Så här såg gården ut 1943. Bilden har jag fått av släktforskaren som gav mig svaren på vilken gård det var.

Ja, det är fantastiskt! Man ska ge aldrig ge upp. Jätteroligt!

Den högra byggnaden på första bilden har alltså försvunnit på andra bilden?

Finns gården kvar?

#2 Tar mig friheten att citera delar av svaren från min sagesman:

"Gården var från början kringbyggd men när min morfar/mormor flyttade in troligen 1931 eller 1932 så var redan högra huset rivet liksom huset som låg mitt emot boningshuset. Samtidigt hade huset moderniserats med nytt kök, ny skorsten i högra delen av huset. (Se bifogad bild med del av huset taget ca 1943.)"

"Huset brann ned troligen under 1960-talet och är ersatt med ett nytt hus."

Vad jag kan utläsa av skifteskartan från 1826, så är detta en av de gårdar som flyttade ut från byn.

Bifogar en annan bild tagen 1930 från boningslängans baksida. Det är bakugnskroppen vi ser sticka ut fån husväggen.

Härliga bilder. Så ska en gård se ut!   :-)

Vilken tur du hade som fick reda på lite om gården.

Härligt att få reda på var gården låg och få så mycket information om den. Huset som jag bodde i som barn (se under tråden "kan det vara Skabersjö") har jag fått reda på att även den från början var en kringbyggd gård. Idag står ju bara huvudbyggnaden kvar.

Vad kan det finnas för anledning att riva de övriga byggnaderna. Förfallna och inte värda att renovera?? Eller??

#5, Ja, det kändes så fel att inte kunna identifiera gården när det är en så fin bild.

Folklivsarkivet i Lund är värt ett besök för de som har anor i Skåne och söker eventuella bilder på anornas gård/hus. I början av 1930-talet gjordes en ganska omfattande fotodokumentation av gamla gårdar. I och för sig var det långt ifrån alla gårdar som dokumenterades, men de gårdar och bymiljöer i landskapet som ansågs för att vara mycket ålderdomlig dokumenterades med foton och uppmätningar.

Allt material samlades sedan i Folklivsarkivet och benämns idag som "Gårdsarkivet"

Problemet med Gårdsarkivet är att bilderna är väldigt dåligt namngivna/identifierade. I det här exemplet är gården identifierad som "Gård i Björka socken, Färs härad".

Bodde tidigare i grannbyn Vomb där det gjordes en omfattande fotodokumentation av alla gamla hus sommaren 1930. Problemet var bara att de var namgivna efter den tidens ägare/hyresgäst. Men tack vara de äldre vomsingarnas hjälp lyckades jag identifiera och namnge samtliga hus i byn. Gjorde också en ny fotografering av husen, ur samma bildvinkel som de gamla fotona.

#7 Det låter som att ett sådant arbete som du gjorde borde göras för fler byar. Minst lika viktigt som något gravstensprojekt.

Trettio-talet är ju inte längre bort än att det finns levande minnen kvar - ytterligare ett antal år men inte så länge.

Jag borde åka dit och se vad som finns för Starby. På min "att-göra-lista" finns att ta kontakt med en gammal Starby-bo och övertga honom om att åka med runt i byn och berätta.

(Det finns mycket på "att-göra-listan"…)

Visst, tiden rinner iväg och snart är det näst intill omöjligt att få hjälp av äldre bybor - de har dött ut.

En annan sak som är intressant i sammanhanget är att när man väl lyckats spåra gården, ta kontakt med anhöriga till de som en gång bodde där. Kanske de har en del fotografier att visa och låna ut.

Gårdsarkivet är i första hand ett bebyggelsearkiv, varför det finns få bilder där det syns några människor på gårdarna. Bilden i denna tråd är ett av de få undantaget. Därför är det extra viktigt att när man en gång identifierat gården, söka rätt på bilder av innevånarna - först då blir bilden komplett.

#6 Det främsta skälet till att riva gamla längor på en gård är att de är så förfallna.

I Skåne var de mestadels byggda i korsvirke och lera. Denna konstruktion kräver ständigt underhåll. Om det sedan är så att byggnaden inte behövs längre i samma utsträckning som tidigare, blir det lätt så att de förfaller och till sist rivs.

En annan tänkbar orsak, som kanske gäller för ditt barndomshem, är att när byarna skiftades ut, dvs gårdarna flyttades från bykärnan ut på omkringliggande marker så valde man i vissa fall att låta den gamla gården stå kvar i byn och istället bygga nytt på sin utskiftade mark. In i den gamla gården flyttade då husmänn, hantverkare eller lantarbetare. Dessa hade inte behov av stora stall- och loglängor utan de revs och delar av korsvirket såldes kanske vidare till andra. Kvar blev bara boningshuset och eventuellt ett litet stall för en ko, en gris och några höns.

#10 Varmt tack för all information :) Har fått reda på att vårt hus i Holmeja troligen var byggt i korsvirke från början men vet inte sanningshalten i detta.

Bifogar en bild från första hösten vi bodde i Lärktorpet (1978). Staketet höll på att ramla ihop och våren efter (1979) var pappa tvungen att göra något drastiskt åt det då vi hade kor som gick på bete ända fram till vår tomt och kliade sig mot staketet.

Fotot är taget just ute på betesmarken.

Att ha kor så nära sitt hus innebär ju också att vi hade en och annan fluga i huset sommartid. Mamma var dock påhittig och gjorde en lek av det. Inhandlade flugsmällare och sen fick jag och mina syskon tävla i hur många flugor vi kunde ta livet av. ;)

Foto taget i en annan vinkel. Man har Yddingesjön i ryggen när man står här. (Anders, samma plats där du tog ett av fotona du mailade mig)

#11 Det finns inga försäkringspapper från äldre tid? I dom står det ibland om hur huset var uppbyggt. Se längst ner på denna sida.

Kunde inte låta bli - autocolor på din gamla papperskopia trollade fram färgerna!

#13, ska kika på detta. Har fått mina uppgifter från ett Skånskt sökbart gårdsregister som finns på nätet. Hemsideadress har jag för stunden tappat bort.

Tack för att du fixade med färgerna. Tom 30 år gamla foton börjar tappa i färgen.

#6, #11

Kan nog stämma att gården i Yddinge en gång i tiden var 4-längad, ev 3-längad. Har inte riktigt klart för mig var i Yddinge det är, men antar att jag hittat rätt gård på bifogad karta från 1840.

Kartan visar en 3-längad gård nr 1, ev har det funnits en fjärde länga i öster.

Notera att vägen då gick söder om gården, numera går den norr om, ungefär där den gula linjen är.

79 år senare har den västra och södra längan försvunnit, kvar är boningslängan. Kartan är från 1919.

Vägen har nu lagts om till sitt nuvarande läge.

Har även tittat i Skånska Rekognoseringskartan från 1812-1820, men även den visar en 3-längad gård.

Det är rätt gård. Kul med gamla kartor!

Oj, vad spännande. TACK christerm :)

Så ska det alltså ha legat hus på båda sidorna av Lärktorpet. När vi bodde där var det ju som sagt bara betesmark runt oss och är än idag.

Utifrån det här dokumentet har jag försökt räkna ut vilket som var Lärktorpet

http://www.m.lst.se/NR/rdonlyres/8DE6D7A3-ACE9-4235-B80D-F7948AA31F2B/0/BaraH%C3%A4rad.pdf 

 De uppgifter jag funnit om huset/gården säger att man med säkerhet vet att huset fanns 1860 men troligen var äldre än så. Nu vet vi att huset fanns redan tidigt 1800-tal.

Det har med ganska stor säkerhet legat hus på båda sidor om Lärktorpet, om du med det menar de byggnader som ingick i gårdskomplexet.

Sen ska man var på det klara med att det hinner hända en hel del med ett hus under nästan 200 år. Delar rivs, det byggs till, renoveras, ev brinner ner. Det är kanske endast är grunden eller knappt det, som återstår av det gamla huset. Men vi kan vara säkra på att det legat hus på platsen, åtminstonne sedan början av 1800-talet, förmodligen ännu tidigare.

Hittade lite information om Lärktorpet, från 1972, i ovan nämnda Gårdsarkiv. Lär tydligen finnas 6 sidor beskrivning och ett par bilder också:

Acc. nr :G 3348_
Skåne :x
Härad :Bara
Socken :Hyby; 22
Ort, by eller gård :Yddinge; Lärktorpet
Fastighetsnummer :2:4
Insamlingsår :1972
Materialets art :6 s. beskrivning. 2 foton.
Sökord :Yddinge; Lärktorpet; Bybildning; Fritidsbostad; Gråsten; Gråstensgrund; Tjärad gråstensgrund; Grundmurad; Tegel; Tegelsten; Grundmurad tegelsten; Puts; Vitkalkad; Vitkalkad puts; Locklist; Locklistpanel; Gavelröste; Enkeldörr; Sadeltak; Halmtak; Korsvirke; Arrendetorp; Bökeborg
Beskrivning :Historik: Har antagligen varit helt i korsvirke, nu till större delen uppbyggt av tegel.; Byggt under 1800-talets första hälft(fanns 1840). Har varit ett torp med flera längor. Numera återstår endast boningslängan.; Funktion: arrendetorp under Bökeborg. På platsen låg ursprungligen en torpagglomeration, vilken försvann vid 1800-talets slut, då Bökeborg själv började använda jorden.; Anita Larsson, 1972_

Om jag ska söka i hfl för Hyby sn efter Lärktorpet för att finna vilka som arrenderade det under 1800-talet, kan jag med säkerhet veta att det redan då benämndes som Hyby nr 22 i hfl?