Enligt Svensk rikskalender 1908 hörde Ronneby till Medelstads häradsrätt. Försök där.

På AD finns dessutom personregister till bouppteckningarna så det borde gå lätt att hitta.

Jag reserverar mej dock för att jag kan ha fel om häradstillhörigheten, är inte bevandrad alls i de trakterna, men vad jag kan se så ser det så ut.

xian är väl vår Blekinge-expert, vad säger han, månntro?

En liten rättelse till ovanstående:

Personregistren sträckte sig tyvärr bara till år 1860.

Nja, jag är nog bäst på den del av Blekinge som ligger öster om Ronneby. Men visst är det Medelstad härad som gäller i det här fallet. Ronneby återfick ju inte sina stadsrättigheter förrän 1882: Ronnebys historia.

Jag har tittat i NAD och jag kan inte se att det finns några personregister för tiden efter 1860.

Tack snälla Svenne och xian! Det tog 5 minuter att klicka sig fram till bouppteckningen. Tyvärr fanns det bara en sida som redovisade skulder och tillgångar efter den avlidna, inte den detaljerade versionen som jag är van vid där varenda stol och rock redovisas. Men jag är glad för det lille.

Märkligt, man var ju väldigt noga att räkna upp "varenda synål" i bouppteckningarna förr. Det kanske fattas sidor?

Det ser likadant ut på varje bouppteckning i den avfotograferade längden…..!!

Kikade på åren en 1864 och samma sak där. Enbart en förstasida med redogörelse för den avlidnas dödsdatum, närmaste arvingar samt tillgångar och skulder.

Nu fann jag faktiskt en bouppteckning där det verkar saknas kontanta medel men där man räknat upp den avlidnas få tillhörigheter. Återger några av de;

2 tröjor

2 näsdukar

6 lintyg

1 lakan

2 par gamla strompor (strumpor ?)

Det står faktiskt så.

 Det är tydligen bara förstasidorna som är avfotograferade.
Efter ingressen börjar man med fastigheter och de dyrare ägodelarna såsom guld och silver, men övriga sidor med bohag är inte med!

Det är uppenbart att det måste finnas flera sidor i bouppteckningarna som av någon anledning inte är fotograferade.

Märkligt, det har jag inte sett förut, alla bouppteckningar i AD som jag hittils har sett är fullständiga.

Det borde föranleda en fråga till Arkiv Digital.

Ja, jag skickar ett mail till dem. Undantaget är annars ovanstående exempel (se #8)

Nu kikade jag närmre på dessa boupptckningar i Medelstads härad. Klickar man på en av längderna/volymerna i fönstret för volymbeteckningar får man i inforutan ovanför beskedet "endast ingresser".

Verkar märkligt att man inte fotograferat allt när man ändå är igång.

Hej !

Vi (DigiArkiv) fick önskemål om att fotografera enbart ingresserna till dessa bouppteckningar för ganska länge sedan. Beställaren var inte intresserad av det övriga. Då vi alltid har många önskemål om saker att fotografera så valde vi att bara ta ingresserna för att kunna hinna med så mycket som möjligt (till flera kunder).

Nu i efterhand så skulle man givetvis tagit allt, men gjort är gjort. Vi har dock valt att lägga ut detta, fast det inte är komplett, och vi hoppas att det kan hjälpa lite i alla fall. Vi kommer tids nog att ta hela bouppteckningarna, men är man intresserad innan det blir av så kan man ju alltid skriva till Landsarkivet och beställa kopior av bouppteckningen.

Hälsningar

Niklas Hertzman

Arkiv Digital

Tack för ditt svar Niklas.

Hej!

Det är som Niklas skriver. Ingresserna är ju en ingång till den fullständiga handlingen. Det är bättre än ingenting alls, i synnerhet där det saknas register. Själva ingressen säger ju en hel del. Och man får reda på vilken bouppteckning man ska beställa från arkivet.

På sätt och vis är en avskrift av ingresserna minst lika intressant. Den blir ju sökbar när det gäller alla som nämns i ingresserna. Särskilt intressant när det gäller 1700-tal och då rör socknar som helt saknar husförhörslängder. Som är fallet när det gäller östra Blekinge.

En avskrift är en avskrift men kan vara en genväg in i källmaterialet. Det finns släktskap som aldrig skulle gått beläggga utan bouppteckningarna. Inte minst när det gäller våra båtsmän som ofta saknar patronymikon i kyrkböckerna. Och för all del även i bouppteckningarna, men kan få reda på att båtsmannen i fråga är son till den eller den så går det att klura ut den saken. Ibland ger den enskilda bouppteckningen så mycket, då får man lägga pussel.

Som Niklas skriver så kommer de kompletta bouppteckningarna så småningom. Den som väntar på något gott …..

Jag hoppas att jag inte har spekulerat för mycket!

P.S. Jag har själv fotograferat ett par årgångar bouppteckningar för Östra härad så jag kan föreställa mig vilket jobb det innebär att fotografera alla (för hela Blekinge).

P.S.2 AD Oline har varit mycket trögt under veckoslutet. Jag har inte hunnit testa i dag.

Är det någon som vet när kravet på bouppteckning efter en avliden blev lagstadgat?

Jag har beställt två bouppteckningar (från Blekinge, så jag är inom ämnesområdet!) från 1906 och 1912 från Landsarkivet i Lund. Ganska snart fick jag svar att det förmodligen inte hade upprättats några sådana. De kunde inte hitta några och det fanns inte några noteringar från Karlskrona rådhusrätt heller. Exakt ordalydelse har jag i Landsarkivets brev hemma, så jag kan komplettera i ett senare inlägg.

1734

Fann denna info på DDSS.nu's hemsida

Bouppteckningar och arvskiften
"Ärvdabalken i 1734 års lag fastslog att "när dödsfall timar, då ska man eller hustru, som lefver efter, ehvad förord gjorde äro, riktigt uppgifva och låta noga uppteckna alltsammans i boet, så löst som fast, sådant som det vid dödstimman var, med alla skrifter och handlingar, fordringar och gäld, i arfvingarnes eller deras förmyndares eller ombudsmäns närvaro; skrifve och samma uppteckning under, der den gälla skall, med edlig förpligtelse, att ej något med vilja och vetskap är dölgt och utelämnadt, utan att allt riktigt uppgifvet … Med uppteckning må ej längre uppskjutas, än högst tre månader efter dödsfallet ….Nu är boet upptecknadt; då bör en avskrift af bouppteckningen hos domaren ingifvas inom en månad derefter; men i häradsrätten vid det ting, som näst efter en månad infaller. Är någon av arvingarna omyndig eller utrikes stadd, varde ock den rätt hos domaren intecknad, som omyndig eller utrikes vistande i arfvet eger.

Enligt 1669 års förmyndareförordning ( § 4, 6 och 11) skulle bouppteckning (inventarium) upprättas när en make dog och jämte den efterlevande maken efterlämnade barn, samt när båda föräldrarna var döda och efterlämnade barn. I en sådan bouppteckning skulle upptas " all barnens egendom", " i löst och fast." Bouppteckningsskyldigheten före 1734 års lag var alltså högst begränsad. Bouppteckningen skulle upprättas i två exemplar, av vilka den efterlevande maken skulle behålla det ena och det andra tillställas närmast fränare eller om sådana ej fanns, rätten. Det fanns ingen lagstadgad skyldighet att ett exemplar av bouppteckningen skulle lämnas till domstolen och förvaras bland dess handlingar.

Adelns bouppteckningar lämnades till hovrätten till och med 1916 - därefter till tingsrätt."

En mycket luddig lag alltså där det alltså står att en avskrift bör inlämnas till tinget eller häradsrätten.

Att bouppteckningar skulle göras beror mycket på fattigprocenten. En viss procent av boets tillgångar skulle betalas in till fattigkassan.

Om det fanns barn var den kvarvarande maken/makan tvungen att visa upp en bouppteckning och bodeling till barnen innan han/hon kunde gifta om sig. Därför hittar man ibland kopior på bouppteckningar i kyrkoarkiven. Ibland var prästen nöjd att bara se bouppteckningen, men ibland krävdes kopia av den.   

Bouppteckningar blir allt mer summariska från slutet av 1800-talet.

Bouppteckningar under 1900-talet är väl lite tveksamt om de ska finnas tillgängliga på nätet, då arvingarna kan vara i livet.

#17 Instämmer ang. bouppteckningar från 1900-talet. Jag tycker absolut inte att de ska finnas tillgängliga på nätet. Det räcker så bra med att man kan beställa från landsarkivet.