Honnör
I egenskap av gammal reservofficerare får jag tidningen "Insats & Försvar". De sista sidorna innehåller "Fråga Braunstein" och är alltid läsvärda. Här besvaras frågor om det militära som oftast har någon historisk anknytning.
I senaste numret handlade det bl.a. om honnör.
- Ursprunget till honnören anses vara att man med handen förde upp hjälmvisiret.
- I Sverige infördes honnören i slutet av 1700-talet och då med vänster hand (!) eftersom vapnet bars med höger.
- Honnör med höger hand (på franskt manér med handflatan framåt) infördes 1814 av kronprinsen Karl Johan - sedermera Karl XIV Johan.
- En kort tid - 1858-1874 - användes tvåfingershonnör (såsom idag finns i scoutrörelsen).
- Nuvarande honnör med rak handled, sträckta fingrar och handflatan ner infördes 1874.
Så nu vet ni alltså hur era soldatanor hälsade!
Trevlig information Anders.
Med brassarna besökte vi Köpenhamn och givetvis passade vi på att titta på drottningens vaktavlösning. Det som slog mig var att man gjorde honnör med böjd handled, dvs handen hölls nästan vågrätt mot huvudet. Såg konstigt ut för mig. Och att man inte hade någon fana. På högvakten i Stockholm förs alltid svenska fanan numera också tillsammans med regementsfanan. Och mitt regemente S1 för nu 3 fanor!
Och brassarna reagerade på att soldaterna inte marcherade, mera vandrade fram och dessutom hade karbinen i famnen. Men dom ser trevliga ut i sina björnskinnsmössor.
Här är armens musikkår! En bra årgång. Dom kan värkligen vända klack och spela.
Hälsningar Gnidde.
#2 Jo, det där med "taktfast" har sin charm!
Starta ny diskussion