Och här kommer noteringen om konvolutet. Jag tror det handlar om information om modern samt att det är ett förseglat kuvert, annars borde det rimligtvist stå "till Adolf Fredrik och datum som på de andra barnen"

Så här ser det ut på de andra barnen under samma kolumn, vilken är för; Särskilda anteckningar, moderns hemvist om annan än församlingen samt uppgifter om inkomna och avsända attester mm.

Och det var ett förseglat konvolut innehållande moderns namn.

I gossens Barnhusakt står allt om det.

http://www3.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008/10_05160.pdf

Väldigt mycket information från barnhusakten. Bla får man veta att modern år 1912 (f)rest till Amerika men (oläsligt ord)???

1914 - Brev från modern

Detta skulle kunna vara modern (från Emihamn):

Åldern stämmer inte riktigt, hon borde vara 32 år 1912.

Det kan inte vara rätt Selma. Enligt Emihamn utreste hon i augusti 1912 och emmigrationen antecknades i barnhusakten redan i april. Dessutom skulle rätt Selma endast vara 30 år 1912. Timman är sen nu.

Och denna Selma åker med August Lundborg, 37 år och Elaien Lundborg 1 år, dessutom står de som varande från Amerika, vilket också visas i bl a passansökning i USA  från familjen 1912

Undrar just om han någonsin fick reda på moderns namn? Det står ju att förfrågning gjorts 1932 och 1944. I och för sig bra att man uuehåller lagar men tydligen var man 1944 tvungen att gå till Kungs för att få se brevet med moderns namn.

Här är gossen:

19050610-9370

Lenander, Birger Lorentz Napoleon

Skultunav 3
722 17  Västerås
(Boendeadress 1 nov 1970)

Död 22/9 1975.

Kyrkobokförd (1970) i Västerås domkyrkoförs, Västerås kn (Västmanlands län, Västmanland). Mantalsskriven (1970) på samma ort.

Född 10/6 1905 i Maria Magdalena (Stockholms stad, Uppland).

Ogift man.
--------------
Födelseförsamling i källan:
MARIA MAGD. (Stockholms län)

Källor:
MTL 71 / RTB 75

Den enda Selma Lundborg i folk1900 som kunde vara aktuell är född 1888 i Lomma. Men det är då fel ålder.

Han begravdes med fosterföräldrarna Lenander i Göteborg, så han verkar ha haft en familj i alla fall

Tack, ja, jag såg förfrågningen om föräldrarnas namn 1932 och 1944. Även om Birger inte fick se det slutna konvolutet måste han ju ha fått se barnhusakten, eller? Det ser ut som om moderns namn är ditskrivet någon gång under resans gång 1905-1944.

Lille Birger hamnade på Epedemisjukhuset vid 5 år ålder men tillfrisknade tydligen.

Under kolumnen "Anmärkningar och vidtagna åtgärder" kan man läsa 1912 "Gossen går nu i skolan. Artar sig väl och har börjat musiklektioner".

Ett litet tidsdokument över hans barndom. Jag undrar vad modern skrev 1914? Ovanför den kommentaren samt uppgiften att modern rest till Amerika står det adr (??) får ej lämnas (tror jag)

Vem var Fru Essén på Hornsgatan 73 tro?

Hm, en Barnmorska. Men inte samma som skrev och skickade konvolutet. Hon hette H.Eriksson.

Namn:
Ida Karolina Kristina Essen /Widman/
Titel: Barnmorska
Födelseuppgifter: 08/11 1866 (Älghult), Kronobergs län
Status: Gift,ej HF,Sammanboende med barn

Boendeuppgifter:

Arkivrote och stadsdel: 16 (Södermalm)
Häftets nummer och tidsperiod: 15489 (19081204-19170515)
Fastighet: Mullvaden Andra 33
Församling: Maria
Församling: Maria
Gata: Hornsgatan 73

Här bodde de, vid Säröbanan i Askim, precis som det står i akten:

[](javascript:PopUpHelp('arkiv2005/september/bild2m', 580,450))

Villa Lenander i Hovår, ritad av RO Swensson.

Tack chrissan.

Är det någon som kan kika på barnhusakten enligt länk under inlägg #3

Det är ett par saker jag undrar över:

1) Barnmorskan Fru Essén har inkommit med uppgiften att modern avrest till Amerika; meningen lyder modern (af)rest till Amerika men (oläsligt ord)???

Det oläsliga ordet skulle jag bli tacksam om någon kunde tolka.

Barnmorskan Essén verkar för övrigt känna till moderns adress då det ovanför dessa anteckningar står någonting om att hon har Selma Lundborgs adress (modrens). Ovanför det står det att modrens adress ej får utlämnas.

2) Under rutan högst upp till höger har man med bläck skrivit 19-27/6 Belöning 25 kronor (torde vara den 27/6 1919). Detta har skrivits över en gammal anteckning som säger "Enligt Hilda Elisabeth Andersson (Birgers allra första fostermor i Hjorthagen) lär modern aldrig vilja höra efter sitt barn".

Vad bygger fostermodern detta antagande på? Selma Lundborg var ju under den tiden som Birger var fosterbarn hos paret Andersson i Hjorthagen, inte bara anonym i kyrkböckerna utan även vid inlämnandet av Birger till barnhuset.

Var fru Essén kontaktperson till modern? Fick modern fler barn?

Jag kan inte heller läsa ordet, det slutar på -ast?

1911 kollas tydligen moderns adress eftersom man vill diskutera ett avstående - ville paret Lenander anta barnet som sitt?

Kanske Selma Lundberg? Kanske inte blev kvar i Amerika?

18820320-870

Lundberg, Selma

Vännäs 16:16

Död 3/8 1949.

Kyrkobokförd i Vännäs landskns kbfd (Västerbottens län, Västerbotten).

Född 20/3 1882 i Borgvik (Värmlands län, Värmland).

Ogift kvinna.
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2007:
Vännäs, Vännäs kn (Västerbottens län, Västerbotten)

Födelseförsamling i källan:
Borgvik (Värmlands län)

Källor:
PA, DB

Hon funderade i alla fall på att åka till USA, ur Emilarsson:

Förnamn: SELMA
Efternamn: LUNDBERG
Hemort: BORGVIK
Hemlän: S
Brevdatum: 1899-04-21
Källa: A9:1899:L417

Jag börjar misstänka att det kan vara just denna Selma Lundberg som är modern. Det finns ingen 1900 som heter Lundborg. Selma Lundberg f 18820320 finns i Stockholm 1900 som piga bland efterförda Jakob och Johannes. Hennes syskon åker till USA. Själv flyttar hon 18/12 1899 till Stockholm, Ad Fredrik står det men jag kan inte finna henne där.

Ja, födelsedatumet stämmer exakt.

Hon inflyttar till Johannes 8/1 1900 från Borgvik, till Thulegatan 41.

Men hon utflyttar 30/12 1902 till Högbo, Gävleborgs län. Och där finns inget scannat efter 1900 så spåret slutar. Utesluter dock inte att hon kan ha fått barn 1905.

Detta förändrar saker och ting, dvs hennes troliga efternamn. Jag har tidigare sökt hennes inflyttning till Adolf Fredriks fs åren 1904-1905 men stirrat mig blind efter en Lundborg. Hjärnan (ialla fall min) sorterar automatiskt bort alla andra namn. Får kika igen. Varför Adolf Fredrik? Jo födelsenotisen i Maria Magdalenas fs anger, förutom barnmorskans adress, även att konvolut och attest har skickats till Adolf Fredriks fs.

Varför Semla eventuellt är boende i Adolf Fredrik men föder på Hornsgatan i Maria Magdalenas fs, tror jag att jag har kommit på.

Jag undrade vad Barnmorskan Essén hade med saken att göra. Hon dyker ju upp i barnhusaktens anteckningar när Birger är 6-7 år gammal, dvs 1911 och 1912. Essén bor vi denna tidpunkt på Hornsgatan 73. Samma adress som anges vid Birgers födelse men då med en Barnmorska H. Eriksson som skickar attesten och konvolutet.

Sökte på adressen i Rotemansarkivet i kombination med Eriksson och fann Barnmorskan Helga Emilia Eriksson som bor på adressen mellan 1904-1910. 1910 flyttar istället Barnmorskan Essén in. Driver Eriksson någon form av privat mottagning som Essén tar över? Under tex perioden 1905-1907 föds minst 22 barn på adressen om jag har räknat rätt, varav Birger var ett. Alla barnen har familjekoden fosterbarn eller barn utom familjen men syns bara under en post i hushållet, dvs när de föds. Samtliga av dessa barn saknar efternamn och modern är helt anonym.

Attesten kanske skickades till Ad Fredrik därför att sonen intogs på Allmänna Barnhuset, som ju låg i den församlingen. Han togs ju in snart efter födseln.

Uppenbarligen drev barmorskorna på Hornsgatan en mottagning för ogifta mödrar, förlossningshem samt hjälp att lämna bort barnet. Vidare kontakt skötte också av dem. Selma, som ju flyttar till Gästrikland 1902, kan ha återkommit till Stockholm alternativt bara kommit dit för att föda.

Man skulle bra gärna vilja se de inneliggande handlingarna, som u bör finnas i arkivet.

Har något mer barn fötts på adressen som skulle kunna vara Selmas? Birger behöver ju inte vara det enda. Hon är ju efterförd år 1900 i Johannes trots inflytt 8 januari 1900.

Enligt anteckning i akten måste du gå till Kungs för att få se konvolutet.

Även numera? Gäller sekretessen fortfarande? Intressant fråga, vi letar ju ofta upp sk okända föräldrar här. Men de övriga handlingarna i akten bör man kunna se.

Enligt arkivförteckning så finns SE/SSA/0012/H III c , moderskapserkännanden i Maria församling, förseglade kuvert. Man kan rösta på att de scannas fram till 1905. Skulle vara intressant att komma iväg till stadsarkivet någon gång!

Sant chrissan. Barnhuset låg ju i AF's fs. Då kanske det inte är värt att gå igenom inflyttningen för AF.

Har kikat på de andra barnen i Rotemansarkivet och de har stannat på adressen allt ifrån en vecka (barn utom familjen, troligen moderns "vilovecka" efter förlossningen) till upp till 3 månader (födda på adressen men med familjekod fosterbarn).

Som jag skrivit förut blev det allt vanligare under 1900-1910-talet i Stockholm att föda sitt barn på ett barnbördshus. Ogifta kvinnor som ville vara anonyma skyddades fortfarande av det ska barnamordsplakatet. Det fanns dock säkerligen drivande människor på tex barnbördshuset som hellre levde efter kyrkans lagar än Svea Rikets lagar. Många mödrar upplevde säkerligen en enorm press på att uppge sitt namn. Man sökte sig då hellre till Barnmorskor som Eriksson och Essén. Även om Stockholm var en stor stad så kunde man säkert ryktesvägen få information om mindre förlossningsmottagningar. Jag kan vidare tänka mig att denna typ av verksamhet var synad och ifrågasatt av det moderna samhället. Kanske man såg mellan fingrarna då dessa två  barnmorskor uppenbarligen lyckades förmå kvinnorna att lämna sitt namn i ett förseglat konvolut. Som jag skrev i mitt ursprungsinlägg, så har jag aldrig förr sett detta noteras i en födelsenotis vid den här tiden i Stockholm. Jag spekulerar nu men jag skulle kunna tänka mig att det var så.

Jag ska kika närmre på barnen och se om teorin håller och också se om någon går att finna i Almmänna Barnhusets rullor.

#26 o #27

En moralisk fråga. De konvolut som öppnats är de där det skett ett erkännande och/eller där barnet legaliserats genom giftemål. En bilaga har då tillförts födelseboken. Det ser vi konstant i Stockholms födelselängder i början på 1900-talet.

Personligen önskar jag att övriga konvolut, där modern har fortsatt vara anonym av olika anledningar, ej har brytits och skannats. Har man en gång lovat modern anonymitet så ska så förbli oavsett ändring i grundlagen eller barnets vilja. Jag kan verkligen förstå barnets situation och önskan om att få kännedom om sina föräldrar men ett löfte är ett löfte. Samtidigt sitter vi här och letar efter modern till Birger vilket inte alls går stick i stäv med mina åsikter. Knepigt är det.

Samtidigt kan man argumentera att det faktum att modern lämnade sitt namn i kuvertet tyder på någon form av vilja att det rätta förhållandet skulle komma fram, åtminstone för barnet (vilket jag hoppas att det gjorde). I vårt fall så har hon ju haft en slags kontakt för att få veta hur det gick för sonen, senast som vi vet, 1914.

Jag hjälpte en arbetskamrat med ett mycket sorgligt fall (kan av förklarliga skäl inte gå in på detaljer), men slutet blev så här 80 år senare, att ättlingarna fick väldigt mycket förklarat och hade betydligt mer förståelse för svåra saker som skett i barndomen. Det kändes som en stor börda föll av deras axlar.

Tyvärr var det ju inte därför man uppmuntrade modern att lämna sitt namn i ett slutet kuvert, dvs att barnet skulle kunna få kännedom om sin mor. Det var för att modern skulle kunna bevisa att hon var barnets biologiska mor. Modern invaggades säkert i tron att barnet skulle kunna få veta men så var icke fallet. Se bara, så sent som 1944, var Birger tvungen att gå till Kungs för att få rätt att bryta konvolutet.

Numera har ju adoptivbarn rätt att söka sina biologiska föräldrar men däremot inte föräldrarna rätt att söka barnen. Vår syn har ändrats en del.

Före julgröten vill jag bara meddela, att i det enda fall där jag har sett en skannad eller filmad bild av ett sådant konvolut, var det just det obrutna konvolutet, inte innehållet som var skannat. Om man skannat innhållet i ett sådant konvolut bör det ha öppnats vid något tidigare tillfälle. Tyvärr noterade jag inte var detta fall fanns.

#33 Precis. Jag ska kanske förtydliga det jag skrev under #29. Vid ett erkännande/en legalisering av ett barn är det ett separat dokument som tillförts födelseboken med föräldrens/föräldrarnas erkännande av barnet. Inte det dokument som avslöjar moderns namn. Det dokumentet var just till för att modern skulle kunna bevisa sitt moderskap i de fall hon önskade ta barnet till sig.

#26  Skulle tro det. Även om det är lite ålderdomligt. GOD FORTSÄTTNING PÅ JULEN!!!!!

Jag tycker det alltid är otroligt spännande med dessa utredningar av barnhusbarn. Väldigt intressant det du skriver Cheyenne!

Så här står det i Göran Ingers bok Svensk rättshisoria:

I det sk Barnmorskereglementet 1856, stadgades det, att barnmorskan vid hemlig förlossning borde tillråda kvinnan att anteckna sitt namn och hemvist på ett papper, som därefter skulle förseglas och lämnas till prästen, där födseln skulle anmälas Prästen skulle i sin tur sätta sigill på det förseglade papperet. Sedan skulle kvinnan uppmanas att "sin såväl som barnets framtida säkerhet, samma papper noga förvara". Avsikten med denna namnsedel var tydligen den att barnet senare åtminstone skulle få reda på vem som var dess mor. I praktiken förvarades dessa namnsedlar på pastorsexpeditionerna och där öppnades på barnets begäran.

Man kan ju undra var alla dessa namnsedlar finns nu? Har de kastas med tiden då man ansett att nu har det t ex  gått 100 år, så det finns ingen anledning att ha dem kvar?

1917 avskaffades begreppet "okänd moder".

Det nämns om en kvinna död i Vännäs. Hon var ogift och då kan man undra varför hon dog där? Vännäs, ligger några mil från Umeå, Västerbotten och är en järnvägsknut. Kan hon ha haft anställning hos SJ eller jobbat på något järnvägshotell. Sedan hände det att ogifta kvinnor ambulerade runt hos släktingar, som för tillfället behövde dem, som hjälp.

Intressant det du skriver ambi, dvs att avsikten med konvoluten var att barnet skulle få reda på vem som var dess mor. Jag har alltid fått höra att avsikten var att modern skulle kunna bevisa sitt moderskap. Vidare skriver du att dessa namnsedlar "öppnades på barnets begäran". Vi vet ju att Birger tvingades gå till Kungs (om han nu valde att göra det) för att få konvolutet öppnat.  Även om syftet var gott med dessa namnsedlar verkar det som om det rådde delade meningar om vad just syftet var och vem som fick bryta konvolutet.

Om de finns kvar eller inte skiljer sig nog från församling till församling beroende på hur tydliga instruktioner pastorsexpeditionerna fått av landsarkiven vid inskickandet av födelse- och dopböcker etc. Kan tänka mig att en hel del av dessa namnsedlar har åkt dit de absolut inte ska åka, dvs papperskorgen.

Det kan ju vara Göran Ingers tolkning av det hela också, eftersom har skriver "tydligen". Nu kom ju denna stadga 1856 och man vet ju inte hur den tolkades allt efter åren gick. Gossen i ditt fall var ju född 49 år senare.