#0: Det finns en del andra källor, typ mantalslängder, men det är betydligt svårare att hitta dem. Plus att det inte är säkert att ens släktingar finns med där.

För egen del har jag inte försökt gå vidare när de vanliga källorna tar slut. Har helt enkelt inte tagit mig den tiden att lära mig komma längre bakåt i forskningen.

Aha. Jag har trott att mantalslängder handlade om antal och inte innehöll uppgifter om vilka människor. Jag kanske får titta lite mer på dem.

Egentligen behöver jag inte komma längre bakåt än 1700-talet, men ibland kan det finnas grenar jag är nyfiken på och vill se mer om. 🙂

#2: Det varierar väldigt vad mantalslängderna innehåller. Vissa innehåller bara "husfaderns" namn och några siffror för hur många som ingår i hushållet. Andra innehåller namn på både fru och barn. De brukar dock vara rätt svårlästa.

Du kan ju titta på Ottarps tidigaste mantalslängd, från 1658:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005451_00236

och den från 1820
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005584_00332

Det är rätt stor skillnad på dem. 😊

#2: När det tagit stopp i kyrkoarkiv och att mantalslängder inte ger någon ny information så kan man ha tur att någon skrivit någon bok om människor och släkter i området. Jag har hittat en del böcker när jag googlat och sedan har jag fjärrlånat böcker via bibliotek för att läsa.

Givetvis får man ta det skrivna ordet med en nypa salt, men det brukar ju finnas källhänvisningar som man kan kontrollera själv. Min erfarenhet är att många gamla arkiv med mycket textmassa är rätt svåra att läsa. Det krävs en hel del träning att läsa gammal text. Appropå att läsa gammaltext så köpte jag denna bok för ett år sedan. Jag tycker att den är ett bra hjälpmedel när man skall tolka text.
https://shop.dis.se/prestashop/boecker/91-tolka-raett.html

#3: Det var verkligen stor skillnad. 🙂 Jag har sett att samma sak gäller husförhörslängder också. De varierar mellan allt från konstnärliga till praktiskt taget oläsliga.

#4: Tack för tipset. Tyvärr verkar den inte finnas som e-bok än. Däremot hittade jag en annan e-bok om att tyda gamla skrifter. Inte lika omfattande men kan vara en början:

» Bokstäver och gamla skrifter av Lars Bägerfeldt

Jag håller med om det svåra i att läsa gamla texter. Ofta behöver jag titta på texter flera gånger vid olika tillfällen innan det klarnar. Ibland räcker inte ens det.

#5: Det är förmodligen inte många gamla släktböcker heller som finns som e-böcker. Så du får nog vänja dig vid att läsa "the old fashioned way". 😉

#6: Det är inte bara att papper är läskigt. Det är portabiliteten också. E-böcker kan jag plocka fram när som helst. Pappersböcker finns bara på en plats i taget. 😀

Sen undrar jag också varför de inte konverterar böckerna till e-böcker. Det är inte svårt.

#8: Särskilt när det gäller lite "smalare" böcker, som handlar om t.ex. en släkt eller by, så trycks de inte i så stora upplagor. Många gånger är de också utgivna för länge länge sedan. Då lär det kosta en slant att göra om dem till e-böcker, och någon måste ta den kostnaden.

Du får söka igenom antikvariaten på nätet och kolla om du hittar någon bok om din släkt. Kanske är den så gammal att copyrighten har gått ut, och då kan du ju göra om den till e-bok. Fast du måste förstås köpa den först. 😉

#9: När det gäller släktböcker förstår jag att de inte automatiskt konverterar dem till e-böcker. Jag tänker mer på lite bredare smala böcker, som de om handskriftstolkning, där det finns en större marknad med människor som är beredda att betala för dem. Initialt är det en liten kostnad på några tusenlappar att konvertera en digital text till en e-bok, om man inte gör det själv. När det väl är gjort finns det dock inga tryckkostnader eller risk för att upplagan tar slut.

Ett annat problem med ”min släkt” är att det inte är en släkt för någon annan än mig. Det finns förstås böcker om vissa delar av, och personer i, min släkt. Inget som täcker en större del däremot. Det är väl bara jag och möjligen någon nära mig som kan vara intresserad av samma del som jag. 🙂 Det är därför jag rotar lite själv.

#10: Det är nog möjligt att det så småningom kommer böcker om handskriftstydning som e-bok. Om du hittar någon som verkar intressant kan du ju kontakta förlaget och tipsa dem om att boken skulle passa som e-bok. De kanske bara inte har tänkt på det.

Du kommer nog aldrig att hitta någon bok om hela din släkt - om du inte skriver den själv - men det är ju inte fy skam att hitta information om delar av den. Det har hänt mig två gånger, när jag tittade igenom böckerna när Stadsbiblioteket hade utförsäljning. Helt oväntat och det var en ren slump att jag råkade få syn på dem. Där fanns bl.a. foton på släktingar jag aldrig sett förr, och berättelser om deras liv.

#10: Precis som #11 skrev så finns det mer information än vad man tror i böcker om olika delar av Sverige. I värmland där en del av mina anor kommer ifrån finns det rätt många böcker.

För min del är det en tjusning att få bläddra i en riktig bok och hitta information man sökt.

Även om "Tolka rätt" är en pappersbok är den väl värd varenda krona. Den har hjälpt mig mycket när jag försöker tyda text.

Det finns en hel del böcker om enskilda personer och det är också dem jag redan vet mest om. Det finns även en del skrivet av personer i släkten om grenar av den. Egentligen är jag nog mer lyckligt lottad än de flesta på det sättet. 🙂

#13: Du får fylla på med en egen bok om det du hittar. Då kan du göra den som e-bok direkt. 👍

#14: Ja, det är inte omöjligt. Eller om det möjligen blir en webbplats i stället.