Domböcker.

Just nu är jag intresserad av företag. Ägare, anställda, adresser, siffror…

Fler skeppslistor som omfattar alla sjömanshusen samt tidigare år.

Domböcker och fler bouppteckningsregister.

#4 håller med, samt ännu fler avskrivna bouppteckningsingresser hade inte varit fel heller. De jag har i Blekinge har varit guld värda :)

Gamla sjukhusjournaler.

Bouppteckningsingresser, militära rullor för icke-indelta regementen. Register som finns på landsarkiven m fl ställen. Naturligtvis senare kyrkböcker nu när sekretessen ändras. Senare domböcker. Mer om fångar, fångrullor. Gamla adresskalendrar. Sjömän, det är ett gigantiskt arbete. Domkapitlens skilsmässohandlingar med register.

#7. chrissan. Du skriver "senare domböcker". Men det finns ju praktiskt taget inga domböcker alls? Eller gör det det? Var i så fall?

Jodå, de finns på landsarkiven men är inte filmade på fiche efter ca 1850. En del finns i Hovrättsarkiven som kopior, sk renoverade domböcker. Sorgligt lite filmat efter 1850, det är mycket intressant läsning i dem. Lite bökigt att hitta rätt men det går. En guldgruva som bara ligger och väntar, det var inte bara brott utan allt möjligt annat som togs till tinget, det var mycket vanligare förr.

Har man Polisunderrättelser och hittar någon som begått brott eller varit lösdrivare så står där var de dömts och så kan man hitta protokollen, de ger oftast hela deras livs historia.

Om du menar att det inte finns på nätet så har du rätt, inte heller de som finns på mikrokort, utom en del riktigt gamla som finns på AD-online och Svar.

Andra önskningar:

Bou-registret med ingresser för Stockholm (225 mikrokort till 1800). Poliskammarens handlingar för Stockholm.

Telefonkataloger. Med OCR borde de kunna scannas och bli direkt sökbara.

#9. Att finnas på Landsarkivet är för mig detsamma som att inte finnas..

Just det Perth! Det finns en annan aspekt på att digitalisera - de som har synproblem kan med modern teknik få större tillgång till arkiven. Och för den delen även personer med andra handikapp eller hinder för att ta sig till arkiven. Det är det som är så bra, inte bara bekvämlighet är skäl till önskelistan!

Kanske skulle detta vara ett bra argument för större hastighet (och därmed mer medelstilldelning) i digitaliseringen. Att göra arkiven tillgängliga för människor med olika handikapp, släktforskning kan ju vara en utmärkt hobby för alla, det kräver i alla fall inte full funktionsförmåga och god kondition.

Mormonerna filmade bara de domböcker som fanns vid landsarkiven. Därutöver filmade de saknade volymerna från landsarkiven i riksarkivets renoverande domböcker. För Dalarnas del är gränsen ungefär 1840, med lite variation beroende på tingslag (obs! ej häradsrätt då Dalarna saknar härader).

Jag har försökt få tag i domar som inte finns filmade. Särskilt en mordrättegång 1747. Det var flera olika ting i detta fall och det finns inte protokoll mikrofilmade för dem alla, varken i orginal eller renovation. Jag har bett en bekant leta efter protokollen men han har inte lyckats. Om det beror på dåligt forskande eller att det inte finns, vet jag inte. Jag själv har ganska långt till Uppsala landsarkiv och ännu längre till Riksarkivet. Jag är ganska säker på att det finns ett flertal domböcker som inte är mikrofilmade. Då det måste vara väldigt rörigt att man bara flimade renoverade domböcker, där det saknades orginal. Jag tycker att det är rörigt att leta efter dem på mikrofilm. Jag använder huvudsakligen filmer då de finns tillgångliga på biblioteket. Det finns också många volymer domböcker som inte var i flimbart skick på 50-talet då mormonerna filmade. En del kanske har renoverats därefter och skulle kunna fotograferas nu.    

Alla renoverade domböcker och domböcker efter ca 1840 är viktigt att blir tillgängliga på något sätt utanför arkiven.

Håller helt med dig Björnen, men det är ett jättearbete. Därav önskan om att man skulle kunna försöka skynda på processen, delvis just pga tillgänglighet för alla oavsett handikapp, delvis för att hålla dem i bra skick. En del jag tittat i har varit på träpapper (trots arkivlagar!) och med järngallbläck så att de bleknar, bindningarna spricker sönder snabbt dessutom. De är rödmärkta eller på gränsen till det även om de är från slutet av 1800-talet. Därför är en digitalisering av vikt för att bevara dem och skydda dem från slitage.

Gamla, svenska dagstidningar, helt indexerade och "fri text" sökbara, från första utgivningsdag och fram till dagens datum. Det kanske finns någonstans bara att jag inte känner till det? Och en "gör-det-själv"-ritning på en tidsmaskin :D.

Domböcker är helt klart högt upp på önskelistan. Sen ska det tydligen finnas protokoll från besiktning av rusthåll någonstans. Det skulle vara toppen att kunna läsa på nätet.

Domböcker

Dagstidningar

Folkräkning 1910,1920, 1930

Döda 1900-1947

Jag önskar mig ett enkelt sätt att söka reda på byggår för husen som finns på de gårdar och torp där ens släktingar föddes eller bodde stora delar av livet.

Som exempel tar jag torpet Kattdalen i Tystberga, där min farmors far föddes 1839. Jag tog en promenad dit, bara 1,5 km från en busshållplats längs kustvägen mellan Trosa och Nyköping, en semesterdag 2006. Helt säker kan jag ju inte vara att huset som står där nu är detsamma som stod där för 170 år sen, eller om det gamla är rivet och ett annat uppförts (om än för länge sen) på samma plats.

Jag har t. ex. läst om soldattorpet Näset i Lid, dit min farfars äldre halvsyster flyttade när hon gifte sig, revs på 1930-talet och ett nytt hus byggdes.

Byggår kan man få fram genoom dendronkronologi. Ganska dyrbart om det ska ske på affärsmässiga grunder. Men det finns de som håller på amatörbasis.

Min erfarenhet är att det finns mycket mera filmat domboksmaterial än man kan tro - eventuellt finns t o m "allt". Materialet låg i decennier oanvänt utan indexering och förmodligen utan brukskopior av filmerna. Det krävdes personlig assistans från arkivpersonal för att hitta rätt. Nu är intrycket att allt detta förts över på mikrokort.

Under de senaste tre åren har jag begagnat mig av detta och hittills inte stött på problemet att något saknas, faktiskt. Men (det finns några men…):

Det är besvärligt att hitta i SVAR:s beståndsförteckningar och jag tycker att det är tidsödande att navigera i den. Det finns eventuellt fotograferade förteckningar i dejaVu-format, men dessa har jag inte använt utan gått till originalen i detta fall, på RA t ex. Det kanske är så att pärmarna där helt enkelt ligger på mikrokort också - det har jag inte heller undersökt.

 Det tycks också vara så att både de s k originalböckerna och de renoverade böckerna är filmade, för det har jag utnyttjat. Det är t o m så att Inneliggande handlingar är filmade (dock i hög grad oläsliga !).

En annan svårighet är att originalen och renoveringarna kan ha olika volymsbeteckningar, det kan t o m vara så att en annan volymsbetckningsprincip har införts efter mormonernas filmande.

Till råga på allt behandlades renoveringarna lite speciellt redan när det begav sig. Gotland är ökänt (!) för detta. Dessa böcker pulades in i varierande norrlandsläns volymer. Ibland tycks postgången ha klickat så att vissa delar av en årgång hamnat i nästa årgång (dock alltid i samma län - tror jag). Vid överläggningen på mikrokort har sedan SVAR gjort en underuppdelning på undervolymer. Så t ex Gotland 1681 ligger i Västernorrlands län volym 2 (1681) OCH 3 (1682), men hos SVAR i volym 2 och volym 3b (inte i 3, är ni med ?). Dessa placeringar hittar man inte under Gotlands län utan under Västernorrlands län (det är väl logiskt ?).

Att läsa domböcker på mikrokort är jobbigt och i princip får man nog säga att det är omöjligt att få en fullständig excerpering, men det varierar från sida till sida.

Originaldomböckerna (alltså inte originalen av renoveringarna, som ligger hos RA) kan innehålla text som renoveraren inte tyckte var så viktig, framförallt är de fulla av överstrykningar, kludd, mera spontan handstil. Jag har t o m hittat flera versioner av samma protokoll (gällande en dödsdom) liggande på landsarkivet - ruskigt. De är alltså svåra att läsa i original och mycket svåra till omöjliga på mikrokort. Men man kan göra en koll innan man gör en resa till landsarkivet. I originalen förekommer också en varierande mängd av ofullständigt bevarade handlingar ad acta. Dessa är mycket spännande och kan innehålla stora guldkorn, skrivna subjektivt av aktörerna som de är. Det säger sig självt att det är en sinkadus om man kan läsa en sådan handling på mikrokort. Men om man kan identifiera dess existens, kanske man känner sig motiverad att flyga till exempelvis Visby för en papperslapps skull ! I och för sig är dessa papper normalt maskinpaginerade av arkivet, så man kan väl beställa kopia om man inte vill resa.

Den väg in i SVAR-katalogen som jag hittat ser ut så här:

Klicka på Mikrokort, fyll i län, välj domstolsarkiv, då får man en liten lista med bl a Häradsrättsarkiv som ett val. Klickar man där så hamnar man i originalsamlingen. Underst finns alternativet Svea/Göta hovrätt - den leder till renoveringarna.

Notera f ö att renoveringarna för Svea Hovrätt (själva böckerna alltså) ligger i RA medan de för Göta Hovrätt ligger i hovrättens eget arkiv i Jönköping (mycket trevligt ställe, de har även egen hemsida).

 Jag ska till slut reservera mig för att mina erfarenheter gäller 1600-talet.

Vem har påstått att det ska vara lätt att forska ?

#20 Tack för en innehållsrik och läsvärd kommentar!

Hittade en önskeklapp till bland Storkyrkofs längder på SVAR som inte är skannad; Legationsböcker, volym CIII, dvs med noteringar om legaliserade barn. Kikar man i Storkyrkofs födelseböcker så verkar inte legaliseringarna eller erkännanden av barn ha förts in där.

Krigsarkivet. Domböcker. Poisprotokoll. Bouppteckningar. Raden kan bli oändligt lång se även #17

Många domböcker finns i tre upplagor. Först kladdar och sedan renskrivna orginalböcker. Kladdarna kan vara mycket svårläst efter mycket strykningar och inflikningar och strykningar av inflikningar. Orginalboken är däremot ganska tydliga, men tjocka volymer gör att mitttexten kan vara svårläst. Renskriva orginalnöckerna skrevs ren till renoverade domböcker hos hovrätterna. De första renoverade böckerna innehåller ungefär en tredjedel av målen som fanns i orginalböckerna för att mot slutet av 1600-talet omfatta i stort sett alla mål. Om man jämför de tre olika volymerna finner man att de inte är lika skrivna. Kladd och orginalböcker är oftast lika eftersom det oftast var samma person som skrev om kladdarna till renskrift. Enstaka skillnader kan dock finnas. Däremot kan de renoverade böckerna vara annorlunda genom att det alltid skrevs av annan person.