
Hustruns eftenamn - vad blir barnens?
Nu har jag en fråga som säkert många ställer sig.
I mitt jagande efter smedsättlingar har jag nu fått i min hand en utredning med en släkt Hero (Herou) som ska komplettera mitt eget forskande.
När jag nu kopplar i ihop det hela så stöter jag på ett problem.
Jag har en Anders Andersson (f.1863 i Österfärnebo)som gifter sig med Johanna Kristina Herou (f.1867 i By (W)).
Anders tar namnet Herou och deras barn får namnen Herou.
Hur sjutton blir det nu?
Barnen har ju Herou från moderns sida - men inte faderns? Barnen borde ju rimligtvis fått namnet Andersson, eller…?
/Thomas
Om fadern tar hustruns namn så får ju barnen faderns namn?

Det är precis som många familjer gör nuförtiden också

#3 Det finns väl inget som säger att det var valigt. En fluga gör väl ingen sommar…


Även jag har Hero/Herou i släkten (via svärdotter). Det är Herou i Gåsborn och sedan via Fagrell-släkten.
För skojs skull försökte jag leta reda på Johanna Kristina för att bakåt se om det finns koppling till vår gren. Letade i födelsebok 1867 By(W) men hittade henne inte!

Nä vanligt är det inte, men alla möjliga varianter förekommer. Jag har en ana Jeremias Kamph som var krögare, han hörde till en av Henrikstorps glasblåsaresläkter och gifte sig med klockaren Schrewelius dotter, deras son Jöns som blev min anfader valde att ta namnet Schrewelius, jag gissar att han ville ta avstånd från sin far då fadern dödade modern.

#5 efter en snabbtitt i mina uppgifter så finns
Johanna Kristina finns i grenen från Serva Henrot medan Fagrell är ättling till Servas bror Jaques

Så länge det är patronymikon så fortsätter det tills patronymikon blir efternamn, vilket oftast sker vid sekelskiftet 1800/1900. Släktnamn eller andra tagna namn blir efternamn under längre tid och exempel finns redan från medeltiden. Efternamnet följer oftast framåt i tiden, men ibland övergår efternamnet till patronymikon igen. I Hälsingland är det vanligt att soldatnamnet övergår till efternamn från slutet av 1700-talet. Smeder, bruksarbetare, handelsmän och andra som hade lite högre ställning i samhället tar efternamn ganska tidigt. Gamla vallonnamn (som är släktnamn som de har när de kommer till Sverige från Vallonien och kanske även från deras ursprungsområden i Tyskland) blev släktnamn men har ibland försvunnit och blivit patronymikon (bara genom prästens försorg ?). Det är vanligare att kvinnornas släktnamn blir patronymikon men syskongrupper kan ha olika efternamn och/eller patronymikon.
Under 1800-talet är det inte så ovanligt att mannen tar kvinnans efternamn (eller svärfaderns) om han själv bara har patronymikon.

Serva Henrot & ??
|
Hinrich Servasson Herou & Helena Nilsdotter
|
Klas Goude & Katarina Henriksdotter Herou
|
Johan Klasson Goude & Malin Larsdotter
|
Lars Johansson Goude & Margareta Larsdotter
|
Johan Johansson Goude & Anna Larsdotter Goude
|
Klas Johansson Goude & Anna Göransdotter
|
Johan Klasson Goude & Helena Klasdotter Kallin
|
Per Jakob Herou & Johanna Jansdotter Goude
|
Johanna Kristina Herou