Jag vet inte, men det har varit upp på anbytaforum några gånger;

Länk

Det verkar ha funnits möjlighet till skilsmässa länge, men med stora bekymmer. Någon historia jag löste så hade både mannen och hustrun skaffat nya partners och levde i "synd " innan skilsmässan gick igenom. Däremot var det svårt att få igenom en skilsmässa och ofta kunde en kvinna som begärde skilsmässa betraktas som en fallen kvinna. Så ovanligt var det.

#2 Det verkar som om skilsmässan kom till stånd pga att maken åkte in på kåken omk 1880 på 2 år. Måste ha utlåtande från domstol och Domkapitlet för att få klarhet men det får ta den tid det tar, hon står som hushållerska år 1890 i hfl:n

Jag har under hela min forskningstid bara stött på ett skilsmässopar. Det var år 1873, en bondgubbe skiljde sig från sin hustru enär han träffade en annan. Visst förekom det en och annan skilsmässa men det var väldigt ovanligt, speciellt inom allmogen. Vanligare var nog att de "vänstrade" i halmen utan att skiljas från sin lagvigda.

Just när maken åkte in i fängelse gick det att få skilsmässa, det blev vanligare mot slutet av 1800-talet att det också skedde.

Lite märkligt att denna sträng dök upp nu. Just igår fann jag för första gången något liknande. I Vinslöf (Skåne) födda 1858. Frånskild hustru som tydligen haft det ihop med drängen!

#8 Fast dräng i dessa sammanhang betyder sällan "yrke" utan betecknar bara att han var ogift…?

#9 Visst, det är helt rätt!….men kanske var på det viset?

#10 Jo, man kan vara såväl dräng som dräng…    ;-)

#9 Jag håller inte med Dej riktigt där, Anders!  I Skåne och södra Sverige har Ni nog en lite annan betydelse av ordet "dräng", besläktad med danskans "draeng" som betyder pojke eller son, (jag vet inte hur man skriver ett danskt ä eller ö på tangentbordet, men jag vore tacksam om någon vet och vill berätta), men här i mellansverige betyder dräng just yrket dräng och inte pojke eller ogift son! En dräng här var alltså bonddräng i ordets rätta bemärkelse och inte pojke eller ogift son.

Men det är roligt att se hur orden har olika betydelse i andra delar av vårt avlånga land.

#12 Jaha, så kanske det är!

Vet Du hur man skriver danskt ä och ö på ett vanligt tangentbord?

#12 helt sant men sant är också att de allra flesta drängar som gifte sig sökte sig ett nytt profession så på sätt och vis kan man säga att det var ett typiskt "ungkarlsyrke"

#14 Bara i Word. "Infoga - symbol". Sedan tror jag man kan "klipp-och-klistra".

 æ

Man kan kolla om man har dansk/norsk text i systemet (Nationella inställningar, språkfält) och sedan lägga in det som alternativ i verktygsraden längst ner (där det normalt står SV). När man behöver en bokstav så ändrar man från svenska till relevant språk och sedan tillbaka igen. Alternativ om man ska t ex söka i digitalarkivet (den accepterar inte svenska ä och ö) så kan man kopiera från den norska texten och klistra in. Det ska också gå att programmera en tangentsekvens men jag har inte lyckats med det. På norska tangentbord finns svenska bokstäver redan inprogrammerade.

Svenne!

Genom att använda Alt-tangenten och sifferkoder kan man skriva danska bokstäver. Länkar till en sida "dræng"

Dräng var normalt en ogift man, men det fanns gifta drängar. Men i mellansverige kallades ogifta icke drängar för bondson, eller vilket yrke fadern hade. Om man läser i vigselboken så ser man att de som kunde, hellre använde bondeson än dräng som yrke.

Drängar som gifte sig blev oftast något annat, de står som måg, eller gifte sonen eller torparen. Så då man gifte sig fixk, eller försökte man skaffa eget. 

#18
Tack Ello, trots anvisningarna lyckas jag inte med att få till det. Det blir ingenting i skrivraden…..

#20 När jag provade med sifferraden ovanför bokstäverna fungerade det inte, men när jag använde siffertangenterna till höger på tangentbordet fungerade det!

æ ø

 # 21

æ
Æ

Jahapp, nu funkade det, ja!

Hittade även i en annan hfl htt maken var far till ett barn som  en pigan fick. Innan han åkte in. Hor kan ha varit en anledning till att det blev skilsmässa.

Ja, det var en god anledning till skilsmäsa. Det verkar ha gått snabbt då också, jag har följt ett fall i Halland där processen efter hirsbrottet gick mycket fort. Kvinnan fick också behålla de tillgångar hon had innan hon gifte sig.

Hej allihop!

På min hemsida har jag skrivit en del om gamla familjerättslagar. Under rubriken skilsmässa finns uppgifter om vad som gällde för att kunna få ut skilsmässa. Hoppas detta kan vara till nytta för någon!

Hej,

Studerade några av Tomas Alrikssons Torsås häften för några veckor sedan och noterade flertalet skiljsmässor. Det vanlig var att den ene pareten varit otrogen och därför beviljades den. I ett av  fallen så gifte de om sig igen :)

/Linda

#25 Intressant sida skall studeras närmare.

För att återknyta till början av tråden, om hur vanligt det var med skilsmässor  i allmänhet, så kan jag nämna att  jag för några år sedan skrev en artikel i Årsboken om detta.

Jag har gått igenom Linköpings domkapitels protokoll för åren 1830-1836 och noterade alla skiljobrev som utfärdades under denna tid, och blev förvånad över hur pass vanligt det i alla fall var.

Under denna tid utfärdades ca 175 skiljobrev, varav ca 100 var för att upplösa en trolovning, som också måste gå till domkapitlet. Resten, ca 75 st, var alltså gifta makar som inte längre ville vara det, och orsakerna var många och skiftande, hor, förlöpning, sinnessjukdom, fängelstraff m.m.

Men med så pass många församlingar som det finns i Linköpings stift, så var det ovanligt att samma församling återkom igen, utan det var spritt över stiftet, och förstås ovanligt sett ur en viss sockens synpunkt.

Marja Taussi Sjöberg har skrivit en bok i detta ämna, som jag nu inte minns titeln på, men som är intressant.

Kanockså vara bra att veta att prästerskapet, som skulle fylla i förtryckta tabeller för sockenstatistiken, inte hittade någon plats att notera frånskilda i, utan oftast stoppade in dem bland änkor och änklingar.

Skiljas. Trolovning, äktenskap och skilsmässa i Norrland på 1800-talet (Divorce. Betrothal, marriage and divorce in northern Sweden during the 19th century) Författarförlaget 1988.

Det fanns nog orsaker till skillsmässa även förr i tiden. Jag har sett i "gårdsarkivet" ett utdrag från tinget (slutet av 1700-början av 1800) där en anmoder försökte få sin första make omyndigförklarad pga dryckenskap(han dog av slag 42 år gammal). Om man var beredd att dra upp sådant inför tinget så kunde man väl även söka skillsmässa för det, vilket inte skedde i detta fallet.

HAr skrivit till landsarkivet i Uppsala med förfrågan om kopia på skiljebrevet, men inte fått något svar

Kul att du gillade sidan, Gnidde.

1885 den 9 September

No 434 §22

Äktenskapsskillnad

Hade statdrängen Anders gustaf Simonsson från Skabro i YtterEnhörna församling och hans hustru Anna Kristina Olsdotter i gemensamt ingifen skrift med åberopande af Åkers och Selebo häradsrätts laga kraftunna utlag den 27 October 1884, harigenom blifit dömt till upplösning af deras äktenskap på grund af utaf hustrun begånget hor,anmält sig tillerhållande af skiljobref; Och beslöts att äktenskapsskiljoberf skall för mannen, den icke skyldige maken, utfärdas.

Detta svar kom mig tillhanda i dag, kopia på sidan i domkapitlets bok. det var hustrun som begått hor troligen när maken satt inne.

I brevet finnes minst 3 fall av äktenskapsskillnad så det var väl inte så ovanligt.