Det var väl den gamla "fardagen" dvs kontrakten (orlovssedlarna) för dräng- och pigtjänster löpte på ett år och tog slut i början av november. Då hade man frivecka och kunde byta jobb. Resten av samhället var ganska anpassat till detta system, med hyreskontrakt, stataravtal etc.

Min farfars orlovssedlar finns bevarade från sekelskiftet 1900, då praktiserades forfarande detta.

Aha, ja det låter vettigt. Funderade först på om det hade något med mantalsåret för skatteskrivning att göra.

Jovisst, så var det på landet också, pigors och drängars städslar slutade och började de sista månaderna på året.

Tack! Söndag, klockan är inte ens 12 och jag har lärt mig något nytt

*Vilken härlig dag, na-na-na-na-na-na-na-na-na-na*

Mantalsåret är nog anpassat efter just fardagarna, då hade folk flyttat och befolkningen var stabil

*skratt*

"Befolkningen var stabil". Ingen var ute och rörde på sig i onödan

Nä, det fick man inte utan pass -då var det lösdriveri! Vi fick ju lära oss i skolan att svenska folket aldrig varit livegna, men så fritt var det ju inte. Min farmors farfar var livegen på Jylland - skillnaden var kanske inte så enorm.

Det var väl ganska praktiskt att folk slutade vid den tiden, då allt var relativt lugnt, så att de inte slutade mitt i slåttern t ex eller då det var som mest göra på gården.

Var den inte så att det var en hel del höstmarknader innan slankveckan? Där bönderna kunde städsla pigor och drängar inför det kommande året.

Det förekom nog också frierier och annan äktenskapshandel på dessa marknader. Det kunde vara bra att ha detta avklarat innan man städslade sig för ett nytt år.

Men många gånger räckte det att träffas på kyrkbacken för att tycke skulle uppstå. Och man gick oftast inte så långt för att fria, många gånger höll man sig inom den egna byn i socknen. Och det förekom att man var tvingad att gifta sig utan att det hade uppstått tycke.

Man har i många sammanhang sagt att cykeln blev avgörande för genpoolen i Sverige. Friarresorna utsträcktes och det blev en klar fördel för att få in nya gener i de ganska enahanda släkterna - man behövde annars inte gå långt som du säger Xian.

Det var nog en hel del dynastiska giftermål, bland jordägande bönder och handlesmän inte minst. Jag håller på med ett par sådana släkter, inte var det fria val för ungdomarna.

När det gäller stadsförhållanden i början av 1900-talet var det vanligt att hyreskontrakt på lägenheter löpte på ett år från första oktober. Den dominerande boendeformen var hyrd lägenhet i privat ägd fastighet. I min barndom i Eskilstuna på 30-talet gick flyttlassen runt hela sta'n just till den första oktober. Det gällde alltså även familjer och hade inget samband med byte av anställning. Där hade man normalt en månads uppsägning från den anställdes sida vid industrierna som dominerde arbetsmarknaden.

Det ser man tydligt i Stockholm runt förra sekelskiftet. Söker man på personer i Rotemanarkivet kan en familj finnas med under 14 poster med flyttningar just en gång om året.

Kan inte seden att flytta/byta anställning en viss månad ha funnits kvar lång tid efter det att den hade någon större praktisk nytta och även hängt med in i städerna?