Soldater, Inhyses- och Backstuhjon samt Statfolk på det sätt, att allt bringas i form af mantal, de verklige oförmedlade och minsta delen 1/32del. Denna Mantalsreglering uppgöres på sätt, som följer:
Lilla Holmsjön 1/24, Grindstugan 1/16, St. Källtorp 1/8, Kåjäng 1/16, Hagstugan 1/32, Laggartorp 1, Nytoro 1/16, Snickartorp 1/16, Sågstugan 1/24, Trädsätter 1/16, Asplund 1/24, W. Blomäng 1/32, Carlsdal 1/24, Fogelberg 1/24, Olofslund 1/24, Sparrehof 1/32, Transätter 1/32, Lilla Källtorpstugan 1/32, Wästeräng 1/32, Lundby Qvarn 1/2, Fiskartorp 1/24, Kolvreten 1/16, Kärret 1/24, Moäng 1/8, Mörtsjön 1/8, Nyäng 1/8, Lilla Räffla 1/8, Sandvik 1/8, Skräddartorp 1/16, Söräng 1/8, Tjärbrännartorp 1/16, Wabro 1/16, Ålvtreten 1/16, Lundby Löt 1/32, Lundby skog 1/32, Sundstorp 1/32, Starkbo 1/32, Sörängstugan 1/32, Wretstugan 1/32, Bergstorp 3/16, Dalkarstorp 3/16, Dalkarsstugan 1/32, Finnslätten 1/16, Högudden 3/16, Marmåsen 1/8, Tandlanäs 1/16, Ölen 1/8, Boholmstugan 1/32, Lilla Näs 1/32, Sparrsätter 1/32, Svartvik 1/24, Bergatorp 1/16, Löten 1/16, Prästtorp 1/24, Skölkärr 1/8, Sasenborg 1/16, Bergstugan 1/32, Langstugan 1/32, Måsstorpstugan 1/32, Sparrenäs 1/32, Sörtorp 1/24, Rosenlund 1/32, Hagstugan 1/8, Kråklöt 1/8, Åsboda 1/32, Ängtorp 1/8, Älundatorp 1/16, Öcknastugan 1/16, Göthaborg 1/32, Lundstugan 1/24, Lundberga 1/32, Backa 1/8, Fogelsund 1/32, Fogeltorp 1/32, Granstugan 1/16, Fiskarbo 1/32, Hällstugan 1/32, Jonsberg 1/32, Larslund 1/32, Nystugan 1/32, Nysätter 1/32, Nyckelberg 1/32, Pitatorp 1/32, Skogshamn 1/32, Staffanstorp 1/32, Stensätter 1/32, Olstorp 1/32, Sveaborg 1/32, Svedtorp 1/32, Svedlund 1/32, Strömstugan 1/32, Stinelund 1/32, Trantorp 1/8, Trägårdstorp 1/32, Wahlsäng 1/32, Wändesborg 1/32, Anderslunda 1/32, Klockaregården 1/16. Jämte dessa till mantal nu satte lägenheter anses hvarje Soldat, handtverkare, Inhyses och Backstuhjon samt Statdräng, med ett ord, hvar och en, som ej njuter fattigunderstöd, lika med 1/32 Mantal.
Till hjelp vid blifvande kostnader, uppoffras halfva FattigCassan, halfva MagazinsCassan och 1/3 af Magazinets spannmål, hvilken likväl efter den befarade farsotens öfvergång, genom ny insättning, som inom 3 år bör vara verkställd, återbringas till sitt förra belopp. De af Församlingen utgående medel, hvilka i mån af behofvet genom Sexmännen uppbäras, förvaltas af en Sundhetsnämndens Ledamot, som månatligen redogör och ombytes. När contant tillgång brister, upptages erforderligt lån mot hela Församlingens Borgen: (en för alla och alla för en).
(Skulle dock ej mer kräfvas än det, hvartill Cassornes och Magazinsfondens projecterade uppoffring uppgår, eller om afgifterna äfven i mindre mån öfverstiga detta belopp, då skonas de publika medlen och kostnaden vidkännes endast af Socknen.)
4:o. SundhetsNämndens Ledamöter undfå hvar och en sitt utstakade särskilta district att bevaka, och åligger dem, att härvid förfara på sätt Kongl. Majts nådiga kungörelse af den 9 sistledne Julii föreskrifver. Ordföranden, som har uppsigt öfver det hela, är dock frikallad från denna enskilta åtgärd.
5:o. Ersättning åt dem, som för sjukhusens skull måste utflytta och derigenom till äfventyrs lida förluster, bestämmes efter ompröfning af Sundhetsnämnden.
6:o. Omyndiga och medellösa barn efter Föräldrar som dö af Cholera morbus, underhållas på Församlingens gemensamma bekostnad efter här ofvan antagne grund.
7:o. Vid hvarje sjukhus skall utses tjenlig begrafningsplats åt dem, som dö af Cholera, och om dödligheten olyckligtvis skulle blifva så stor, att de utsedde likbärarne ej kunna upptaga erforderliga grafvar, så biträdes de af öfriga Socknens Ledamöter efter tour.
Sålunda vare föreslaget intyga
[Underskrifter.]
Med detta Förslag förklarade sig alla, tämmeligen allmänt närvarande, nöjde och kommer det således att såsom lag härefter gälla.
[Underskrifter.]
Även i Enviken skaffades kalk och ordnades sjukstugor och utsågs kolerakyrkogårdar. Tre av lokalerna var skolhus (två eller tre av byggnaderna finns fortfarande kvar) som är första gången jag hittat uppgifter om skolhus i socknen. En av kyrkogårdarna blev riktig kyrkogård nästan 50 år senare. Allt skedde i förebyggande syfte och som tur är kom aldrig koleran hit utan den stannade i Gävle. Något annat än än kalk skaffades inte i förväg.
Jag har jobbat ganska mycket med kolera, men mest i England och Danmark (se Kastrup före flygets tid här på Proveniens). Mitt forsknings- och undervisningsämne är nämligen epidemiologi som skapades vid koleraepidemin 1853 i London. Den engelske läkaren John Snow anses vara epidemiologins grundare eftersom han löste problemet om kolerans smittvägar. Jag brukar ge en historisk föreläsning som inledning till kurserna.
Däremot vet jag ganska lite om Sverige, det här var en intressant rubrik, som jag hoppas det kommer mer under. Det finns i Köpenhamn mycket noggranna beskrivningar om kolerans härjningar, tack vare en framsynt provinsialläkare, Emil Horneman. Han har t ex beskrivit min farmors farfars dödsplats mycket detaljerat, det var ingen glad läsning.
En web-utställning om koleran i Köpenhamn finns på Dansk Medicinhistoria
Man byggde efter 1850-talets epidemi avloppssystem både i London och Köpenhamn. En historisk skildring av resultatet av Emil Hornemans arbete och John Snows publikationer finns på: Avloppets historia
Söker man på ordet Kolera här - Medicinhistoriska Databasen - får man 300 träffar.
Det är Provinsialläkarrapporter i första hand.
Hur ska man tolka Provinsialläkaren F: Eneroth, Jönköping som i sin årsrapport 1838 skriver så här;
"Det öfvervälde med hvilket Koleran genast wid sin ankomst syntes liksom afväpna alla andra farsoter, räckte äfven under förledna året, hvadan hälsotillståndet innom Distriktet var af den beskaffenhet, att Läkarne i allmänhet klagade öfver brist på sysselsättning, och Apothekarne på afsättning."
Hade de för lite att göra innan utbrottet av Kolera? 
#5. Det kan vara så, att koleran slog ut nästan alla gamla och svaga, så att det allmänna hälsoläget bland de överlevande var bättre än före epidemin. Sådant borde kunna gå att spåra i befolkningsstatistiken.
Den Sundhetsnämnd vars förslag relateas i #0 ovan hade tillsatts 1831-08-28 med anledning av Kongl. Majts Nådiga Kungörelse den 9 Julii 1831. Den kungörelsen borde väl gå att hitta någon stans. I denna bondsocken hade man ingen tillgång alls till medicinskt kunnig personal, utan var helt hänvisad till egna krafter. Epidemin 1831 kom aldrig att nå Husby, så det hela behövde aldrig tillämpas.
Man ser i förslaget hur 'socknens possessionater' tar sina egna intressen till vara på de övriga sockenbornas bekostnad. De är givetvis alla medlemmar av Sundhetsnämnden. Först undantar de sig sjäva och sina hushåll från risken att bli utlottade till sjukvårdare eller likbärare. Sedan sätter de in bestämmelsen att statfolk på en och samma gård skall räknas för ett matlag. På så sätt undviker man avbräck i jordbruksarbetet, medan torpare och småbönder står risken att mista sin enda karl eller kvinna. I verkligheten måste en herrgård med tio eller tjugo statdrängar lättare kunna undvara två stycken, än en torpare utan pigor att klara sig utan hustrun.Det ägs inte heller något om befrielse från dagsverken till godsen
I "Släkthistoriskt Forum" 1995/1 finns en artikel med titeln "Kära anmoder - hade du städat hemma?" som bygger på en rapport från Vadstenas Sundhetsnämns 1835.
I denna hade man listat alla i staden, som dött i koleran under föregående år, och hur hemmet såg ut då, om det var rent och städat eller inte.
1834 tror jag var det första stora koleraåret i Sverige.
#6 Kungliga kungörelser finns samlade år från år i det s.k. Årstrycket, som kan finnas på större bibliotek, och antagligen på landsarkiven också. Det finns liknande samlingar med länsvisa kungörelser också, som är mycket intressanta för lokalhistoriker och andra.
År 1854 från sista veckan i oktober till mitten av november dog 32 personer i "choleran" i Hudiksvall. På raderna under varandra står Karl Holmberg och Christian Berggren vilkas barnbarn så småningom skulle gifta sig med varandra. Det bodde då ungefär 2000 personer i staden så det måste ha varit stor sorg.
Starta ny diskussion