En gång om året skulle kunna vara intressant. Möjligen två. om en går kort, på en dag. En på flera dagar lite längre bort. Men det gäller väl att hitta gemensamma mål och så? Fast det är kul med andras forskning med.

Jag tror absolut det kan funka. Jag tror det krävs att man har en kunnig guide och att man har ett uttalat mål - typ en socken. Kanske också att deltagarna får lista sina önskemål innan, som om det är särskilda adresser/gårdar man är intresserad av.

Det som så många kör fast i är svarta hålet - Stockholm. Kunde man göra något med det temat? Guidning i Stadsarkivet med live show på rotemansarkiv och barnhusbarn. Geografisk rundtur i stadsdelar och på intressanta ställen t ex. Diskussioner, seminarier runt temat Stockholm i en relativt liten grupp. Speciellt anpassat till oss som vill ha djup och inte bara ansamlande.

#1 Jag tror ju innerligt att man lär sig mycket av andras forskning

#2  En kunnig guide är nog ett måste. I Stockholm finns det tex en guide som kan varenda gränd i Gamla Stan och dess historik. Nu kan jag för mitt liv inte minnas vad han heter men han ska tydligen vara helt otrolig.

#3 Just det här med banhusbarn är intressant och det stora problemet att i Stockholm kunde även modern vara anononym. Ett tema på problematiken runt det när man släktforskar.

Och just det här att FÖRDJUPA sig. Jag vill så gärna göra något av min släktforskning så det inte bara blir en massa namn och årtal. De microhistorier vi sett här; hur gör man? Anders bok; hur får man ihop en så levande historia om sina anor? Det är sånt jag skulle vilja fördjupa mig i.

Just fördjupningen är intressant. Hur man kan hitta "udda" material, hur man kan få en inblick i livet för de personer man forskar om. Det saknar jag kanske mest i den "vanliga" släktforskningen. Det behöver ju inte vara direkt personbundet material, men beskrivningar av trakten och hur livet levdes där. Domstolsmaterial är också intressant, jag tillbringade en sommar med Halmstads kämnärsrätt, visserligen hade mina anor gjort en del fuffens, men allt de andra blev så roligt, som en bild av livet i staden på 1820-talet. Det var speciellt populärt att dra folk inför tinget för att de kallat någon fähund till exempel.

Tack Chrissan! Precis mina tankar runt släktforskning.

Började skratta när jag läste vad du skrev om "Fähund". Påminner mig så starkt om det man ser i USA idag. Inte nödvändigtvist att man blir kallad till domtol för att man sagt fähund till någon utan det faktum att man som företagare måste skriva i etiketten på barnkläder "keep away from fire". Allt för att inte bli stämd.

#4 Enklaste sättet att nå på djupet är nog att göra som jag gör nu - koncentrera sig på de närmsta generationerna. Då kan man nå långt genom att "hitta rätt människor". Det finns mycket kul i folks skrivbordslådor… Dessutom har många människor berättelser - ibland om saker som hänt långt innan de föddes.

Och så finns det foton, som jag tycker tillför så mycket.

Ett exempel till: En krukmakarmästare dras inför tinget för horsbrott, han har som gift man haft ett förhållande med pigan. Brottet beskrivs i varje detalj på flera sidor protokoll av vittnen, bl a hans gesäll (man hade ju inte direkt eget rum på den tiden). Nästa tingsdag stämmer gesällen mäster för misshandel som inträffat då de lämnade tingshuset efter horsrättegången. Mäster hade helt enkelt klått upp sin gesäll för att han vittnat. Ett år senare stämmer pigan mäster för barnunderhåll, så horsdomen var nog korrekt, trots mästers nekande. Hustrun (som hade pengarna) tar ut skilsmässa, mäster super ner sig och gör konkurs under de närmaste åren. Konkursboet förvaltas av hans närmaste konkurrent i kakelugnsbranschen, en betrodd nämndeman, mäster stämmer konkurrenten för oegentligheter.

Det jag tycker vore kul är resa där vi lär av varandra. Alltid finns det väl någon som kan lite. Just stockholm är ett hål, har försökt hitta en anmoder som bor där 1772 och ett antal år framåt. 1795 får hon sin son i Österåker. Men åren där emellan kan jag inte hitta henne. Då har jag ändå tillbringat en dag på Stockholms stadsarkiv och hittat hennes syster, men inte Maja Stina Hempling. Så kan det vara.

Vad jag menar är att vi har erfarenheter och kunskaper om olika socknar, där vi själva forskat och kan dela med oss av kunskap om socknarna och vår forskning. 

#8 Ja, hittar man sådant så har man ju verkligen ett fint underlag!

#9 En temaresa till en socken skulle jag kunna tänka mig såg ut så här:

1. Deltagarna skickar i förväg in en beskrivning av vad man särskilt är intresserad av - tidsepoker och platser, kanske personer och händelser. 
2. Samling i ett rum. Föredrag - med kartor och bilder - om socknens historia.
3. Deltagarna berättar var och en lite om sitt eget intresse i socknen. Visar upp medtagna foton och annat material.
4. Bussrundtur i socknen. Utpekande av platser. Kanske kan man få gå in och titta i någon gård?
5. Besök på kyrkogården.
6. Avsluta med gemensam middag, och utbytande av adresser och telefonnummer.

Man skulle kunna utgå ifrån just mikrohistorietemat - hur skapa mikrohistoria runt socknen (bruket, fabriken, godset….)

Jag tror att vi i gemen ofta är lite för försiktiga med att utnyttja lokala kompetenser när det gäller resor till trakter där vi har våra rötter. När man ser hur välorganiserat hembygdssverige är när det gäller att ta emot amerikagäster så anar man att där finns resurser som även vi kringresande svenskar borde kunna utnyttja bättre!

Jag vet av egen erfarenhet hur jag famlat mig fram i blindo på vissa orter där jag borde ha anlitat lokal sakkunskap, väl vetande att dessa ortsbor dessutom mestadels är glada och stolta över att få visa upp sin hembygd. Ibland är vi kanske lite för rädda för att vara till "besvär"? Jag skulle tro att det finns stora chanser till "feta napp" om man ringer till en hembygdsförening och berättar om farfars far som bodde på "X-gården",  och samtidigt frågar om det finns någon  i föreningen som känner till den platsen. Eller tänk om varje hembygdsförening höll sig med en maiadress, dit man kunde skicka frågor och få hjälp med att hitta lokal släkt- och bygdeanknytningar, vilka nätverk man skulle kunna skapa!

#12 Absolut!

Vet tex med mig själv. Tvekade länge innan jag vågade lägga en förfrågan på AF om någon kände till min farfars barndomshem, ett hus hans pappa, min ff f byggde själv i Ängelholm. AndersE tog sig tiden att åka till adressen och fota huset. Har tänkt många gånger att jag ska skicka Anders en blombukett och en flaska champagne. Bland det gulligaste och raraste jag varit med om. Tänk att någon tar sig den tiden…..! kram till A

#3 :-) Det var inget stort besvär - och det är ju roligt när man kan hjälpa till…

#12 Det är rätt många hembygdsföreningar som har "dåliga" hemsidor. Ofta saknas e-adresser.

Jag har själv fått tips om en person som ska vara kunnig i en närliggande socken. Men jag har inte blivit färdig att ringa honom… Jag ska försöka ta mig tiden. Hoppas att han vill ta en tur med mig i bil och peka och berätta lite.

Men i samband med att jag skrev min bok tog jag kontakt med en hembygdsförening. Det ledde till ett erbjudande om att bli "rundvandrad" som jag hoppas kunna dra nytta av snart. Dessutom var det någon där som köpte min bok!

Hembygdsföreningarna ger ofta ut skrifter som är små guldkorn. Jag var just i Tjällmo och fikade på hembygdsgårdens café (ett annat tips -bästa och billigaste fikat finns på dessa caféer). Då köpte jag två häften, ett med historier från trakten och ett med olika berättelser ur domböckerna. Genast hittade jag massor av ny information och överraskande fakta till min historia om vår gård och den släkt som bodde här på 1700-talet.

Det finns en katalog över samtliga hembygdsgårdar och hembygdsföreningar i Sverige (med uppgift om de han servering!).

Några hembygdsföreningar finns på Proveniens länksamling. Där finns också denna "hembygdsportal".

#16

Tack för tipset. Hittade en hembygdsförening i Saltis (Saltsjöbaden) vilket nästan rörde mig till tårar när jag såg några av fotona. Min barndom

Jag var faktiskt på kurs i vintras i att bygga hemsidor under Hembygdsförbundets portal. Nu har inte min lära omsatts i praktiken, eftersom en ordinarie styrelsemedlem i vår förening har hand om byggandet, men det var intressant att se hur det går till.

Puttar upp denna tråd och funderar lite på om man skulle kunna få ihop något i samband med Släktforskardagarna i Malmö 2008. Vi är många här på Proviniens som har sina rötter i den skånska myllan.

LA i Lund, ett sockenbesök, besök på något av Skånes slott, skånsk middag på Spången….???

Vilken jättetrevlig diskussion, som jag inte sett förrän nu.

Jag tycker att det skulle vara trevligt med en liten gruppresa med personer som är intresserade av t. ex. samma socken. För min del skulle det nog bli Mönsterås och Ålem, kanske jag kunde locka med mig nyfunna släktingar som jag än så länge bara haft kontakt med på mail. En är syssling (hans farfar och min mormor var syskon) och en är brylling (kusin till mormor, jag minns inte om det är på hennes fars eller mors sida släktskapen finns). Vi fick kontakt med varandra genom att de sökte på Google efter båtsmän vid namn Kardus och jag råkar ha skrivit ett par inlägg på Af om mormors farfar Carl Fredrik Kardus och en syster till honom.

På tal om hembygdsföreningar: Igår satt jag och bläddrade i ett ex. av Södermanlands hembygdsförbunds tidning Dymlingen och fick syn på ett axplock ur några föreningars årskrönikor. Runtuna-Lids hembygdsförening har en artikel "Soldaterna Blid på Näset". Jag gick direkt till telefonen och ringde upp kontaktpersonen och bad att få köpa ett ex. av krönikan. Farfars 25 år äldre halvsyster gifte sig med soldaten Carl Fredrik Blid vid Näsets soldattorp i Lid. Deras son Carl Reinhold, som också blev soldat, föddes 10 dagar före min farfar. Rätt kul att farfar var morbror till en nästan jämngammal pojke.

Det ska verkligen bli intressant att läsa krönikan när den dimper ner i brevlådan.

Hoppsan, det blev visst tokigt språkligt i mitt inlägg. Det är förstås min bryllings ana som var kusin till min mormor.

#4 Den du tänker på är nog Harald Norbeli en Stockholmskännare av guds nåde.

#19 Det låter trevligt. Det som brukar vara dyrt är ju resor och boende. Men kanske kan vi skåningar bidra på något sätt? Jag kan nog hysa några hemma hos mig. fast det är ju en timme från Malmö…

Det går kanske att arrangera ett besök på Trolleholm. Så kan vi bli stjärnor på slottet!   ;-)

Det är kanske svårt att enas kring något sockenbesök, men muséer är väl allmängiltiga?

#20 Mönsterås skulle vra intressant för mig med då jag har anor därifrån.

#22 Harald Norbelie känner jag till men det var inte honom jag tänkte på. Ska se om jag hittar namnet.

#23 Bo på lantgård är ju ett alternativ. Många av dessa har bed & breakfast för 250-300 kronor per natt.

Trolleholm skulle passa mig utmärkt eftersom jag har anknytning till slottet. ;)

Museer är bra!

#4 Anders Hildemar Olsson kan det vara han???