
Doptradition
I går 22/7 2006 döptes Elsa* Ingrid, vårt senaste barnbarn.
Dopet ägde rum i föräldrarnas trädgård i ett fantastiskt väder.
Officiant Gunnar Lidén.
Lilla Elsa hade en dopklänning vars proveniens framgår av följande (med släktskap till Elsa)
Olof - Farfar *1942
Annika - Faster *1969
Thomas - Far *1974
Pernilla - Kusin *1996
Niklas - Kusin *1998
Hugo - Bror *2002
Elsa - * 8/3 2006
Namnen är inbroderade i fållen på klänningen som är i voile-tyg med spets.
Dopskålen - silverpläterad med glasinsats - används för tredje gången och vandrar nu vidare i Elsa's familj:
Birgit - Farmors syster *1938
Nils-Erik - Farmors bror *1950
Elsa - *2006
Min dopgåva till Elsa utgjordes av en släktpärm där Elsa's anor listas - så långt jag hittills kommit. En fantastisk blandning av präster, valloner, svedjefinnar i Värmland, nybyggare i Norrbotten, torpare i Skåne, Västergötland och Medelpad.
Det är aldrig för sent att påbörja en tradition!
Jag håller helt med!
Jag är själv döpt i en dopklänning som använts sedan 1930-talet och ännu används - mina söner är döpta i den. Däremot har döttrarna fått egna klänningar - att ev användas vidare.
Båda döttrarna är döpta i en silverskål vi köpt på antikmarknaden i Helsingborg - och döpta i vatten från Genesaret som mamman hämtade på plats som liten flicka. (Förvarat i frysen i många år…)
Sedan har vi en gammal tvättkorg (tror jag) som skruvats på ett enkelt träunderrede. Min mamma var den första som sov där 1935, sedan dess har de flesta i släkten sovit i den - däribland jag, och tre av mina barn (en kusin lade beslag på den då min ena dotter var liten).

Anders!
Underbar proveniens. Ingår i släktforskningamaterialet antar jag. Frågan är var man placerar det?
Som liten baby övernattade jag i en tvättkorg "Pellerins margarin".. Är inte helt säker varför det stod så på den…