Jag har inte anvaent den tjaensten, saa jag vet inte…

(Jag kanske ocksaa faar en obehaglig chock / jag har ju fraagat om "min Hjalmar"…)

Kolla paa hemsidan. Daer tror jag staar vad som gaeller.

Det är olika avgifter beroende på vilket landsarkiv man beställer i från vissa

Från vissa får man gratis och från andra får man betala kopiekostnad.

Från vissa kan man få svaren via e-post och fråna andra tvingas man att ta emot papperskopior detta olika förfarande är helt orimligt då samtliga landsarkiv har exat samma utrustning

Jag har påpekat detta för riksarkivarien redan i höstas och fortfarande ej erhållit något svar.

Det sämsta landsarkivet enligt min mening är Lund och det bästa är Uppsala därifrån är det alldrig några problem.

Problemet med att påpeka detta problem är att när de skall harmonisera reglerna är det stor risk att de harmoniserar dem åt fel håll. Det dyraste blir normsättande då de andra upptäcker att det går att ta betalt för sådant som de på andra platser inte ens tänkt tanken att ta betalt för.

mvh/gurin

Det jag vänder mig emot är denna "sökningsavgift" som de börjat ta ut.  Jag förstår den inte alls och jag tycker inte man fått varning att det skulle börja med denna extra avgift.

Nu har jag beställt via internet men endast en bouppteckning. Då kostade det som vanligt = kopieringskostnad + porto. Men jag hade hellre beställ som innan tre bouppteckningar på en gång. Det är lite fjuttigt att bara kunna beställa en.

Hos Stockholms stadsarkiv kostar bouppteckningarna inget alls för handlingar från Stockholms stad f o m 1948 och från resten av länet (Stockholms) f o m 1900 om man beställer med hjälp av deras formulär på hemsidan, men de framhåller att man kan få vänta upp till två veckor på resultatet. Före angivna årtal kostar det kopieringskostnad, men de har på hemsidan även lagt till en "brasklapp" om att eventuella avgifter för forskarförfrågningar kan tillkomma. Bästa servicen fick jag från Värmlandsarkiv där jag efter telefonförfrågan fick en bouppteckningskopia i brevlådan redan nästa dag utan att det kostade ett enda öre! Men det var något år sedan, kan ha ändrats sedan dess.

Jag beställde från Lund nyligen. Tio kronor kopian är inte billigt men OK tycker jag.

Apropå "arkivchocker" så kan man på en del utländska släktsidor läsa om "släktforskarens mardröm". Jag har roat mig med att göra en svensk variant, men lugn - det är bara en mardröm…

"Bäste kusin!

Tack för ditt mail! Det var roligt att få kontakt med dig, och det var synd att inte pappa Orvar fick uppleva detta! Det var ju bara några veckor sedan han lämnade det jordiska, och han var klar in i det sista. Far var ju så intresserad av släkten, han ödslade mycket tid på att "forska", spara på gamla tråkiga bilder och liknande. Ofta satt han och gaggade om sin och er mor Magdas uppväxt och om deras släkt, men du vet, det är ju så mycket annat som är viktigt här i livet… Vem vill väl sitta och prata om gamla tider när det händer spännande saker i Big Brotherhuset?

Far ville att jag skulle spela in hans släktprat, "i fall Magdas barn är intresserade", som han sa - han var allt bra rolig! Han samlade på sig en massa skräp, typ farfars gamla saker. Som tur var det en loppis som förbarmade sig över skräpet, fast  jag undrar vem som t.ex. vill köpa gamla biblar med en massa släktklotter på pärmarna? Hans fotoalbum ville inte loppisen ha, för de påstod att det var "familjeklenoder"! Så jag fick ungarna att sprätta ur de gamla bilderna och kasta dem, och sedan dög albumet åt loppiset! Men de tio pärmarna med  "släktuppgifter" fick jag allt vackert riva ur och lämna till återvinningen själv - ungarna hade vid det laget fullt upp med att formatera disketterna med "släktdata" som Orvar lämnat efter sig.

Jo, de gamla fastrarna är också borta! Konstigt, men de var precis som pappa - de kunde sitta och prata om släkten i timtal! Som tur är så lyckades jag alltid smita undan med förevändning att jag hade något viktigare för mig.  Sedan smög jag till TV:n för att ta en öl och kolla såparepriserna - man får inte vara dum!  En gång hann jag inte undan, och då fick jag sitta och lyssna på hur tanterna ältade några "viktiga" dokument som de hade kopierat innan pastorsexpeditionen brann för några år sedan. De ville att jag skulle ta hand om skräpet, men jag förklarade bestämt att jag inte driver någon pappersinsamling - någon måtta får det väl ändå vara! Det var inte bara kopiorna de försökte tvinga på mig, det var dessutom en del andra gamla "dokument". Eftersom vissa av dem var försedda med lacksigill hade det väl något med jul att göra, även om de påstod att det var gamla "urkunder". (De hade ju haft affär, så det kanske var deras kundregister då?)

Strax innan Orvar dog knall och fall hade han lovat att skänka kopior på det han sparat till någon forskarförening, eftersom han väl märkt att vi struntade i saker som hänt för flera hundra år sedan. Som tur var hann det inte bli av, för vad skulle de med det där gamla skräpet att göra? Överhuvudtaget begriper jag inte varför han kastade bort sitt liv på en sådan värdelös "hobby", när man kan träffa så många roliga människor på bingon eller se drama ur det verkliga livet på TV3! (Har du förresten sett att BB-Veronica har fyllt på med ännu mer silicon?) 

Nu måste jag sluta, för ungarna skall snart spela på datorn, och jag bara måste läsa Aftonbladets kändisskvaller på nätet först - det är ju så spännande att läsa om andra människors liv!

Allt gott!

Din kusin Sture"

Brrr…

Tackar speciellt för att du talade om att det var en mardröm i förväg.

En del av det har jag varit med om…

Tyvärr tror jag att det förekommer i viss utsträckning detta som du berättar om Sture. Inte fullt så drastiskt kanske.